EUROPRIDE2018: Barbro Westerholm är inte färdig med politiken

I juni beslutade Världshälsoorganisationen WHO att transpersoner inte längre ska klassas som sjuka. De psykiatriska transdiagnoserna ska bort. – Det är jättebra! Utmärkt, säger Barbro Westerholm (L), som spelade en central roll när homosexualitet avskaffades som sjukdom i Sverige för snart 40 år sedan.

reportage | 2018-08-01
Av: Charlie Olofsson
Bild från ockupationen av Socialstyrelsens trappa, dåvarande generaldirektören Barbro Westerholm står i trappan.

Bild från ockupationen av Socialstyrelsens trappa, dåvarande generaldirektören Barbro Westerholm står i trappan. Foto: QX Arkiv/Eva Eijerfors

Det var 1979 och en grupp aktivister från RFSL hade ockuperat trappan hos Socialstyrelsen, där Barbro Westerholm var generaldirektör. De krävde att homosexualitet skulle avskaffas som diagnos och hon lovade på stående fot att kämpa för en friskförklaring.

– Det var där, på trappan, som mitt politiska engagemang väcktes, säger hon i en intervju med Amnesty Press.

Med sina 85 år är hon äldst i riksdagen - eller årsrikast som hon själv säger - och än är hon inte färdig med politiken. Hon fick starkt stöd i Liberalernas provval och har bestämt sig för att ställa upp ännu en mandatperiod.

– Medlemmarna tror på mig och då vill jag vara kvar, säger hon.

Ända sedan händelserna på Socialstyrelsens trappa har hon fortsatt att kämpa för hbtq-personers rättigheter.

– Under de veckorna det tog att avskaffa sjukdomsförklaringen hade jag möten med RFSL och då förstod jag hur mycket lidande det fanns; att du kunde bli av med jobbet eller förlora din familj bara för att du var homosexuell, säger hon.

Under Europride i Stockholm höll hon en talkshow som blickade både bakåt och framåt. Hon och gästen Alexandra Charles mindes bland annat rädslan och ryktena som florerade när hiv kom till Sverige på 1980-talet. Numera är Alexandra Charles ordförande för 1,6 miljonerklubben och 2,6 miljonerklubben, som arbetar för kvinnors hälsa. På 1970- och 80-talen var hon istället nattklubbsdrottning och drev discot ”Alexandras”.

– Ni kan inte ana hur hemskt det var, sade Alexandra Charles om stämningen under hiv-epidemins början. Ingen visste hur det smittade. Kunde man ta varandra i hand? Kunde man sitta vid samma bord? Det var fruktansvärt.

Vissa ville skicka homosexuella till en öde ö eller låsa in alla på sluten institution, minns Barbro Westerholm.

– Det är en bit historia som vi tycker att det är viktigt att ni som kanske inte ens var födda då tar till er, sade hon, vänd mot publiken.

Barbro Westerholm, 85, är riksdagens äldsta ledamot. Hon ställer upp för Liberalerna i höstens val.

Barbro Westerholm, 85, är riksdagens äldsta ledamot. Hon ställer upp för Liberalerna i höstens val. Foto: Charlie Olofsson

Nu, framöver, är det framför allt transpersoners villkor som behöver stå i fokus, tycker Barbro Westerholm. Att Världshälsoorganisationen WHO har beslutat att ändra den internationella diagnosmanualen ICD så att de psykiatriska diagnoserna för transpersoner tas bort ser hon som ett stort steg framåt.

– Det är viktigt symboliskt för det påverkar attityderna i samhället, säger Barbro Westerholm, men tillägger att det finns mycket mer att göra.

Hon är kritisk till regeln om att unga transpersoner måste vara 18 år för att få ändra juridiskt kön.

– Jag tycker att kronologisk ålder är en dålig bedömningsgrund. Du kan vara ung men ändå mogen nog och ha insikt om dina behov. Den bedömningen måste göras individuellt, säger Barbro Westerholm.

Redan år 2014 kom en statlig utredning som föreslog att åldersgränsen för att ändra juridiskt kön skulle sänkas till 15 år och till 12 år med vårdnadshavares godkännande. Den utredningen plockades upp av Norge, som nu har sänkt sin åldersgräns, men i Sverige finns 18-årsgränsen kvar.

I våras lyftes frågan om en sänkning av åldersgränsen igen i regeringens ”förslag till en modernare könstillhörighetslagstiftning”, men enligt Barbro Westerholm har förslaget inte tillräckligt starkt stöd i riksdagen.

– Jag tror inte att nästa regering kommer att lyckas få igenom det, tyvärr, säger hon och konstaterar med en lätt suck att det sällan går snabbt att förändra inom politiken.

– Jag vet av erfarenhet att det går, men det tar tid, säger Barbro Westerholm.

Charlie Olofsson
charlie.olofsson@gmail.com

Programmet för Europride 2018

Lyssna också på P3 dokumentär: Ockupationen av socialstyrelsen

Amnesty Press på Europride 2018

EUROPRIDE2018: Negativ utveckling för hbtqi-rättigheter i många länder (5 augusti 2018)

EUROPRIDE2018:Partiledarna ställdes mot väggen av RFSL (4 augusti 2018)

EUROPRIDE2018: En bit kvar till rättvisa på arbetsplatsen (3 augusti 2018)

EUROPRIDE2018: Hetsigt när politiker debatterade asylrätten (3 augusti 2018)

EUROPRIDE2018: Koloniseringen av Sápmi – en fråga för hbtqi-rörelsen? (2 augusti 2018)

EUROPRIDE2018: Nationalismen och hotet mot hbtqi-rörelsen (2 augusti 2018)

EUROPRIDE2018: Bangladesh i fokus för Queer Amnesty (31 juli 2018)

reportage | 2018-08-01
Av: Charlie Olofsson