26 döda i attack mot buss
Vid midnatt upphörde vapenvilan i Sri Lanka att gälla och redan på onsdagsmorgonen kom uppgifter från Buttala, en avlägsen stad i sydöstra delen av landet, om en attack som uppges ha dödat minst 26 civila. Enligt nyhetsbyrån AP uppgav den lankesiska militären att en vägmina detonerade när en fullsatt buss passerade förbi. Bussvraket ska sedan ha beskjutits. Bussen ska ha varit fullsatt med skolbarn och enligt AP dödades 26 personer, däribland tre skolbarn, medan 64 skadades. Läkare flögs i helikopter från huvudstaden Colombo för att ta hand om skadade personer. Hjälparbetare på plats uppgav att många av de dödade hade skottskador och alltså hade dödats efter bombexplosionen.
Kort efter attacken mot skolbussen exploderade en vägmina i närheten när ett militärt fordon passerade förbi och tre soldater fick lättare skador. Myndigheterna beslöt att samtliga skolor i området kommer hållas stängda de närmaste tre dagarna.
Ögonvittnen sade till BBC:s singalesiska service att de svartklädda angriparna sköt mot dem. TM Lalani, 27, en kvinnlig busspassagerare som kom med sitt barn till läkare beskrev händelsen som ett ”blodbad” för nyhetsbyrån Reuters:
- Jag hörde en kraftig smäll och trodde det var en bomb så jag kröp ner under sätet på bussen med min baby. Vi hörde skottlossning som pågick i cirka fem minuter. Alla skrek och jag såg människor ligga på marken i blodpölar.
President Mahinda Rajapaksa uppmanade invånarna att vara vaksamma inför terroristernas provokationer, men bevara lugnet och ”assistera säkerhetsstyrkorna i deras ansträngningar att utplåna terrorismen i Sri Lanka”.
Buttala är en liten stad omkring 240 kilometer från Colombo och ligger i ett område som inte tidigare har drabbats av strider. Armén anklagade LTTE, de tamilska befrielsetigrarna, för att vara skyldiga till attacken. Nyhetsbyrån AP kunde inte nå någon företrädare för LTTE för en kommentar, men organisationen brukar rutinmässigt förneka ansvaret för attacker av denna typ.
Det var den 3 januari som Sri Lankas regering meddelade att avtalet om vapenvila, som Norge lyckades förhandla fram 2002, sades upp och skulle sluta gälla 16 januari. Regeringen anklagade LTTE för att inte respektera vapenvilan och det beräknas att minst 5 000 personer har dödats i fortsatta strider. Sedan ett år tillbaka har striderna tilltagit och vapenvilan har förvandlats till ett tomt dokument. LTTE uttryckte som svar på regeringens uppsägning av avtalet om vapenvila chock och besvikelse. Men B Nadesan, ledare för LTTE:s politiska gren, sade i en intervju med BBC att tigararna är beredda att försvara sig:
- Om de inleder en större offensiv mot våra styrkor så kommer regeringsstyrkorna lida svåra förluster.
Redan innan det formella slutet på vapenvilan hade striderna trappats upp längs frontlinjerna. På tisdagen ska 13 LTTE-soldater och två regeringssoldater ha dödats vid strider i norra delen av landet, uppgav armén. LTTE:s befälhavare i Mannar-området i centrala Sri Lanka hävdade i måndags att 30 regeringssoldater dödades medan tre LTTE-soldater dödades när tigrarna slog tillbaka en regeringsoffensiv i området, rapporterar Tamilnet.
Nyhetsbyrån AP påpekar att bägge sidor brukar ange höga förlustsiffror för motståndarsidan medan den egna sidans förluster tonas ned. Stridsområdena är normalt stängda för utomstående och det är mycket ovanligt att journalister kan rapportera från dessa områden.
Ett sista försök att rädda vapenvilan gjordes av den japanske toppdiplomaten Yasushi Akashi, som tidigare haft FN-uppdrag bland annat under krigen på Balkan på 1990-talet. Akashi lämnade på tisdagen Colombo, rapporterar The Japan Times. Det har spekulerats om att Japan, Sri Lankas största bidragsgivare, skulle använda biståndet som påtryckningsmedel för att avskräcka armén från att gå till storoffensiv mot LTTE-kontrollerade områden i norra och östra Sri Lanka. På en presskonferens ville inte Akashi ge några klara besked på den punkten. Japan har vid sidan av det omfattande biståndet också spelat en viktig roll för att medla mellan LTTE och regeringen.
