Nye generalsekreteraren Kumi Naidoo vill se ett förändrat Amnesty

70-årsfirandet av mänskliga rättigheter borde användas för att vitalisera kampen för mänskliga rättigheter. Men för att nå framgång behöver rörelser som Amnesty förändras. Det anser Kumi Naidoo, Amnesty Internationals nye generalsekreterare.

Reportage | 2018-12-11
Av: Malene Haakansson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2018
Den 24 september genomförde Amnesty protester i New York med krav på att Min Aung Hlaing, överbefälhavare i Myanmar, ska gripas för krigsförbrytelser mot rohingyer.

Den 24 september genomförde Amnesty protester i New York med krav på att Min Aung Hlaing, överbefälhavare i Myanmar, ska gripas för krigsförbrytelser mot rohingyer. Foto: Amnesty International

Bomber tillverkade i västländer faller över oskyldiga civila i Jemen. Flyktingar och migranter drunknar i Medelhavet när de försöker nå Europa. Militära ledare i Myanmar har hittills klarat sig undan rättvisa när de har planerat och genomfört etnisk rensning av landets egna invånare. Man kan undra om det finns så mycket att fira den 10 december när FN:s Allmänna förklaring om mänskliga rättigheter fyller 70 år.

Amnesty Internationals nye generalsekreterare Kumi Naidoo håller med om att det fortfarande är långt kvar när det gäller humanitet och mänskliga rättigheter.

– När Berlinmuren föll trodde många människor att det skulle bli en fred som gav utdelning, en explosion av demokrati och att medborgerliga och politiska rättigheter var inne på en mycket positiv väg. Nu skulle vi kunna fokusera på utökade sociala och ekonomiska rättigheter. Den sorgliga verkligheten idag är att vi i alltför många länder ser ett minskat medborgerligt utrymme och en avsaknad av föreningsfrihet, yttrandefrihet och mötesfrihet, säger Kumi Naidoo.

Kumi Naidoo besöker den danska Amnestysektionen.

Kumi Naidoo besöker den danska Amnestysektionen. Foto: Malene Haakansson

Han betonar att ovannämnda friheter är det som tillåter oss att ha livfulla och aktiva samhällen:

– Dessa friheter är under allvarligt hot. Och då inte bara i länder där demokrati och folkligt deltagande har begränsats utan till och med i länder som historiskt har sett sig själva som främjare av mänskliga rättigheter.

Kumi Naidoo argumenterar för att rörelsen för mänskliga rättigheter inte ska stå och se på när mänskliga rättigheter urholkas utan istället ska använda 70-årsfirandet för att vitalisera kampen för mänskliga rättigheter. Kumi Naidoo, som har ägnat sitt liv åt att kämpa för social rättvisa, menar att bakslagen för mänskliga rättigheter beror på att många politiska ledare har förrått sina folks förtroende. Vi har också sett hur korruption och egenintresse har brett ut sig liksom otillräckliga försök att förstå vanliga människors ångest och oro.

– Vi ser hur människors åsikter rör sig i mycket oroande riktningar. Men jag vill inte klandra människor för att de på grund av rädsla rör sig in i en mentalitet som är isolationistisk och i otakt med mänskliga rättigheter, menar Kumi Naidoo.

Han vädjar till förkämpar för mänskliga rättigheter att göra skillnad i hur de behandlar människor som har röstat på höger- och nationalistiska partier och de faktiska politiker som driver en politik riktad mot mänskliga rättigheter:

– Vi måste förstå dessa väljares rädsla och oro och erkänna att de är våra systrar och bröder, hur hårt det än kan vara. Vi måste se hur vi kan bygga en bro till dem och hur vi kan vinna tillbaka dem att respektera mänskliga rättigheter.

Den 23 november 2009 hölls en folkomröstning i Schweiz om förbud mot att bygga minareter. 57,5 procent röstade ja till förbud. Här en kampanjaffisch från högerpartiet SVP.

