COP27: Klimatet – en fråga om existens för önationer i Stilla havet

Flera små önationer i Stilla havet riskerar på sikt att dränkas av stigande havsnivåer – om inte klimatförändringarna hejdas. Vid klimatmötet COP27 kräver regionens representanter ett betydligt större internationellt stöd. Klimatmötet har förlängts till lördag 19 november.

Tuvalus premiärminister Kausea Natano på COP27 den 7 november. Foto: Kiara Worth/UNFCCC

De små utvecklingsländerna i Stilla havet tillhör enligt experter världens mest sårbara för extrema väderfenomen – som kraftiga stormar. En majoritet av befolkningarna på öarna bor nära kusten, men med tiden har allt fler samhällen tvingats flytta längre inåt land på grund av en ökad risk att drabbas av översvämningar och erosion.

Enligt FN tvingas redan nu närmare 50 000 människor på de små önationerna att flytta till andra platser, varje år.

Det pågående klimatmötet, COP27, i Egypten inleddes med en vädjan från önationen Tuvalus premiärminister Kausea Natano. Han uppmanade världens ledare att ställa sig bakom förslaget att införa ett icke-spridningsavtal för fossila bränslen.

Det är en kampanj som med tiden har fått allt fler anhängare och nyligen blev Vanuatu det första landet att i FN:s generalförsamling uppmana världens länder att verka för ett sådant avtal.

Vanuatu drabbades av en mycket förödande orkan 2015 – och fem år senare föll den lilla önationen offer för ytterligare en förödande storm.

Vanuatu är en av 20 önationer i Stilla havet, som har en sammanlagd befolkning på runt två miljoner människor vars inkomster i första hand är havsrelaterade. Flera av de låglänta öarna hotas på sikt att slukas av havet, men redan nu är de hårt drabbade av klimatkrisens effekter.

– Anpassningsåtgärder är en helt avgörande fråga för Vanuatu, annars kommer vi att fortsätta att drabbas av cyklonernas förödelse. Och för det behöver vi resurser, säger Nelson Kalo, rådgivare vid landets departement för klimatfrågor.

Länder som Tuvalu hotas av höjda havsnivåer. Här atollen Funafuti som är huvudstad i Tuvalu. Foto: mrlins/Wikimedia

Ett annat växande problem är att regionens befolkning i hög grad är beroende av jordbruk och fiske, sektorer som redan nu är hårt drabbade av klimatförändringarna. Det säger Dirk Snyman, som arbetar med klimatfinansiering inom den regionala utvecklingsorganisationen Pacific Community:

– För önationerna i Stilla havet är inte klimatförändringarna ett framtida hot, utan något som upplevs i vardagen. Det blir allt svårare att odla och att få tag på dricksvatten, vilket innebär att många har blivit beroende av mat och vatten som importeras. Det kostar mycket pengar, säger Dirk Snyman till IPS.

Han menar att de ekonomiska kostnader som klimatförändringarna orsakar måste kompenseras genom införandet av en fond som erbjuder utsatta länder ersättning för dessa skador och förluster. Detta är också en fråga som drivs av utvecklingsländer vid klimatmötet.

Stillahavsöarna står för en mycket liten del av de globala utsläppen av växthusgaser, men har samtidigt ambitiösa målsättningar som syftar till en helt grön energiomställning till 2030.

Världens rika länder har sedan länge utlovat att varje år bidra med motsvarande 100 miljarder dollar till klimatåtgärder i världens utvecklingsländer. Men det är ett löfte som ännu inte har infriats.

Espen Ronneberg, klimatexpert inom Pacific Community, varnar för en förödande utveckling för önationerna i Stilla havet om inte de globala utsläppen av växthusgaser minskar. Foto: Busani Bafana/IPS

Önationerna i Stilla havet beräknas behöva motsvarande en miljard dollar om året för sina klimatsatsningar. Men enligt Dirk Snyman mottar regionen bara en femtedel av den summan för närvarande. Han säger att det tar flera år att få satsningar från multilaterala institutioner finansierade – samtidigt som klimatkrisens effekter fortsätter att förvärras.

Espen Ronneberg, som arbetar med klimatfrågor inom Pacific Community, påpekar att skadorna bara kommer att fortsätta att förvärras så länge världens länder inte ser till att drastiskt minska sina utsläpp. Även han påpekar att klimatförändringarnas effekter är tydliga redan nu:

– Men de kommer att bli betydligt värre i framtiden om inte fler anpassningsåtgärder genomförs – och om det inte tillkommer mer stöd i form av tekniska insatser och en ökad finansiering.

Aktivister på COP27 kräver kompensation för skador. Foto: UN News/Laura Quiñones

Espen Ronneberg varnar samtidigt för en utveckling där klimatförändringarnas mer långsiktiga effekter, i form av stigande havsnivåer och förändringar i nederbörden, förvärras.

– Det finns möjligheter till anpassningsåtgärder. Men vi kan också nå en punkt då fler anpassningar inte är möjliga – och det inte längre går att bo kvar på en ö, säger han.

Busani Bafana
IPS/ Sharm el-Sheik, Egypten

”Klimatförbättringarna fördjupar de globala orättvisorna”

– Klimatförändringarna förvärrar de orättvisor som finns i världen och de som drabbas värst är de fattiga och mest sårbara. Det säger Yamide Dagnet, som driver frågan om klimaträttvisa för organisationen Open Society Foundations.

Yamide Dagnet säger att klimatförändringarna är omgärdade av orättvisor, eftersom det är de befolkningsgrupper och länder som bär minst ansvar för utvecklingen som drabbas hårdast av effekterna.

Yamide Dagnet är chef för klimaträttvisa på Open Society Foundations. Foto: TJ Kirkpatrick, Open Society Foundations

– I alla världens länder är upplevelsen att det är de mest marginaliserade grupperna som lider mest. Dessutom handlar det om en generationsfråga – det är de unga som kommer att drabbas av konsekvenserna av det som sker nu, säger Yamide Dagnet.

Hon betonar att många känner sig mycket frustrerade över att världens länder inte har lyckats vända utvecklingen och minska utsläppen av växthusgaser.

Yamide Dagnet påpekar att väldigt mycket står på spel, och att klimatutvecklingen också är en människorättsfråga.

– Människan måste inte bara överleva, utan har också rätt till skydd och en möjlighet att kunna utvecklas. Människorättsfrågan gäller också våra mest obesjungna hjältar – de som skyddar våra skogar från stora företag. Att allt fler miljöförsvarare mördas är också en människorättsfråga.

Deltagare från civilsamhället kräver den 16 november att COP27 ska besluta om åtgärder mot fossila bränslen. Foto: Kiara Worth/UNFCCC

Enligt Yamide Dagnet har klimatkrisen blottlagt många av de orättvisor som världen plågas av:

– Tyvärr förstärker klimatförändringarna de orättvisor som finns i världen – och det gäller alla former av ojämlikheter.

Hon påpekar att sårbarheten kan göra att vissa länder inom loppet av bara några timmar kan gå miste om arbetsinsatser som pågått under mycket lång tid.

Det kan exempelvis drabba ett land som gjort allt för att leva upp till Internationella valutafondens rekommendationer för att minska sin utlandsskuld – med som på grund av en plötslig orkan går miste om alla insatser.

Busani Bafana
IPS/Sharm el-Sheik

Läs mer om COP27 från Amnesty Press

COP27: Urfolk har rest till klimatmötet för att ställa krav (17 november 2022)