Tio albaner gripna för mord på serber i Kosovo 1999

Nio albaner som greps i staden Presevo i södra Serbien den 26 december kommer att stanna kvar i häkte i 30 dagar. Det beslöt den serbiska krigsförbrytarkammaren i Belgrad på måndagen. En tionde alban som greps samtidigt kommer att ställas inför rätta i en lokal domstol i Presevo, rapporterar Radio B92 i Belgrad. Han häktades på tisdagsförmiddagen.
- De kommer åtalas för krigsförbrytelser mot civilbefolkningen, sade Ivana Ramic, språkrör för krigsförbrytarkammaren till Radio B92.

Totalt vill kammaren åtala 17 tidigare medlemmar i Kosovas befrielsearmé, UÇK, för kidnappningar, tortyr, våldtäkter och mord i staden Gnjilane (Gjilan på albanska) i Kosovo under perioden juni till oktober 1999. UÇK inledde 1997 ett väpnat uppror mot det serbiska styret i Kosovo. Efter Natos bombkrig våren 1999 tog FN över styret av Kosovo i juni 1999. Den jugoslaviska armén och den serbiska polisen drog sig tillbaka och den Natoledda KFOR-styrkan, där även Sverige ingår, tog över säkerheten.
Många serber och andra icke-albaner utsattes för övergrepp och tiotusentals flydde efter juni 1999 till Serbien. Enligt krigsförbrytarkammaren var gruppen inblandad i 159 kidnappningar och minst 51 mord på icke-albaner i Gnjilane.

Gripandet av de tio personerna gjordes efter månader av spaning, rapporterar nyhetsbyrån AP. Enligt åklagarna befarade man att det kunde gå våldsamt till då gruppen var beväpnad.
- Operationen har pågått i ett år sade Vladimir Vukcevic, krigsförbrytaråklagare till Radio B92. Gripandet ägde rum med stor precision och kom som en total överraskning för de gripna.
Vladimir Vukcevic uppgav att bomber och automatvapen hade beslagtagits vid gripandet.

Han betonade att krigsförbrytarkammaren inte tar några politiska hänsyn och påminde om att nio serbiska poliser nyligen greps och nu står inför rätta för krigsförbrytelser de har begått mot albaner i Kosovo.

Serbien har sedan i somras en västvänlig koalitionsregering som har lovat att samarbeta med FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. I regeringen ingår det serbiska socialistpartiet, SPS, som tidigare leddes av Slobodan Milosevic som avled 2006 i en cell i Haag. SPS:s nuvarande ledare Ivica Dacic är inrikesminister i regeringen och sade på lördagen att han förstår att gripandena kan leda till reaktioner från de ”som begick krigsförbrytelser mot serber” men betonade att även serber som har begått brott mot albaner har gripits.

Under 2000-2001 pågick ett väpnat uppror i Presevodalen i södra Serbien, där albaner är i majoritet, och rörelsen UÇPMB fick stöd från Kosovo. Ett fredsavtal skapade dock lugn, men gripandet av de tio har skapat starka känslor. På söndagen demonstrerade 4 000 personer i Presevo till stöd för de gripna.
Kosovo utropade i februari självständighet och i huvudstaden Prishtina sade parlamentets talman Jakup Krasniqi, tidigare medlem i UÇK, att de gripna bör friges.

I Makedonien fördömde på måndagen Ali Ahmeti gripandena och sade att detta riskerar att ”destabilisera situationen och bidra till en delning av Kosovo”. Ahmeti var en av grundarna av UÇK. 2001 ledde han ett väpnat uppror bland Makedoniens albaner. Sedan ett fredsavtal slutits lade Ahmetis grupp, nationella befrielsearmén, ned vapnen, och han bildade ett parti, Demokratiska unionen för integration, som sitter i parlamentet.
Enligt Radio B92 uppmanade Ahmeti albanerna i Presevodalen att ”bevara lugnet”.

Bland tidigare medlemmar i UÇK som bor i Presevo växer nu oron. På tisdagsförmiddagen rapporterade nyhetsbyrån Beta att elva UÇK-veteraner lämnat Presevo och sökt sin tillflykt till Gnjilane i Kosovo.