Den 23 november 2009 hölls en folkomröstning i Schweiz om förbud mot att bygga minareter. 57,5 procent röstade ja till förbud. Här en kampanjaffisch från högerpartiet SVP. Foto: rytc/AI

För att lyckas vinna tillbaka människor som har röstat för politiska ledare som USA:s president Donald Trump, franska presidentkandidaten Marine Le Pen och Brasiliens nyvalde president Jair Bolsonaro måste Amnesty ha en ödmjuk inställning och bli en bättre lyssnare.

– Aktivism är inte att tala med människor som har samma åsikt som oss, det är slö aktivism, säger Kumi Naidoo. Vi måste ha en dialog med människor som har andra perspektiv än vad vi har. Hur långt bort en persons åsikter än är från våra uppfattningar så måste vi ha självförtroendet att det är möjligt – om vi är respektfulla och inte arroganta – att vinna en diskussion och få människor att närma sig respekt för en människorättskultur.

Kumi Naidoo besöker en förstörd skola i Raqqa i norra Syrien den 10 oktober 2018. Raqqa var huvudstad för IS, Islamiska staten.

Kumi Naidoo besöker en förstörd skola i Raqqa i norra Syrien den 10 oktober 2018. Raqqa var huvudstad för IS, Islamiska staten. Foto: Amnesty International

Förutom att fokusera mer på människor med andra åsikter än Amnestys så måste själva aktivismen vara mer robust för att bryta igenom, anser den nye generalsekreteraren.

– Mot dem som har makten – regeringar och företag – som framhäver åsikter som går mot mänskliga rättigheter måste vi ha modet att motarbeta dem fredligt men på ett kraftfullt sätt. Det är därför som jag starkt förespråkar att civil olydnad används som ett sätt att föra ut våra åsikter till mäktiga politiska ledare, som leder oss mot katastrof, säger Kumi Naidoo.

Med civil olydnad menar han att man måste ”vara beredd att bryta mot en lag som är orättvis eller en lag som kommer att utvecklas till orättvisor”. Han tillägger snabbt att det inte finns någon anledning att vara orolig. Civil olydnad måste alltid vara fredlig och anpassas till den lokala kontexten.

Rosa Parks med Martin Luther King i bakgrunden. Bilden tagen omkring 1955.

Rosa Parks med Martin Luther King i bakgrunden. Bilden tagen omkring 1955. Foto: National Archives

– Se bara på historien: Rosa Parks från USA, Nelson Mandela från Sydafrika och Mahatma Gandhi från Indien, säger Kumi Naidoo. Vid höjdpunkterna av deras motstånd baktalades de i samhället och de kastades alla i fängelse och fick utstå förtryck. När man ser på dem idag så byggs monument för att hedra dem.

Aktivism är ingen popularitetstävling, framhåller Kumi Naidoo. För att gå framåt när det gäller mänskliga rättigheter måste man gå emot status quo i tankesätten och känna sig trygg med det. Hans åsikt är att det inte finns någon motsättning mellan dialog och överenskommelser å ena sidan och fredlig, robust och livlig aktivism å andra sidan. Det gör bara Amnesty starkare om man kan omfamna bägge synsätten.

Den nye sydafrikanske generalsekreteraren vill också se en annan förändring; mer samarbete med företag.

– Vi ska inte avfärda företag som en homogen kategori, påpekar Kumi Naidoo. Vi måste identifiera de mest progressiva delarna inom företagsvärlden som vi kan övertala att agera på ett annorlunda sätt.

Kumi Naidoo vid en presskonferens den 16 augusti 2018 då han tillträdde som generalsekreterare för Amnesty International.

Kumi Naidoo vid en presskonferens den 16 augusti 2018 då han tillträdde som generalsekreterare för Amnesty International. Foto: Amnesty International

Kumi Naidoo ser ingen motsättning i sina uppfattningar om aktiv civil olydnad och engagemang med partners inom företagsvärlden – tvärtom:

– När jag var chef för Greenpeace International så märkte jag att jag kunde få de flesta vd-ar och stora företag att möta mig i samtal om det behövdes. Som en vd förklarade för mig: Vi föredrar att ha dig runt bordet i samtal med oss, annars skulle vi som företag finnas på din lista för aktioner. Kumi Naidoo tror att både regeringar och företag kommer att ta Amnesty mer på allvar och vilja samarbeta då organisationen står för god kvalitet både i sina utredningar och sin aktivism:

– De kan se att vi har förmågan att skada deras anseende och position i samhället. I dagens värld kan förtroendekapitalet för företagen vara lika livsviktigt för ett företags framgång som konventionellt kapital.

