EUROPRIDE2018: Bangladesh i fokus för Queer Amnesty

EuroPride 2018 är igång i Stockholm och Queer Amnesty deltog under måndagen med två programpunkter i EuroPride House på Kulturhuset i Stockholm. De ämnen som diskuterades var situationen för transpersoner i Sverige idag samt de allvarliga utmaningar hbtqi-aktivister i Bangladesh står inför.

Tove Kristiansson från Queer Amnesty. Foto: Marina Henrikson

Enligt Tove Kristiansson från Queer Amnesty, så fokuserade man främst på frågan om juridisk könstillhörighet under seminariet om transpersoners situation i Sverige. Förutom detta så diskuterades bland annat vad man som aktivist kan göra för att förbättra denna situation.

Under seminariet om situationen i Bangladesh så berättade Obdyr Pahman Panna, hbtqi-aktivist, om den problematiska situationen i landet för hbtqi-rörelsen. Många aktivister har lämnat landet eller tvingats gå under jord.

Amnesty International genomför en aktion för att morden på hbtqi-aktivisten Xulhaz Mannan och hans kollega Mahbub Rabbi Tonoy år 2016 ska utredas och för att förövarna ska gripas. Aktivisterna var involverade i grundandet/drivandet av Roopbaan, den enda tidsskrift i Bangladesh som fokuserar på hbtqi-frågor.

Imogine Brown, Queer Amnesty och Obdyr Pahman Panna, Bangladesh. Foto: Marina Henrikson

På fredag den 3 augusti kl 17.00 samlas Queer Amnesty på Sergels Torg för en namninsamling för Xulhaz Mannan. Under prideparaden i Stockholm på lördag den 4 augusti så kommer Queer Amnesty uppmärksamma hans fall och situationen för hbtqi-rörelsen i Bangladesh i övrigt.

Marina Henrikson
[email protected]

Programmet för Europride 2018

Mordet som skrämde till tystnad

I Bangladesh har islamistiska grupper de senaste åren mördat minst 50 personer som har beskrivits som ”fiender till islam”. Offren har varit sekulära bloggare, akademiker, kvinnorättsaktivister, gay-aktivister eller personer som bara råkat komma i vägen för mördarna.

Xulhuz Mannan mördades den 25 april 2016. Foto: Wikimedia

För civilsamhället har morden inneburit att röster har tystnat i skräck och att aktivister har gått i exil om de har lyckats hitta ett land som är villiga att ge dem asyl.

Bangladesh var år 1861 en del av Brittiska Indien när paragraf 377 infördes av kolonialmakten för att förbjuda ”könsligt umgänge som strider mot naturens ordning”. Den som bryter mot lagen kan teoretiskt dömas upp till livstids fängelse och flera gånger under det senaste årtiondet har parlamentet sagt nej till att upphäva lagen. I grannlandet Indien pågår dock sedan i juli 2018 en prövning om lagparagrafen strider mot Indiens författning.

Trots kriminaliseringen av samkönat sex växte en hbtqi-rörelse fram, främst i huvudstaden Dhaka, och 2014 och 2015 kunde offentliga ”regnbågsmöten” arrangeras. År 2014 grundades landets första magasin för hbt-frågor, Roopbaan, som gavs ut på bengali. Upplagan var blygsam, 600 exemplar.

Regnbågsfirande i Dhaka 14 april 2015. Foto: Nahid Sultan/Wikimedia

En av grundarna av Roopbaan och förgrundsgestalt i den gryende hbtqi-rörelsen var Xulhuz Mannan. I en artikel i Indiens ledande hbt-tidskrift, Pink Pages, beskrev Xulhuz Mannan hur han hade varit öppet homosexuell i 20 år och hur han själv inte hade utsatts för homofobi.

Omslaget till första numret av Roopbaan. Foto: Wikimedia

Han arbetade med mänskliga rättighetsfrågor och fick anställning på USA:s ambassad och senare på USAID, USA:s biståndsorgan.

När en ny regnbågsmanifestation planerades till den 14 april 2016 fick Xulhuz Mannan och de andra arrangörerna beskedet att den inte skulle tillåtas av myndigheterna. Hotbilden ansågs vara alltför allvarlig.

Den 25 april 2016 mördades Xulhuz Mannan, då 35 år, tillsammans med en kollega, Mahbub Rabbi Tonoy, i hemmet. En grupp män lyckades lura sig förbi husets säkerhetsvakt och gick till attack mot de bägge männen som under ropen ”Allahu Akbar” höggs ihjäl med machete.

Morden väckte stor internationell uppmärksamhet. Organisationer som Amnesty International fördömde morden och anklagade myndigheterna för passivitet.

– Det brutala mordet idag på redaktören för en hbtqi-publikation och hans vän, som kom kort tid efter att en universitetsprofessor hackades till döds, visar den skrämmande bristen på skydd som ges till en rad fredliga aktivister i landet, sade Champa Patel, chef för Amnesty International i Sydasien.

USA:s regering fördömde mordet och utrikesminister John Kerry ringde till premiärminister Sheikih Hasina och krävde att hon skulle se till att mördarna greps. Han erbjöd också hjälp från USA. Sheikih Hasina, som tillhör det sekulära regeringspartiet Awami-förbundet, försäkrade att myndigheterna arbetade hårt för att hitta de skyldiga.

Den väpnade gruppen Ansar al-Islam, som säger sig vara al-Qaidas gren på den indiska subkontinenten, tog på sig morden.

Ännu har ingen gripits och det har väckt bitterhet bland aktivister att inrikesminister Asaduzzaman Khan Kamal påpekat att ”vårt samhälle inte tillåter någon rörelse som främjar onaturligt sex”. En anonym aktivist skrev i en blogg på Amnesty Internationals hemsida ett år efter mordet att ”liksom i fallen med mördade sekulära bloggare så verkar regeringsföreträdare antyda att skulden ligger hos oss själva”.

I en artikel på East Asia Forum i mars 2018 konstateras att de hbtqi-aktivister som inte har flytt Bangladesh idag fruktar för sina liv om de agerar offentligt.

Ulf B Andersson

Läs också

The ruins of Bangladesh’s LGBT community (East Asia Forum 23 mars 2018)

One year after the murders of Xulhaz Mannan and Mahbub Rabbi Tonoy (Amnesty International 25 april 2017)

Amnesty Press på Europride

EUROPRIDE2018: Negativ utveckling för hbtqi-rättigheter i många länder (5 augusti 2018)

EUROPRIDE2018:Partiledarna ställdes mot väggen av RFSL (4 augusti 2018)

EUROPRIDE2018: En bit kvar till rättvisa på arbetsplatsen (3 augusti 2018)

EUROPRIDE2018: Hetsigt när politiker debatterade asylrätten (3 augusti 2018)

EUROPRIDE2018: Koloniseringen av Sápmi – en fråga för hbtqi-rörelsen? (2 augusti 2018)

EUROPRIDE2018: Nationalismen och hotet mot hbtqi-rörelsen (2 augusti 2018)

EUROPRIDE2018: Barbro Westerholm är inte färdig med politiken (1 augusti 2018)