Högerkandidater gör upp om presidentposten i Guatemala

En pensionerad general och en populistisk företagsledare kommer att mötas i ett avgörande val om presidentposten i Guatemala den 6 november. Det stod klart efter söndagens val, där ingen av kandidaterna lyckades få över hälften av rösterna, rapporterar nyhetsbyrån IPS.

Den pensionerade generalen Otto Pérez Molina, som representerar högerpartiet Patriotiska partiet, fick 36 procent av rösterna i söndagens val. Han var tidigare underrättelsechef i landet och har av människorättsorganisationer anklagats för att ha begått krigsbrott under det långa inbördeskrig som rasade i landet mellan 1960 och 1996.

Mot honom ställs Manuel Baldizón från det populistiska partiet Lider, som anklagades för oegentligheter under sin tid som kongressledamot. Baldizón, som fick 23 procent av rösterna, är en mäktig affärsman som gick till val på bland annat ett löfte om att landets fotbollslandslag ska kvalificera sig till fotbolls-VM.

Bland kandidaterna i söndagens val fanns det bara en vänsterkandidat, fredspristagaren Rigoberta Menchú, som dock bara lyckades locka till sig dryga tre procent av rösterna. 65 procent av landets valberättigade deltog i söndagens val, vilket är den högsta siffran sedan 1985.

Baldizón, 41, beskriver sig själv som ”folkets kandidat” och hans vallöften har skapat stor uppmärksamhet. Han har bland annat utlovat en extra månadslön till landets arbetare om han blir vald, samt meddelat att han tänker sänka inkomstskatten till blott fem procent. Detta i ett land som redan nu har ett av de lägsta skattetrycken i Latinamerika.

60-årige Otto Pérez Molina leder ett parti vars logotyp är en knuten näve och han har bland annat utlovat hårda tag mot kriminaliteten i form av stora satsningar på polisen och militären.

Guatemalas 14 miljoner invånare lever i ett av de länder i Latinamerika som ligger allra sämst till i fråga om ekonomiska och sociala förhållanden. Över hälften av befolkningen är fattiga, medan 17 procent av guatemalanerna enligt FN bedöms leva i extrem fattigdom.

Landet är dessutom ett av världens mest våldsamma, med en förfärande hög mordstatistik. Detta samtidigt som hela 98 procent av de i genomsnitt 15-20 mord som begås varje dag aldrig blir uppklarade, enligt den FN-stödda Internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala, Cicig.

Analytiker menar dessutom att de politiska partierna i landet allt för ofta sätter mäktiga affärsintressen framför folkets väl.
- Tiden är inne för att genomföra djupgående reformer av val- och partilagarna, där hela samhället bjuds in att delta, säger José Dávila vid Civismo Electoral 2011, en paraplyorganisation som bevakar valet.

Guatemala har en lång historia av statskupper, auktoritära ledare och diktaturer. Den konstitution som antogs 1985 stärkte dock statsskicket, bland annat genom att begränsa presidentens ämbetsperiod till fyra år. Sociala aktivister och vissa analytiker menar dock att det även finns ett behov av nya vallagar för att ytterligare stärka demokratin.
- Det behövs en ny lag som lever upp till de behov som finns i det 21:a århundradet, säger Oscar Bolaños, tidigare ordförande för landets valdomstol.

Bolaños menar att det borde genomföras en översyn av hur valkampanjerna finansieras, samtidigt som kraven som ställs för att bilda ett politiskt parti ses över, liksom reglerna över vad som betraktas som kriminellt i samband med valrörelser.

Medborgarorganisationer har sedan länge hävdat att eftersom landets politiska partier finansieras av stora donationer så leder det till att politikerna står i skuld till olika kapitalintressen när de väl blivit invalda. Organisationerna har även kritiserat partierna för att inte fostra sina ledare tillräckligt väl, vilket lett till flera korruptionsskandaler - som i sin tur sällan får några juridiska följder.

Danilo Valladares
IPS/Guatemala City

Guatemala: Presidential candidates urged to address human rights (Amnesty 16 augusti)