Hungerstrejk mot inbördes strider

reportage | 2007-01-18

Vardag i Gaza

En grupp intellektuella, fackföreningar och individer från olika sociala rörelser startade förra veckan en kampanj för att få ett slut på det politiska kaoset som alltmer liknar ett inbördeskrig i Palestina. Hanan Shibi är en av dem som nu hungerstrejkar på den Okände soldatens torg i Gaza City: – Vi är trötta på att inte kunna röra oss fritt på gatorna. Vi är trötta på att politikerna bara pratar i egenintresse och inte för befolkningens bästa.

Hanan Shibi är en av dem som hungerstrejkar i protest mot de interna palestinska striderna. Hennes dotter till vänster.

Den palestinska befolkningen på Gazaremsan har sedan i mitten av november sluppit konfronteras med den israeliska militären. Kritiken på hemmaplan efter massakern i Beit Hanoun, där 19 människor dödades, blev för mycket även för den israeliska allmänheten, som satte press på den israeliska regeringen och den israeliska militären.

Läget har dock varit fortsatt oroligt och den politiska maktkampen har eskalerat mellan Fatah och Hamas där de olika företrädarna har gjort uttalanden för att misskreditera varandra. Presidenten Mahmoud Abbas som tillhör Fatah, gjorde uttalanden om ett stundande nyval, vilket tolkades av regeringspartiet Hamas som ett försök till en statskupp. Fatah och Abbas beskyller regeringen för den politiska isoleringen och den ekonomiska bojkotten som följt sedan Hamas övertog regeringsmakten i januari 2006. De anser att Hamas vägran att erkänna Israel skadar den palestinska kampen och skadar ekonomin.

Sedan ett år tillbaka håller Israel inne de palestinska skatteintäkterna och detta tillsammans med den ekonomiska bojkotten mot den Hamasstyrda regeringen har gjort att situationen för palestinierna är mycket svår. Detta drabbar befolkningen synnerligen svårt på Gazaremsan som i praktiken är ett stort fängelse där ingenting kommer in eller ut utan Israels godkännande. Arbetslösheten i Gaza är cirka 60 procent och BNP per capita i Gaza är nu lägre än i Afghanistan. Under hösten gjordes flera försök för att bilda en koalitionsregering mellan Fatah och Hamas för att bryta det politiska och ekonomiska dödläget.

Två mödrar till ledare i Qassambrigaden (Hamas) och al-Aqsa-Martyrernas brigad (Fatah) visar tecken på enhet.

Hamas litar inte på polisen som tidigare handplockades av Fatah när de hade regeringsmakten. Efter Hamas oväntade seger i parlamentsvalet förra året skapade de därför en ny säkerhetsstyrka med folk lojala mot Hamas.
Det har inneburit att det nu finns tre paramilitära stryrkor, presidentens säkerhetsjänst, polisen och regeringstyrkorna. Efter Abbas uttalanden om nyval samt att regeringstyrkorna strider mot konstitutionen har Hamas mobiliserat sina styrkor för att visa Fatah och den palestinska allmänheten att de har makten i samhället. Efter årsskiftet utökade de regeringsstyrkorna från 4 000 till 12 000 man.

I december vandrade beväpnade och maskerade män omkring på gatorna i Rimal, ett välbärgat område som tidigare varit fridfullt, för att skydda olika regeringsbyggnader och institutioner tillhörande presidenten. Morgonen den 12 december blev startskottet för vad många här anser är början till ett inbördeskrig. Tre barn till Baha Musbah Balousha, en officer i säkerhetstjänsten, mördades när de var på väg till skolan. Bilen som offren färdades i hade tonade rutor och det är troligt att de maskerade gärningsmännen var ute efter Balousha och inte barnen i bilen.

Två dagar efter morden hindrade presidentens säkerhetsstyrka premiärminister Ismael Haniya från Hamas från att resa in i Gaza från Egypten vid gränsövergången Rafah. Detta till att Hamas mobiliserade regeringsstyrkorna för att attackera gränsövergången. Haniya blev även beskjuten men lyckades undkomma helskinnad. Hans son och tretton andra personer skadades, varav tre barn och Haniays livvakt dödades.

Blockad vid korsningen där de tre barnen mördades.

Efter fredagsbönen samma vecka i Ramallah på Västbanken attackerade Fatah-styrkor en Hamasdemonstration och 30 personer skadades allvarligt. Motsättningarna har sedan dess eskalerat i dagliga kidnappningar av meningsmotståndare.

Det palestinska samhället och i synnerhet Gaza är ett klansamhälle där familjen är mycket viktig. Många av stridigheterna har till en början varit klanrelaterat. Bråk om de mest banala saker kan eskalera till en strid mellan Fatah och Hamas.

Det är svårt att tänka sig att läget kan försämras ytterligare när man befinner sig här i Gaza.
Men det var precis vad som hände efter nyår. Den 4 januari mördades Ayman ‘Essam Subeh, ledaren för Qassambrigaden, Hamas militära gren, i norra Gaza av maskerade män när han gick förbi högkvarteret för den Fatah-trogna säkerhetstjänsten. Hämnden lät inte vänta på sig. Senare under eftermiddagen intog maskerade män från Qassambrigaden flera byggnader i omgivningen.

Dr Saleh Al Bardoul, representant från Hamas.

