400 000 har tvingats på flykt sedan nyår - krisen i Kivu skärps

Enligt FN-organet OCHA har över 400 000 människor tvingats på flykt i östra delen av Demokratiska republiken Kongo under året. I Kivu-provinserna skärptes krisen i juni och nästan 100 000 tvingades fly, rapporterar FN:s nyhetsbyrån IRIN.
- Säkerheten och de humanitära villkoren har försämrats för tusentals civila i Norra och södra Kivu, sade Max Hadorn, chef för ICRC, Internationella Röda kors-kommittén, i Kongo.

Även i Haut-Uele i nordöstra Kongo ökar antalet flyktingar. I juni tvingades 17 000 personer på flykt. I december 2008 inledde arméerna från Kongo, Uganda och södra Sudan en gemensam offensiv, med stöd från USA, för att utplåna de baser LRA-gerillan har i området. Herrens motståndsarmé, LRA, inledde 1987 ett uppror i norra Uganda men dess ledare Joseph Kony har numera flyttat över LRA:s krigföring till nordöstra delen av Kongo sedan han flera gånger vägrat dyka upp på ceremonier som planerats för att underteckna ett fredsavtal för norra Uganda.

Trots den militära offensiven lyckades LRA omgruppera sig och närmare 1 000 civila beräknas ha dödats i hämndattacker. Den 9 juli rapporterade FN:s radiostation i Kongo, Radio Okapi, att LRA hade kidnappat ett 80-tal personer vid en räd mot byn Bayule.
Bortförande av civila har varit en vanlig metod från LRA.

I Kivu-provinserna har FDLR, demokratiska fronten för Rwandas befrielse, också lyckats omgruppera sig sedan de kongolesiska och rwandiska arméerna den 20 januari inledde en gemensam offensiv med stöd av FN-styrkan Monuc. FDLR har sina rötter i de hutumiliser som efter folkmordet 1994 flydde från Rwanda. De beräknas ha cirka 6 000 personer i sina väpnade styrkor och försörjer sig bland annat genom gruvdrift.

Rwandas armé drogs tillbaka efter en dryg månad och både Kongo och Rwanda hävdade att miliäroffensiven hade varit framgångsrik i norra Kivu.
Med stöd av Monuc har nu den kongolesiska armén inlett en offensiv i södra Kivu för att komma åt FDLR:s baser där.

International Crisis Group, ICG, riktade i en rapport den 9 juli hård kritik mot den pågående militära offensiven och menade att det krävs andra vägar för att komma åt FDLR, som fortsätter skapa politisk instabilitet i östra Kongo och därmed hotar en fredlig utveckling i hela regionen.

ICG vill bland annat att FN-soldaterna ska prioritera skydd av civilbefolkningen och att länder som Frankrike, Belgien, Tyskland, USA, Kanada, Kamerun, Zambia och Kenya i enlighet med sin lagstiftning försöker begränsa FDLR:s möjligheter att i exil sprida propaganda. ICG uppmanar också länderna där FDLR-ledare befinner sig att undersöka möjligheterna att väcka åtal för delaktighet i krigsförbrytelser i östra Kongo.

Alan Doss, FN:s sändebud för Kongo, sade i veckan till medlemmarna i FN:s säkerhetsråd att försöken att avväpna grupper som FDLR medför ett högt pris för civilbefolkningen. De utsätts både för hämnd där byar attackeras, kvinnor våldtas och civila dödas i massakrer. Samtidigt är den kongolesiska armén ansvarig för grova brott mot mänskliga rättigheter, sade Alan Doss.

Han välkomnade dock att den kongolesiska armén nyligen tillkännagett en nolltolerans när det gäller brottsliga övergrepp.

Ett mindre antal milissoldater i FDLR och ett antal civila med anknytning till Rwanda har under det här året gått med på att återvända till Rwanda. Men alla tecken tyder på att FDLR inte har försvagats nämnvärt.

Den 13 juli rapporterade nyhetsbyrån Reuters att FDLR hade gått till en attack mot en Monucbas i östra Kongo. Enligt ett språkrör för Monuc förmodades attacken ha samband med att FN-soldater ingripit när FDLR gick till anfall mot civila nära staden Mwenga i södra Kivu.
En pakistansk FN-soldat sårades vid anfallet.

Läs mer
DR Congo: Massive Increase in Attacks on Civilians (Human Rights Watch 2 juli)

Monuc

Militären utlovar att agera mot soldater skyldiga till våldtäkt (Amnesty Press 10 juli)

Elektronikföretag uppmanas bojkotta "konfliktmineraler" (Amnesty Press 3 april)

Minst 100 civila har dödats av FDLR - Kongos flygvapen hävdar att 40 milismän dödats (Amnesty Press 13 februari)


IRIN