Kvinnonätverk: Glöm inte 55 procent av folket!

På torsdagen ska Stockholm stå värd för konferensen ”International Compact with Iraq”, ICI, där en översyn ska göras av det internationella samarbetet med den irakiska regeringen efter ICI-mötet i Egypten för ett år sedan. Bland dem som har lovat att delta i Stockholm finns FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, USA:s utrikesminister Condoleezza Rice och Iraks premiärminister Nuri al-Maliki.
I samband med den irakiska regeringsdelegationens avresa från Bagdad på onsdagen uttryckte premiärministern i ett uttalande förhoppning om att ICI-konferensen ska ge ”stöd för Iraks suveränitet, avskrivande av landets skulder och en uppgörelse om krigsskadestånd från den förra regimens äventyrliga politik”. Enligt nyhetsbyrån AFP har Irak bara betalat en fjärdedel av det krigskadestånd som FN tillerkänt Kuwait efter Iraks ockupation 1990-91.

Drygt fem år efter att USA och Storbritannien anföll Irak och störtade president Saddam Hussein är landets framtid fortfarande oviss. Över 150 000 soldater från USA finns kvar i Irak och trots försäkringar om att kampen ”mot terrorismen” når framgångar är säkerhetsläget fortfarande kritiskt för många irakier. Det sekteristiska våldet och den etniskt-religiösa rensningen som 2006 i snitt skördade långt över 100 liv om dagen har minskat, mycket tack vare att ”oönskad” befolkning redan drivits på flykt. Fyra miljoner irakier lever idag som flyktingar eller internflyktingar.

Den irakiska regeringen, dominerad av shiamuslimska partier, ses som svag och med djupt eget ansvar för våldet och får bara okritiskt stöd av sina två främsta bundsförvanter; Iran och USA. Men än så länge har Irak bevarats som ett land och skräckscenariot om en upplösning med följande storskalig inmarsch av grannländerna Iran, Saudiarabien och Turkiet har ännu inte realiserats.

För Iraks kvinnor har åren efter Saddam Husseins störtande inneburit många bakslag. Kvinnor är inte sällan måltavlor för väpnade gruppers aktioner. Den 23 april rapporterade nyhetsbyrån IRIN att det senaste halvåret hade 15 kvinnor mördats i al-Salam, en stadsdel i västra Bagdad. Kvinnorna mördades för att de hade kritiserat militanta grupper, av religiösa skäl eller för att de tidigare tillhört Saddam Husseins Baath-parti.

Parlamentsledamoten Safia al-Suhail beskrev för IRIN den senaste incidenten så här:
- En kvinna sköts ihjäl utanför sitt hem sedan hon kritiserat militanta grupper. När hennes man dagen efter reste ett tält för att kunna ta emot sörjande blev han beordrad av beväpnade män att inte hålla några begravningsceremonier och de brände tältet.
Hon sade att parlamentsledamöter ofta får ta emot sådana rapporter och att många familjer är rädda att anmäla till och med mord till polisen.

Invånare i al-Salam, som inte vågade framträda med namn, sade till IRIN att milismän från Mehdiarmén, som leds av den shiamuslimske predikanten Moqtada al-Sadr, låg bakom morden på kvinnor i stadsdelen.
- De anklagar de mördade kvinnorna för olika saker som prostitution eller för att vara informatörer åt irakiska eller amerikanska styrkor. Ibland mördas kvinnorna för att de vägrar bära huvudduk eller har västerländska kläder.

Många kvinnor i dagens Irak vågar inte längre arbeta utanför hemmet och kan inte fortsätta sin utbildning. För att lyfta fram kvinnors krav på att få delta i formandet av Iraks framtid arrangerade Kvinna till Kvinna på onsdagsförmiddagen ett seminarium i UD:s bibliotek i Stockholm med deltagande av biståndsminister Gunilla Carlsson, nyss hemkommen från Rangoon i Burma, Staffan de Mistura, FN:s specielle representant för Irak och Dina Zorba från UNIFEM. Huvudgäster var dock tre representanter för Iraqi Women Network, IWN, en paraplyorganisation för 80 kvinnoorganisationer över hela Irak; Hanaa Edwar Busha, Pakhshan Zangana och Basma al-Khateeb.

Inför ICI kräver IWN att det civila samhället, inklusive kvinnogrupper, får delta i övervakningen och utvärderingen av att de löften som ges också blir verklighet.
- Kvinnor utgör 55 procent av Iraks befolkning, framhöll Hanaa Edwar Busha, som redan 1992 grundade Al Amal-föreningen och i många år har arbetat för mänskliga rättigheter. Situationen för kvinnor har försämrats de senaste åren och de drivs nu iväg från det offentliga livet medan hedersmord, trafficking och prostitution ökar.

Sedan Irak 1959 fått en sekulär familjelagstiftning förbättrades kvinnans situation, även under Saddam Husseins styre. Men sedan USA:s anfall har många bakslag kommit, även på det formella planet. I landets författning finns nu en familjelagstiftning som medger att religiös sharialag kan gälla för vissa grupper. Det irakiska kvinnonätverket kräver nu att ICI tar upp frågan om ett avskaffande av denna paragraf, 41.
- Det handlar inte bara om familjelagstiftningen utan också om att denna paragraf är en grund för sekteristiskt våld och sprider hat och splittring i det irakiska samhället, förklarar Hanaa Edwar Busha. Dessutom medger den att flickor nu kan giftas bort vid åtta-tio års ålder och att kvinnans likhet inför lagen undergrävs.
- Det här står i motsats till grundläggande rättigheter. Tänk er en kvinna som är minister eller parlamentsledamot och kan delta i beslut på hög nivå. Sedan går hon hem och måste ha tillstånd av sin man för att få gå ut, förklarade Hanaa Edwar Busha.

27 procent av Iraks parlamentsledamöter är kvinnor och hon medger på en fråga från Amnesty Press att en majoritet av de kvinnliga parlamentsledamöterna stödjer paragraf 41 då de tillhör icke-sekulära partier, men menar ändå att det finns hopp om att en återgång till sekulär familjerätt.
- Vi driver en kampanj tillsammans med många andra, säger Hanaa Edwar Busha. Det är inte bara en kvinnofråga utan vi menar att det är en grundläggande fråga som rör hela nationen.

Läs mer:

Hanaa Edwar Busha berättar om arbetet för kvinnors rättigheter i Irak

FN:s rapporter om mänskliga rättigheter i Irak

Irak: Fem år av dödande och hopplöshet (Amnesty rapport 17 mars)

Gynekologer attackeras i Irak (Amnesty Press nr 5/2007)

En osynlig tragedi - om flyktingarna från Irak (Amnesty Press nr 1/2007)

Läs mer på Kvinna till Kvinnas sida


Amnesty Press