1 500 personer tågade i Bosnien-Hercegovinas första Pride

Bosnien-Hercegovinas första Pride kunde under söndag 8 september genomföras utan attacker från motdemonstranter. Antalet deltagare överträffade arrangörernas förväntningar. På grund av avspärrningarna fick de 1 500 personerna i tåget gå längs tomma gator i Sarajevo.

Reportage | 2019-09-08
Av: Arvid Jurjaks
Även publicerad i AmnestyPress #3/2019
Slagordet för söndagens Pride i Sarajevo var ”ima izać”, som syftar på att ”komma ut”.

Slagordet för söndagens Pride i Sarajevo var ”ima izać”, som syftar på att ”komma ut”. Foto: Åsa Wallin

Arrangörerna hade räknat med 500 deltagare. Det kom betydligt fler när Bosnien-Hercegovina fick sitt första Pride den 8 september och därmed blev ett av de sista europeiska länderna att ordna en demonstration för att stärka rättigheterna för homo-, bi-, transpersoner, queera och intersexuella. När söndagens tåg var över strax innan klockan 14 kunde polisen summera antalet deltagare till 1 500 personer.

Både under lördagen och söndagen hölls motdemonstrationer runt om staden, vid båda tillfällena med enbart ett par hundra deltagare. Ingen av dem lyckades störa Pride-tåget, som på grund av massiva polisavspärrningar leddes genom i stort sett tomma gator från centrala delarna av Sarajevo till torget utanför Bosnien-Hercegovinas parlamentsbyggnad i stål och glas.

Under samlingen på söndagsförmiddagen blev det snabbt tydligt att arrangörernas prognoser hade varit försiktiga. Armbanden som delades ut vid den enda ingången till samlingsplatsen vid monumentet Den eviga elden, till minne av andra världskrigets offer, tog snabbt slut och fick ersättas med en stämpel och en regnbågskrita. Till slut räckte inte heller de till och polisen fick börja släppa in deltagare utan vare sig stämpel eller armband.

Bosnien-Hercegovinas första Pride har varit det stora samtalsämnet i Sarajevo de senaste veckorna. Landet har en historia av våld mot tidigare hbtqi-evenemang och farhågorna var stora att det skulle upprepas.

– Det här är väldigt känsligt för människor här, säger 17-åriga Džejna Čehić som satt med sin jämnåriga vän Larisa Lukšija på torget framför Nationalteatern, strax utanför avspärrningarna.

De var bara där för att titta, sade de, och var varken för eller emot Pride.

– Många från skolan har sagt att de ska bekämpa det. Men de kommer inte att göra något. Det är bara stora ord, säger Larisa Lukšija, som berättar att endast åtta personer från hennes skola på 400 elever hade bestämt sig för att delta.

En uppsluppen stämning på Sarajevos gator den 8 september.

En uppsluppen stämning på Sarajevos gator den 8 september. Foto: Åsa Wallin

En bit därifrån stod en 65-årig kvinna tillsammans med sin 70-årige man. Också de hade kommit dit för att titta.

– För mig är det inte okej, säger kvinnan, som inte vill uppge sitt namn, och fortsätter:

– Människor får göra vad de vill. Om de gör det hemma.

Slagordet för helgens Pride i Sarajevo var ”ima izać”, ett utrop som hela tiden hörs i kollektivtrafiken för att påtala för chauffören att någon behöver kliva av, eller komma ut. För många hbtqi-personer i Bosnien-Hercegovina är frågan om att just komma ut den stora utmaningen. Trots att landet ligger relativt högt på organisationen ILGA-Europes ranking över hbtqi-rättigheter är det många som lever parallella liv där sexuell orientering och könsidentitet hålls hemligt.

Därför var det också osäkert hur deltagandet skulle se ut bland just de personer som demonstrationen hölls för. Och många av dem som Amnesty Press träffade var allierade eller tillresta från andra länder.

Linnéa Claeson från Sverige var en av deltagarna.

Linnéa Claeson från Sverige var en av deltagarna. Foto: Åsa Wallin

En av dem var den svenska debattören och före detta handbollsspelaren Linnéa Claeson.

– Jag är här för att visa mitt stöd som allierad med dem som kämpar för sina rättigheter i den här regionen. Det här är en historisk händelse, säger hon.

