Sverige, Turkiet och Nato: Principer i fritt fall

I ledaren diskuteras kraven från Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan på Sverige för att Turkiet ska säga ja till svenskt medlemskap i Nato.

ledare | 2022-06-23
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2022
18 mars 2018. Turkiska styrkor och deras syriska allierade har intagit Afrin i nordvästra Syrien. I byggnaden hade tidigare det syriska kurdiska partiet PYD:s regering haft sitt högkvarter. Nu hotar Turkiet med en inmarsch i andra delar av norra Syrien.

18 mars 2018. Turkiska styrkor och deras syriska allierade har intagit Afrin i nordvästra Syrien. I byggnaden hade tidigare det syriska kurdiska partiet PYD:s regering haft sitt högkvarter. Nu hotar Turkiet med en inmarsch i andra delar av norra Syrien. Foto: VOA/Wikimedia

Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg träffades på Harpsund den 13 juni. Efter mötet uttryckte Stoltenberg förhoppningar om att nya signaler från Sverige ska underlätta för Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att acceptera ansökan från Sverige om att få bli medlem i Nato.

Regeringen hade i utrikesdeklarationen den 10 juni gjort klart att det planerade inträdet i Nato innebär att Sverige kan börja med krigsmaterielexport till Turkiet.

Den 7 juni röstade Europaparlamentet om att ”på grund av Turkiets militariserade utrikespolitik uppmana medlemsländerna att stoppa all vapenexport till Turkiet”. Socialdemokraterna i parlamentet, inklusive de svenska ledamöterna, röstade för förslaget som dock inte gick igenom.

Sedan i maj har Erdoğan hotat med en storskalig invasion i norra Syrien dit en miljon flyktingar i Turkiet ska flyttas när det kurdiska motståndet har besegrats. Samtidigt har språkbruket mot Grekland trappats upp med hot om en upprepning av 1922 års katastrof då grekerna fördrevs från västra Turkiet.

Det går snabbt nu när tidigare principer är i fritt fall för att blidka Erdoğan. På Harpsund välkomnade Stoltenberg beskedet från Magdalena Andersson att lagarna mot terrorism skärps hela tiden.

– De signaler Sverige har gett de senaste dagarna hjälper till och de visar att Sverige och Finland är beredda att konkret besvara farhågor om terrorism. De visar att Sverige bekämpar terrorism och är beredd att samarbeta med alla allierade i det, sade Natochefen.

 President Recep Tayyip Erdoğan har krav på Sverige.

President Recep Tayyip Erdoğan har krav på Sverige. Foto: President.gov.ua/Wikimedia

Vad Erdoğan menar med terrorism illustrerades den 13 juni av en sammanställning från OMCT, Världsorganisationen mot tortyr. Turkiet har använt kampen mot terrorism och lagstiftning om nationell säkerhet för att begränsa rättigheter och tysta röster från människorättsförsvarare, anser OMCT. Enbart under de tre sista månaderna av 2021 drabbades inte mindre än 1 220 människorättsförsvarare av rättsliga trakasserier eller repressalier.

– Kvinnor och män som bevakar respekten för våra rättigheter och friheter spelar också en viktig roll för att skydda samhällen från terroristhandlingar, sade Gerald Staberock, generalsekreterare i OMCT. Det är ironiskt att det är dessa människor som de turkiska myndigheterna har gjort till måltavla genom att underminera kampen mot terrorism för att krossa varje form av avvikande åsikt.

Det är denna regim som nu presenterar långa listor vad Sverige måste göra för att Erdoğan ska bli nöjd.

Ulf B Andersson

Läs mer från Amnesty Press

“I slutändan så är vi kurder till salu” (29 maj 2022)

Tystnaden breder ut sig i Diyarbakir – journalisten Nurcan Baysal trotsar trakasserierna (22 april 2022)

Läs också

Esref Okumus: Det är inte Sverige Erdogan vill åt utan fria händer på hemmaplan (DN 8 juni 2022)

Kurds in Sweden on edge as Turkey presses government to ditch them in exchange for NATO membership (Al-Monitor 6 juni 2022)

Ahval reveals a top secret EU report: ''AKP commissioned ISIS for Ankara Massacre'' (Ahval 18 juni 2018)

ledare | 2022-06-23
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2022