Filippinerna – ett livsfarligt land för journalister

Det är inte bara misstänkta narkotikamissbrukare och langare som riskerar att dödas i räder i Filippinerna. Internationella journalistfederationen, IFJ, meddelade nyligen att landet är det farligaste för journalister i Sydostasien.

reportage | 2018-01-15
Av: Pascal Laureyn
 Filippinernas president Rodrigo Duterte har satt igång en våg av utomrättsliga avrättningar där tusentals personer har dödats.

Filippinernas president Rodrigo Duterte har satt igång en våg av utomrättsliga avrättningar där tusentals personer har dödats. Foto: Presidential Communications Operations Office/Wikimedia

Filippinerna finns på sjätte plats på listan över världens farligaste länder för journalister. Joaquin Brinoes, Rudy Alicaway, Leodoro Diaz och Crisenciano Ibon Lozada är nya namn som har lagts till listan över mördade journalister. I augusti sköt en beväpnad person kolumnisten Crisenciano Ibon Lozada i ryggen och hans chaufför skadades allvarligt.

Polisen spekulerar i att attacken kan ha varit en hämnd för hans krönikor om olaglig spelverksamhet. Crisenciano Ibon Lozada hade mottagit många dödshot.

TV-profilen Rudy Alicaway och kolumnisten Leodoro Diaz attackerades inom loppet av två dagar. De satt båda på motorcyklar när beväpnade män sköt dem till döds bakifrån. Morden är sannolikt kopplade till deras nyhetsrapportering om korruption, olaglig spelverksamhet och droghandel. Journalisten Joaquin Briones dödades på samma sätt. Han var känd för sina radioprogram.

Det finns ett femte mord som inte är inkluderat i Internationella journalistfederationens, IFJ:s, statistik. I augusti sköts den ansedda redaktören Michael Marasigan till döds i en förort till Manilla. President Rodrigo Dutertes regering uppger att de gör allt de kan för att gripa de ansvariga, men än har ingen gripits.

Rodrigo Duterte är en stark kritiker av pressen. Redan innan han tillträdde som president meddelade han vid en presskonferens att ”bara för att du är journalist är du inte skyddad från att bli dödad om du är en skithög. Yttrandefriheten kommer inte att rädda dig.”

 Minnesmonument över offren för massakern 2009 utanför Pressklubben i Manila. Aldrig tidigare har så många som 32 journalister mördats vid samma tillfälle.

Minnesmonument över offren för massakern 2009 utanför Pressklubben i Manila. Aldrig tidigare har så många som 32 journalister mördats vid samma tillfälle. Foto: Ramon F Velasquez/Wikimedia

Aldrig tidigare har så många journalister satts i fängelse och tvingats att fly från landet enligt IFJ. Självcensuren är utbredd liksom straffriheten för mord, trakasserier, attacker och hot, som nått epidemiska nivåer.

I september angreps Edito Mapayo, chefredaktör för den lokala tidningen Diaryo Balita på ön Mindanao. Han attackerades av Surigao del Nortes vice borgmästare Francisco Matugas Gonzales som misshandlade och tog strypgrepp på honom.

I augusti anmälde en statstjänsteman TV-journalisten Ted Failon och anklagade honom och tre av hans medarbetare för förtal. Ted Failon och hans kollegor höll på att undersöka påstådda oegentligheter i samband med inköp av andrahandsmotorcyklar vid påven Franciskus besök i Manilla 2014.

Filippinerna är i stort behov av oberoende journalister som kan rapportera om människorättskränkningar, som det pågående kriget mot droger och militära undantagslagar på ön Mindanao. Hittills har 12 000 människor dödats under president Rodrigo Dutertes krig mot droghandeln, uppger Human Rights Watch.

Parlamentet har godkänt en förlängning av det militära undantagstillståndet på ön Mindanao under hela 2018. FN:s särskilda rapportörer Victoria Tauli-Corpuz och Cecilia Jimenez-Damary sade i ett uttalande nyligen att den icke-muslimska ursprungsbefolkningen lumaderna på ön Mindanao drabbats hårt av den pågående militariseringen.

” Tusentals lumader har redan tvingats bort på grund av konflikten och har bevittnat hur bostäder och försörjningsmöjligheter förstörts”, enligt experterna.

 Minnesceremoni 23 november 2011, tvåårsdagen av massakern i Maguindanao-provinsen. 58 personer dödades, varav 32 journalister.

Minnesceremoni 23 november 2011, tvåårsdagen av massakern i Maguindanao-provinsen. 58 personer dödades, varav 32 journalister. Foto: Hazel Galang/Amnesty International

Historiens mest dödliga attack mot journalister skedde på ön Mindanao i november 2009. Då var journalister i Maguindanao-provinsen för att följa och rapportera när politikern Ishmael ”Toto” Mangudadatu deklarerade sin kandidatur till provinsguvernör. Journalisterna färdades i en konvoj som attackerades. I attacken dödades 58 personer, varav minst 32 journalister.

Pascal Laureyn
IPS/Manila

Läs också

Philippines: Attempts to shut down media outlet a blatant attack on free press (Amnesty International 15 januari 2018)

Three journalists murdered in Philippines in past week (Reportar utan gränser 9 augusti 2017)

Statement for the NUJP’s 6th year anniversary commemoration of the Ampatuan Massacre (NUJP, filippinska journalistförbundet den 22 november 2015)

Justice delayed is justice denied in Philippines' Maguindanao massacre (Committee to Protect Journalists 31 juli 2015)

Philippines: Five years on, justice for Maguindanao massacre can’t wait (Amnesty International 23 november 2014)

reportage | 2018-01-15
Av: Pascal Laureyn