Enligt IANS vägrade dock LTTE:s ledare Velupillai Prabhakaran att träffa det japanska sändebudet.
Akashi varnade efter sitt tredagarsbesök i Sri Lanka för att ett försök att lösa konflikten militärt kan få ”allvarliga humanitära konsekvenser”.
Den lankesiska regeringen hävdar att LTTE har använt vapenvilan för att förstärka och omgruppera sina väpnade styrkor. Nu talas återigen om att LTTE ska krossas militärt, medan den politiska lösningen på tamilernas missnöje ska lösas genom ett förslag till maktdelning som ska läggas fram 23 januari. Regeringen anses ha stärkts i sin syn att LTTE kan besegras militärt och enligt The Indian Express den 15 januari sade flottchefen Wasantha Karannnagoda att tigrarnas ”ryggrad nu har brutits” sedan en rad av Sjötigrarnas fartyg hade förstörts. LTTE:s flottstyrka används både för att smuggla in militär utrustning och för att angripa den lankesiska flottan. Karannnagoda tackade den indiska flottan och den indiska kustbevakningen för assistans.
Sedan parlamentsvalet 2004 och presidentvalet 2005 har frihetspartiet SLFP både regeringsmakten och presidentposten. I SLFP:s koalition vid valen ingick både kommunistpartiet, trotskistiska LSSP och JVP, folkets befrielsefront, ett marxistiskt parti som företräder en singalesisk extremnationalism. JVP har senare brutit med regeringen och Wimal Weerawansa, frontens gruppledare i parlamentet, berömde den 9 januari regeringen för att ha sagt upp vapenvilan.
När JVP-ledare Somawansa Amarasinghe den 13 januari träffade Yasushi Akashi anklagade han Japan för att gynna LTTE och undrade varför Japan stödjer den afghanska regeringens kamp mot terrorism men inte gör samma sak i Sri Lanka. JVP har tillsammans med det buddhistiska munkpartiet JHU, som har nio platser i parlamentet, företrätt en hårdför linje som avvisar alla eftergifter mot LTTE.
Sedan vapenvilan nu avbrutits kommer den internationella observatörsstyrkan SLMM, som har letts av Norge, dras tillbaka. Den 11 januari höll SLMM:s ledare Lars Johan Solveberg ett sista möte med LTTE.
SLMM har varit den enda utomstående grupp som kunnat röra sig i hela landet och bedömare påpekar enligt BBC att inga utomstående rapportörer nu kan rapportera om övergrepp. Nu lämnar SLMM Sri Lanka.
Louise Arbour, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, påminde i ett uttalande på tisdagen både regeringen och LTTE om deras förpliktelser enligt internationell rätt:
- En upptrappning av fientligheterna kommer förmodligen få en förödande effekt på de mänskliga rättigheter för många lankeser från alla samhällsgrupper.
Redan förra veckan varnade analytikern DBS Jeyaraj i en BBC-intervju för att Sri Lanka återigen närmar sig ett fullskaligt krig.
- Om rebellerna genomför operationer i södra delen av landet så kommer det att användas för att rättfärdiga repression i säkerhetens namn, sade han. Det kommer att bli tillslag i Colombo, massarresteringar, fördrivningar osv som kommer att drabba civila tamiler i huvudstaden och andra delar av södern.
Förra veckan mördades ministern DM Dassanayake när en claymore-mina exploderade norr om Colombo. LTTE anklagades för mordet. På nyårsdagen sköts en tamilsk parlamentsledamot ihjäl med ett skott i huvudet inne i ett hinduiskt tempel i Colombo. T Maheswaran tillhörde UNP, det parti som styrde fram till 2004. Han var kritisk mot den nuvarande vänsterregeringens politik mot tamilerna men de flesta bedömare anklagade LTTE för mordet då tigrarna är kända för att inte tolerera andra åsikter bland tamilerna.
LTTE inledde 1983 ett uppror i norra Sri Lanka för att skapa en tamilsk stat i norra och östra delen av landet. Minst 70 000 personer beräknas hittills ha dödats i konflikten. I slutet av 1980-talet startade också ett uppror i södra delen av landet då JVP gjorde uppror. Omkring 80 procent av befolkningen är singaleser, där merparten är buddhister. Muslimer utgör runt sju procent medan tamilerna är drygt tio procent.
Den brutna vapenvilan ökar oron för civilbefolkningen (Pressnotis från Amnesty 16 januari)
Följ utvecklingen i Sri Lanka
|
Associated Press |