MR-DAGARNA: ”Antiziganismen är så utbredd att de ser inte oss romer som tillräckligt värdiga att få våra rättigheter”

Att romer registreras, diskrimineras och förföljs – har stått i särskilt klar dager under hösten. På seminariet “Romers rättigheter och kommunernas ansvar” diskuterades de här problemen men också möjliga vägar framåt.

Agneta Broberg, Emma Freiman, Angelina Dimiter Taikon och Emilia Huczko. Foto: Bella Frank

På seminariet stod registret över romer som Dagens Nyheter avslöjade i september av naturliga skäl i fokus. Angelina Dimiter Taikon menade att det är viktigt att romer ges möjlighet att själva se dess konstruktion och vilka som är med i det. Hon berättade att oroliga romer som hade ringt polisen för att kontrollera om de finns med i registret har blivit registrerade på nytt av polisen.
– Jag kommer att ställa frågan till regeringen, vem ska plocka ut det här registret för oss? Det är viktigt att det inte raderas för detta måste vi berätta om. Vi måste spara det hur jobbigt det än är, så att man i framtiden inte kan säga att det inte finns någon dokumentation. Det måste bevaras och vi måste få tal del av det för det är om oss det står, sade Angelina Dimiter Taikon som också beskrev den vanmakt många romer känner av att inte bli lyssnade på.

Detta tog också Jon Pettersson, ordförande i Romarådet i Helsingborg, upp. Rådet försöker se till att kommuner efterföljer de minoritetslagstiftningar som finns, att romer ska få rätt till sina egna rättigheter.
– Antiziganismen är så utbredd att de ser inte oss romer som tillräckligt värdiga att få våra rättigheter, sade han.

Diskrimineringsombudsman Agneta Broberg höll med om att det ibland kan handla om att kommuner medvetet inte följer lagen, men trodde att det är lika vanligt att man inte ser romers rättigheter på grund av att fördomarna är så djupt inrotade. Hon berättade också om DO:s arbete då romregistret blev känt, och om att nyheten givit avtryck internationellt. Bland annat var Sverige ett av två länder som blev kallat till Europarådet i Strasbourg.
– Sverige utifrån registret, och Grekland på grund av partiet Gyllene gryning. Jag var med i en hearing där vi berättade vad vi visste. Det kändes som att mötet kunde göra skillnad, sade Agneta Broberg.

En fråga som samtalsledare Eva Nikell, projektledare på DO, ställde var hur paneldeltagarna såg på särskilda romska klasser i skolan. För Angelina Dimiter Taikon som sedan 1990-talet har jobbat med Roma kulturklass i Nytorpsskolan i Enskede i Stockholm var svaret entydigt positivt. Hon påpekade att Sverige införde skolplikt för alla barn 1842, men först 1962 började romska barn släppas in i de svenska skolorna.
– I dag har vi muslimska skolor, katolska skolor och sameskolan. Varför inte också romska skolor? Vi har rätten som nationell minoritet att bekänna oss till en grupp och använda vårt språk, då ska vi ha möjlighet att välja. Ibland är det viktigt med en viss positiv segregering för att uppnå en bra integrering, sade Angelina Dimiter Taikon.

Jon Pettersson och seminariets moderator Eva Nikell. Foto: Bella Frank

Emma Freiman från Diskrimineringsbyrån i Uppsala påtalade problemet med att det är kommunen som har ansvar för att medborgares rättigheter garanteras men samtidigt är det många romer som upplever att de ofta möts av antiziganism just i kontakter med myndigheter. Därför är det viktigt att det är fristående aktörer, som till exempel Diskrimineringsbyrån i Uppsala, som genomför utredning vid behov, och inte kommunen själv.

Emilia Huczko , ordförande i den ideella föreningen Bahtale Roma i Uppsala berättade om sitt arbete med att sprida kunskap om romer till elever och lärare, samt att stötta romska elever som behöver det. Hon menade att det i Uppsala kommun sker ett bra arbete genom till exempel arbetsmarknadsprojektet Romane Buca, men att ett problem som romsk verksamhet har är att det ofta endast sker i projektformer vilket skapar osäkerhet huruvida arbetet kan fortgå efter projektperiodens slut.
– Romane Buca är bra men vad händer sedan? Vi har skickat in en ansökan om vad vi ska göra sedan. Vi behöver först och främst bygga upp ett romskt råd där romer själva kan engagera sig i romska frågor, sade Emilia Huczko från Bahtale Roma.

Flera i publiken var unga romer och en kvinna frågade Agneta Broberg om varför så lite händer vad gäller romers rättigheter:
– Agneta, de här lagarna och rättigheterna når inte mitt folk, inte när det gäller hotell, inte när det gäller polisen, ingenting händer, jag tycker att vi trampar på samma mark hela tiden. Agneta Broberg, hade dock ingen enkel lösning.
Jon Pettersson menade att det viktigaste är synen på romer:
– Folk måste börja se på oss om människor och inte bara som romer, rom betyder människa, sade han.
Bella Frank

Läs mer

Romer tvångsvräks i tusental (Amnesty Press nr 4/2013)

Angelina Dimiter Taikon – en romsk kvinna som rest sig (Amnesty Press 1 januari 2013)

Här lär sig minsta barn skilja på folk och folk - Amnesty Press reser till Šarišské Michaľany (Amnesty Press nr 3/2012)

Tystnad i Europa – men antiziganismen ökar - en av artiklarna under "Amnesty lockar i mässmyllret" (Amnesty Press 25 september 2009)

Romer saknar fortfarande rättigheter (Amnesty Press 16 juni 2008)

Amnesty Press på MR-dagarna

MR-DAGARNA: Stora insatser krävs om millenniemålet om mödradödligheten ska kunna nås - men finns viljan? (19 november)

MR-DAGARNA: Mannen bakom Hotell Rwanda (18 november)

MR-DAGARNA: Stark kvinnorörelse i Bangladesh men problemen är många (17 november)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (16 november)

MR-DAGARNA: Verkligheten bakom det orangea pensionskuvertet (16 november)

MR-DAGARNA: Justine Ijeomah fick årets Per Anger-pris (15 november)