Nätverk bekämpar tortyr i Nigeria

Polisen och militären i Nigeria utsätter hundratals människor för tortyr varje år. Straffriheten är genomgående. Amnesty International har skapat ett nätverk tillsammans med partnerorganisationer i landet för att bekämpa tortyrbrotten. Under ett samtal på Södra Teatern i Stockholm diskuterades projektet.

Den här mannen deltog i en fredlig manifestation när han attackerades av militären. Foto: Lisa Olsson

Polisen och militären i Nigeria utsätter hundratals människor för tortyr varje år. Straffriheten är genomgående. Amnesty International har skapat ett nätverk tillsammans med partnerorganisationer i landet för att bekämpa tortyrbrotten. Under ett samtal på Södra Teatern i Stockholm diskuterades den 13 mars projektet.

Den unga mannens kropp är täckt av ärr från när soldater hällde syra på honom, efter att de skjutit honom i foten och i benet. Han hade deltagit i en fredlig manifestation på minnesdagen för dem som deltog i Biafrakriget i slutet av 1960-talet. Filmen som visades på Södra Teatern är obehaglig, men innehållet tyvärr inget undantag. Tortyr och olagliga bortföranden är vanliga i Nigeria där många inte känner till sina rättigheter.

Projektassistenten Uloma Obike, juristen Umar Sani Bebeji och projektkoordinatorn Onyinye Onyemobi vid seminariet i Stockholm 13 mars. Foto: Lisa Olsson

Ami Hedenborg från svenska Amnesty ledde samtalet med projektets koordinator Onyinye Onyemobi på Amnesty Nigeria, projektassistenten Uloma Obike och Umar Sani Bebeji, jurist och skribent som arbetar på en av partnerorganisationerna.

Med på Skype är även människorättsförsvararen och juristen Justus Uche Ijeoma. Projektet ”Nätverk mot tortyr” startades för två år sedan och har fram tills idag hjälpt 3 653 personer, med bland annat medicinsk vård och rättshjälp.

– Genom projektet har vi bland annat mobiliserat vanliga nigerianer för att få dem att förstå att tortyr inte är normalt. Vi arbetar idag med nio partnerorganisationer i olika områden för att täcka av hela landet. Tanken är att om någon grips där det finns risk för tortyr ska vi kunna aktivera oss snabbt, sade Onyinye Onyemobi.

Onyinye Onyemobi är projektets koordinator. Foto: Lisa Olsson

Om någon redan har torterats kan de få hjälp med att ta sig till sjukhus för vård. I nätverket finns advokater som arbetar pro bono (utan ersättning) för att stötta offren vid en eventuell rättegång.

– Vi har även radioprogram där vi pratar om tortyr och vi besöker marknader dit de flesta nigerianer går, där vi spelar pjäser om vad tortyr är och vad man kan göra, berättade Onyinye Onyemobi.

Advokaten Umar Sani Bebeji har varit med och engagerat juriststudenter på flera olika universitet i landet.

– Studenterna blir volontärer som kan ingå i nätverket och ta sig an olika fall. Vi hoppas att det här ska spridas till ännu fler universitet, sade han.

Nätverkets volontärer har på sig t-tröjor med texten ”Stop torture”, vilket visar att de tillhör nätverket. När volontärerna dyker upp med sina tröjor har det ibland fått militären att lämna platsen och att de inte vågar använda tortyr. De vet att volontärerna har uppbackning från Amnesty och ett stort nätverk.

– Tortyr är en bra affär för militär och polis eftersom familjer gör allt för att få sina nära och kära släppta. Det gör att de ser oss som ett hot. Med hjälp av tröjorna visar volontärerna dock att de inte är ensamma och risken för att de själva utsätts minskar, sade Uloma Obike.

Justus Uche Ijeoma berättade mer om hur nätverket fungerar:

– Om vi får en rapport om att någon har gripits och riskerar att utsättas för tortyr mobiliserar vi genast volontärerna så att de åker dit och registrerar sin närvaro. Vi visar att vi vet att personen är gripen och att vi är medvetna om vad som händer.

Kamal var nära döden när han fick hjälp av nätverket. Foto: Lisa Olsson

Ytterligare en film visades, om Kamal som är 26 år. Han plockade upp rörledningar som låg slängda på gatan utan att veta att de tillhörde någon, och sålde dem för 35 kronor. Han och hans familj tillhör de 112 miljoner av Nigerias 190 miljoner invånare som lever under fattigdomsgränsen.

Kamal greps och visste inte att han borde ha en advokat och fick heller ingen tilldelad. Han fängslades, utsattes för tortyr och fick ingen vård. När nätverket fick kontakt med honom var han nära döden. Idag har han fått vård och är hemma igen. Åtalet mot honom har lagts ner och det pågår en process för att han ska få ekonomisk kompensation.

Människor som lever under fattigdomsgränsen och som saknar utbildning är extra utsatta.

År 1967 utropades Biafra som självständig stat i sydöstra Nigeria. Ett blodigt krig pågick fram till januari 1970. De senaste åren har en ny rörelse uppstått i området som åter kräver ett självständigt Biafra och manifestationer har slagits ner med hårdhänta metoder.

De som förespråkar ett självständigt Biafra löper idag stor risk att utsättas för tortyr.

Nigerias president Muhammadu Buhari. Foto: Chatham House

Påtryckningarna från nätverket har gett effekt. Sedan år 2017 finns det en lag som förbjuder tortyr, vilket det inte har funnits tidigare. President Muhammadu Buhari har tidigare vägrat att skriva på, men pressen blev för stor. De flesta av Amnestys rekommendationer är dessutom implementerade i lagen. Sedan december 2017 är det också tillåtet för skottskadade personer att få vård direkt. Tidigare har det vid sådana tillfällen behövts polistillstånd innan den skadade kan få vård.

– Att lagen har gått igenom är det viktigaste och vi ska se till att alla känner till den. I Nigeria är mer än 75 procent av befolkningen ungdomar och de är framtiden. Vi vill organisera dem alla att arbeta med människorättsfrågor, sade Onyinye Onyemobi.

Lisa Olsson
[email protected]

Läs mer från Amnnesty Press

Efter tortyren och dödsdomen: Nu ser Moses Akatugba ljust på framtiden (3 december 2016)

ÅRSMÖTE2016: ”Rädslan håller Nigeria i ett järngrepp” (15 maj 2016))

”Mr Human Rights” fick pris (16 januari 2014)

MR-DAGARNA: Justine Ijeomah fick årets Per Anger-pris (15 november 2013)