Avväpningen har börjat

Förberedelserna för att avväpna och demobilisera maoistgerillan i Nepal har påbörjats. Den 8 november nåddes ett historiskt fredsavtal mellan rebellerna och Nepals interrimregering, som består av sju partier. Avtalet ses som ett historiskt steg för att få ett slut på den över tio år långa konflikten, där över 14 000 personer har dödats och i vars spår "försvinnanden", tortyr och andra övergrepp mot de mänskliga rättigheterna har skett.

Avväpningen ska övervakas av FN, efter att både regeringen och rebelledarna har bett om organisationens hjälp. Enligt fredsavtalet ska den maoistiska Folkets befrielsearmé (PLA) samlas i 28 olika läger i sju distrikt i Nepal. Där ska deras vapen och ammunition låsas in. Senast den 21 november ska alla maoistrebeller ha infunnit sig vid de olika lägren. Avtalet innebär också att regeringsstyrkorna ska stanna på sina baser under samma period, och även deras vapen ska förvaras inlåsta.

Den 26 november ska det nuvarande parlamentet upplösas och den 1 december ska en ny interrimsregering inrättas, där även maoister ska ingå. Val är planerade till mitten av juni 2007, och båda sidor har bett FN att bistå landet med valobservatörer. Regeringsstyrkorna, förr lojala till monarken, ska kontrolleras av den nya interrimsregeringen, och den nya chefen för armén har svurit lojalitet till parlamentet istället för till kungen.

Enligt nyhetsbyrån IRIN visar maoistgerillan att de menar allvar med avväpningen:
- Vi har tagit ställning för fred, och kommer inte att återgå till krig. Allt vi vill nu är att våra medlemmar enbart arbetar politiskt och inte som kombattanter, sade Dinanath Sharma, maoistledare som varit en av rebellernas chefsförhandlare under fredssamtalen, till IRIN.
De vanliga politiska partierna måste nu acceptera att maoisterna, som aldrig vunnit några mandat i ett val, deltar i den politiska processen och att de kommer att få några nyckelplatser i landets interrimstyre. Exkluderade från interrimstyret är dock politiker som anses vara "pro-regressiva", dvs sådana som tar ställning för monarkin. Enligt BBC kan detta beslut komma att kritiseras som ett utslag av "segrarens rättvisa".

Maoistgerillans väpnade kamp mot den nepalesiska staten startade 1996. Sedan dess har två omgångar av fredsförhandlingar hållits (2001 och 2003), men båda dessa misslyckades. I april i år, efter att kung Gyanendras enväldiga styre fallit, formades en ny interrimsregering och fredssamtal inleddes på nytt, som alltså resulterade i avtalet den 8 november.

Det var i våras som stora protester utbröt, ledda av en allians av sju nationella partier och maoisterna. Som ett resultat av protesterna förlorade kungen sin politiska makt. Shahdynastin har styrt Nepal i 238 år, och även om många nepaleser respekterar monarkin har kungens anseende stadigt försämrats de senaste åren. Enligt BBC anser många att kung Gyandendra har styrt landet mot katastrof genom sina politiska manövrar, och hans son, Paras, är impopulär och ses inte som en framtida monark av de flesta nepaleser. Det nyvalda parlamentet kommer troligtvis att besluta om monarkins vara eller icke vara vid sitt första sammanträde nästa år, och om monarkin överlever kommer den med största sannorlikhet bara att tillåtas spela en begränsad, ceremoniell roll, uppger BBC.

Den tio år långa konflikten i Nepal har lett till många sår som behöver läkas. Både regeringsstyrkorna och maoisterna har gjort sig skyldiga till "försvinnanden", och straffrihet råder för de ansvariga för otaliga fall av tortyr och mord.

Följ utvecklingen i Nepal: Kantipur Online