I högkvartersbyggnaden bor även överste Mohammed Ghrayeb med familj. Qassambrigaden besköt huset med bland annat ett tiotal missiler. Sex personer dödades, däribland översten själv. Människor från Jabaliyya samlades då för att demonstrera mot belägringen av överstens hus och för att kräva ett slut på stridigheterna. De marcherade mot högkvarteret för säkerhetstjänsten när Qassambrigaden öppnade eld mot dem. Totalt skottskadades över 60 personer. Qassambrigaden vägrade att ge ambulanser tillträde till platsen och tog 25 människor från familjen Ghrayeb till fånga.

Totalt har 66 människor dödats och 250 skadats allvarligt sedan november i strider mellan Hamas och Fatah. Den senaste incidenten i Jabaliyya var droppen ansåg en grupp intellektuella, fackföreningar och individer från olika sociala rörelser som förra veckan startade en kampanj för att få ett slut på det politiska kaoset som alltmer liknar ett inbördeskrig.

Kampanjgruppen träffades förra veckan på den Okände soldatens torg i centrala Gaza City där de slog upp flera tält och bestämde sig för att hungerstrejka för att protestera mot våldet palestinier emellan. Jag träffar Hanan Shibi från kampanjledningen som talar om för mig att hungerstrejken kommer att fortsätta tills Palestina har fått en koalitionsregering och våldet har upphört.
När jag träffar henne har hennes tre barn precis kommit för att hälsa på henne i tältet. Hon ser sliten ut med tunga ögonlock efter flera dagar utan mat men försöker att hålla humöret uppe när barnen kommer och hälsar på. Spontant tar barnen tag i mikrofonen och börjar sjunga sånger relaterade till konflikten med Israel. Jag får berättat för mig att en sång handlar om en mamma som blivit skjuten av soldater och att barnen längtar efter att mamman ska komma hem. Det är hjärtskärande att höra.

Överste Ghrayebs hus efter attacken. Hans bror på bilden.

Hanan Shibi berättar att hon har suttit många år i israeliskt fängelse och att hon fortfarande har bekanta som sitter fänglsade.
– 9 000 palestinska fångar kommer nu att börja hungerstrejka eftersom de sympatiserar med våra krav, säger Hanan.
Senare på kvällen kommer en representant för Hamas för att höra vad de hungerstrejkande har för krav. Han menar att svårigheterna med att skapa en koalitionsregering med Fatah har strandat flera gånger eftersom det finns utländska intressen i konflikten som ställer orimliga krav.
– USA och Europa försöker lägga sig i konflikten, säger han till mötesdeltagarna.
– Och Iran, säger någon från publiken, med hänvisning till att Hamas får sina ekonomiska resurser från landet.

När hungerstrejken har gått in på sitt sjunde dygn har mediabevakningen varit mycket god. Men någon framgång när det gäller de gemensamma kraven har inte uppnåtts. Kampanjledningen bestämmer sig för att möta lokala aktivister från de olika miliserna och offren för striderna.
Jag följer med när de bestämmer sig för att blockera den korsning där familjen Balousha förlorade sina tre barn i mitten på december. Överste Baha Musbah Balousha och hans fru kommer ut från sitt hus och är märkbart tagna av tragedin men glada över initiativet att få ett slut på våldet.

Efter blockaden i korsningen åker de till flyktinglägren Beit Lahia och Jabaliyya för att möta ledare för Qassambrigaden (Hamas) och al- Aqsa-Martyrernas brigad (Fatah). Det är just i dessa områden som striderna och övergreppen mot civilbefolkningen har varit som värst. Efter att doktor Kamal Abu Nadda talat kommer mödrarna till ledare i de båda stridande miliserna till platsen. Hanan Shibi och de andra från kampanjen lyckas övertyga dem om vikten av enhet och de kramar om varandra samtidigt som lokalbefolkningen som samlats ropar ”Palestinier – ett folk, en kamp”.

Omar Kaam.

I bussen på väg tillbaka sitter jag bredvid Omar Kaam, en arbetslös 25-åring som deltar i kampanjen. Han berättar att han beslutade att delta eftersom han de senaste månaderna inte har vågat gå ut.
– Representanter från Fatah och Hamas pratar bara men det händer ingenting positivt för oss som lever här. Jag beslutade mig att delta eftersom jag är trött på våldet och nu känner jag att jag vågar säga vad jag tycker tillsammans med andra, utan att vara rädd för att kidnappas eller bli skjuten, säger han.
Omar Kaam poängterar även att det måste till en enhet mellan de olika fraktionerna för att kunna förhandla med Israel. Han anser att Israel medvetet spelar ut de olika fraktionerna i palestiniernas kamp mot den snart 40-åriga israeliska ockupationen.
Han ursäktar sig flera gånger när jag talar med honom och säger att han är sliten efter att ha sovit i tältet på torget och hungerstrejkat i sju dygn. Jag frågar honom hur länge de kan tänka sig hungerstrejka.
– Vi hungerstrejkar så länge det behövs. Jag är inte rädd för döden. Vi lever ändå inget liv i Gaza, säger han.

En soldat från al-Aqsa-Martyrernas brigad lyssnar på tal av kampanjledningen i Beit Lahia.

Text och bild: Henrik Kowalczyk
Gaza City

Läs förra Vardag i Gaza (24 oktober 2006): Utan vatten inga apelsiner

reportage | 2007-01-18