En annan var den tyska prästen Peter Dennebaum från Frankfurt.

– Jag har sett hur katolska pastorer går samman med imamer för att bekämpa Pride. Det är fruktansvärt när religioner missbrukas för att sprida hat och intolerans, säger han.

Pensionerade Vigor Muhamedagić från Sarajevo gick i kavaj och solglasögon mitt i tåget. Också han ville visa sitt stöd med landets hbtqi-rörelse och sade att alla har rätt att uttrycka sin kärlek oavsett vem de älskar.

– Jag tycker det är viktigt att visa solidaritet med alla minoriteter som kämpar för sina rättigheter. Vi lever i ett land där mänskliga rättigheter befinner sig på en låg nivå. Varje demonstration gör skillnad, säger Vigor Muhamedagić.

Polska Jagoda, som inte vill uppge sitt efternamn, gick i demonstrationen tillsammans med sin man och deras två barn, sex och två år gamla. Maken är från Bosnien-Hercegovina och familjen bor sedan länge i Sarajevo.

– Vi är här idag på grund av våra barn. Vi vill att de ska ha samma rättigheter som jag och deras far har om de någon gång väljer att komma ut som hbtqi-personer, säger Jagoda, som tycker att hennes nuvarande hemland har kommit längre än Polen.

– Polen har blivit extremt polariserat. Det finns en brutalitet i hatet som uttrycks av också poliser och politiker, säger hon.

Verda Dolarević från Sarajevo gick i tåget tillsammans med ett 20-tal vänner.

– Jag har sett många av mina hbtqi-vänner här idag. Så det stämmer inte att det mest är allierade. Jag tror det här kan vara ett litet steg mot en förändring. Framför allt handlar det om att utbilda människor i det här landet, säger Verda Dolarević.

Pride väckte intresse längs vägen även om gatorna var avspärrade.

Pride väckte intresse längs vägen även om gatorna var avspärrade. Foto: Åsa Wallin

Även om gatorna var i stort sett tomma från åskådare när demonstranterna tågade genom Sarajevo var stämningen hela tiden hög. Och från flera fönster vinkade människor som bodde längs med rutten, något som ökade euforin i tåget. Polisnärvaron längs med gatan var stor. Men till skillnad från Pride i andra länder där våld mot hbtqi-personer har varit vanligt, som till exempel i Lettlands huvudstad Riga, syntes få kravallutrustade poliser omedelbart invid den cirka 1,5 kilometer långa demonstrationssträckan.

En del påtalade dock att Sarajevo-polisens avspärrningar var överbeskyddande.

– Att det är så mycket poliser här gör att det känns läskigt, som om något skulle kunna hända, säger Mariana Palazzo som är på besök från Italien.

Cirka 1 500 personer gick genom Sarajevos gator den 8 september i en historisk Pride.

Cirka 1 500 personer gick genom Sarajevos gator den 8 september i en historisk Pride. Foto: Åsa Wallin

Strax efter klockan 13 samlades demonstranterna utanför Bosnien-Hercegovinas parlamentsbyggnad.

– Från och med idag kräver vi ett samhälle där vi tillsammans kan bekämpa våld, hat, isolering och homofobi. Vi kräver att existerande lagar implementeras och att nya lagar stiftas, sade Branko Ćuilbrk ur den kommitté som arrangerade Pride inför de cirka 200 ackrediterade journalisterna och de samlande demonstranterna.

– Det här är ett historiskt ögonblick för Bosnien-Hercegovina, sade Dajana Bakić, också hon från organisationskommittén.

– Jag är så stolt över att vara del av den här händelsen och över alla som bestämde sig för att tåga tillsammans med oss, över det mod som visats här idag, säger hon till Amnesty Press direkt efteråt.

Text: Arvid Jurjaks
[email protected]
Foto: Åsa Wallin
[email protected]

Fotnot: En kortare version publiceras i Amnesty Press nummer 3/2019.

Läs mer om Sarajevo Pride från Amnesty Press

Svenskt bistånd bakom Pride i Sarajevo (9 september 2019)

Sarajevo ordnar sitt första Pride under massivt polisskydd (8 september 2019)

Reportage | 2019-09-08
Av: Arvid Jurjaks
Även publicerad i AmnestyPress #3/2019