Malene Haakansson
mhaakansson@amnesty.dk

Översättning: Ulf B Andersson

Fotnot: Intervjun gjordes i Köpenhamn i slutet av oktober. Den publiceras också i danska Amnestys tidning och i tyska Amnesty Journal.

Bakgrund/ Kumi Naidoo

Kumi Naidoo föddes i hamnstaden Durban i Sydafrika 1965. Som 15-åring organiserade han en protest mot apartheid som slutade med att han relegerades från sin skola. År 1986 anklagades han för att ha brutit mot det rådande undantagstillståndet och lämnade då landet. Han levde i exil i Storbritannien till 1990 då Nelson Mandela frigavs.

Greenpeace-chefen Kumi Naidoo (till höger) och den norske aktivisten Ulvar Arnkvaern i Grönlands huvudstad Nuuk sedan de gripits den 17 juni 2011 efter att bordat en oljerigg utanför Grönland.

Greenpeace-chefen Kumi Naidoo (till höger) och den norske aktivisten Ulvar Arnkvaern i Grönlands huvudstad Nuuk sedan de gripits den 17 juni 2011 efter att bordat en oljerigg utanför Grönland. Foto: Ulrik Bang/AFP/TT

Kumi Naidoo återvände då till Sydafrika för att arbeta med ANC, och fokuserade på utbildning och att ge kraft till historiskt utsatta samhällsgrupper. 1998–2008 var han generalsekreterare för Civicus, en internationell organisation för civilsamhället.

2009–2015 var han internationell chef för Greenpeace och fick stor uppmärksamhet när han deltog vid fredliga aktioner mot Shell och Gazprom i Arktis.

År 2011 fick han tillbringa några dagar i häkte i Grönland. Kumi Naidoos senaste uppdrag har varit som grundare och interimsordförande för organisationen “Africans Rising for justice, peace and dignity”.

Rosa Parks

Rosa Parks (1913–2005) var en afroamerikansk medborgarrättskämpe i USA. Den 1 december 1955 vägrade hon acceptera rasåtskillnaden på en buss i Montgomery, Alabama, och greps av polis. 21 december 1956 slog USA:s högsta domstol fast att segregerade bussar inte var tillåtna.

Nelson Mandela

Nelson Mandela (1918–2013) var aktiv i ANC (Afrikanska nationalkongressen) och fick år 1993 Nobels fredspris. Sedan ANC och PAC förbjudits av apartheidregimen bildade ANC år 1962 en väpnad gren, Umkonto we Sizwe, som leddes av Mandela. Han dömdes 1964 i en stor rättegång mot ANC-ledare till livstids fängelse. Vid de första fria valen i Sydafrika 1994 blev Nelson Mandela president.

Mahatma Gandhi

Mahatma Gandhi (1869–1948) arbetade med icke-våldsmotstånd för att Indien skulle bli självständigt från Storbritannien. Han mördades av en hinduisk extremist som motsatte sig Gandhis idé om samexistens mellan hinduer och muslimer.
Gandhis lära om ”satyagraha”, ”motstånd mot det onda genom aktivt icke-våldsmotstånd”, har fått stor betydelse runt om i världen.

Läs mer från Amnesty Press om 70-årsdagen av Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter

70 år sedan Allmänna förklaringen antogs (9 december 2018)

Thomas Hammarberg: Nu behövs motstånd (21 november 2018)

Filmtips

Se också minidokumentär från Amnesty i skolan om tillkomsten av Allmänna förklaringen (drygt 10 minuter)

Reportage | 2018-12-11
Av: Malene Haakansson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2018