Priset för billigt kaffe

Världsmarknadspriset på kaffe har under de senaste femtio åren sjunkit successivt. För ett par år sedan nådde priset på råkaffe sin lägsta nivå på hundra år. Sedan dess har priserna stigit något, men de är fortfarande så låga att många odlare inte ens lyckas täcka sina produktionskostnader, skriver Kooperation Utan Gränser i en nyutkommen rapport med titeln ”Rättvisa i din kaffekopp”.

Tisdagen den 15 juni inbjöd Kooperation Utan Gränser till ett samtal om ”kaffekrisen”, det vill säga den akuta situation som många kaffeodlare hamnat i till följd av det orimligt låga pris kaffe säljs till i dag. Debatten hölls i Kulturhuset i Stockholm. Inbjudna var företrädare för dagligvaruhhandeln, kaffeindustrin, Konsumenter i Samverkan och Rättvisemärkt.

Näst efter handeln med olja så omsätter kaffehandeln mest pengar i världen. Samtidigt är kaffe en av de få exportvaror som ofta inte produceras på stora plantager, utan i huvudsak odlas av småbönder på mindre lantegendomar. Enligt Kooperation Utan Gränsers rapport odlas hela 70 procent av världens kaffe på gårdar som är mindre än 10 hektar.

– Detta gör att kaffebönderna är mycket sårbara för förändringar av priset på kaffe, förklarade Björn Lindh, informationsansvarig på Kooperation Utan Gränser.

Under de senaste sex åren har världsmarknadspriset på kaffe sjunkit drastiskt. Exempelvis så har svensk kaffeimport räknad i ton sjunkit med tre procent sedan 1996, samtidigt som värdet av importen - alltså det som betalas för kaffet - sjunkit med sjuttio procent. Detta prisras har fått förödande konsekvenser för kaffebönder runtom i världen. Särskilt i Afrika har många drabbats mycket hårt och tvingats lämna sina gårdar, rapporterar Kooperation Utan Gränser. Värst av alla drabbas anställda kaffeplockare och deras familjer. Enligt FN:s Livsmedelsprogram (WFP) var det kaffekrisen i kombination med torka som i början av 2002 ledde till hungersnöd för omkring 30 000 människor i Honduras.

Foto: Kim Naylor

Enligt Kooperation Utan Gränser så beror det drastiska prisfallet på ett stort överskott av kaffe i världen. Det produceras helt enkelt mer kaffe än vad som konsumeras. Rapporten pekar på flera bidragande orsaker till överskottet på kaffemarknaden. En orsak är den avreglering av kaffemarknaden som skedde 1989 och en annan är Vietnams dramatiskt ökade kaffeproduktion under nittiotalet. Också EU med sitt exportstöd och sina importtullar bidrar påtagligt till problemet. Även om själva kaffet inte är tullbelagt, eftersom ingen i EU odlar kaffe, så innebär EU:s jordbrukspolitik att det är mycket svårt för kaffebönderna i tredje världen att övergå till att odla andra grödor.

Svenska folket dricker i genomsnitt 150 liter kaffe per person och år, vilket gör oss till världens näst största kaffekonsumenter. Kooperation Utan Gränser uppmanar därför svenska folket att utnyttja sin konsumentmakt och övergå till att köpa så kallat rättvisemärkt kaffe.

Rättvisemärkningen är en etisk och social märkning som fokuserar på mänskliga rättigheter. Rättvisemärkningen garanterar att de bönder som odlat kaffet får ett pris som ligger över världsmarknadspriset, och att de också kan få ut en del av betalningen i förskott för att de ska slippa ta ofördelaktiga lån.

– I El Salvador träffade jag en kaffeodlande familj som till följd av kaffekrisen tvingats låna pengar till sitt dagliga uppehälle de senaste fem åren, berättade Gustav Thunkvist från Kooperation Utan Gränser.

För att ett kaffe ska rättvisemärkas krävs också att den organisation som odlaren säljer sitt kaffe genom är demokratisk och transparent. Det får inte heller förekomma någon form av diskriminering, och organisationen ska garantera en hög kvalitet på varan. Kriterierna för rättvisemärkt har utarbetats gemensamt av de nationella initiativtagarna till Rättvisemärkningen som finns i 17 länder.

Foto: Annika Ahlefelt / Kyrkans Tidning

Kooperation Utan Gränser har kartlagt utbudet av rättvisemärkt kaffe i Sveriges dagligvaruhandel. Undersökningen visar att det ofta är den enskilda butiksföreståndaren som avgör vad som ska säljas i butiken. Kooperation Utan Gränser menar att detta visar vilken viktig roll konsumenterna spelar, då det är de som kan påverka sin handlare att ta in rättvisemärkta produkter.

– Om det någonsin ska bli någon skillnad så måste de rättvisemärkta varorna finnas tillgängliga och väl synliga, det måste vara enkelt för konsumenten att gör ett etiskt val, sade Katarina Rosenqvist från Rättvisemärkt.

De matvarukedjor som i rapporten får högst betyg är Coop, ICA och Hemköp som alla säljer rättvisemärkt kaffe. Lägst betyg får kedjorna Willys och Lidl som inte har några planer på att införa rättvisemärkt kaffe i sitt sortiment. Av Stockholms kaféer är det endast två procent som har rättvisemärkt kaffe på menyn.

Bland de svenska kafferosterierna är det få som saluför rättvisemärkt kaffe. Högst betyg bland rosterierna gav Kooperation Utan Gränser till Löfbergs Lila, som idag innehar 40 procent av den svenska marknaden för rättvisemärkt kaffe.

– Jag lovar att arbeta för att rättvisemärkta produkter i framtiden ska utgöra en ännu större del av vårt sortiment, sade Kathrine Löfberg från Löfbergs Lila.

Andra svenska rosterier som säljer rättvisemärkt kaffe är bland annat Arvid Nordquist, Guldrutan, Kung Markatta och Sackéus.

Nina Persson
Amnesty Press, praktikant