MR-DAGARNA: Verkligheten bakom det orangea pensionskuvertet

Vem vill inte leva ett gott liv som pensionär med mat på bordet, ett bra boende och frisk natur utanför husknuten? Hur de pensionsfonder som ska hjälpa till att trygga vår framtid i Sverige även bidrar till att neka människor på andra håll i världen sina rättigheter diskuterades under MR-dagarna vid ett seminarium arrangerat av FIAN-Sverige, Kristna Fredrörelsen och Latinamerikagrupperna.

Federico Guzmán från organisationen FOA i Ecuador. Foto: Annie Beckman

Federico Guzmán från bonde- och ursprungsfolksorganisationen FOA är en av dem som kämpar mot en exploatering av mineraler i området Kimsakocha i Ecuador, där de allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna) fram tills nyligen hade mångmiljoninvesteringar genom det kanadensiska gruvbolaget IAMGOLD. Det är en kamp som har fått allvarliga konsekvenser.

I samband med en av protesterna mot det planerade gruvprojektet dömdes Federico Guzmán tillsammans med två andra ledare för protesterna för ”terrorism”, ett brott som kan ge 10-12 års fängelse. Straffet omvandlades senare till åtta dagars fängelse, men upplevelsen var påfrestande.

– Det var förödmjukande, säger Federico Guzmán allvarligt till Amnesty Press.

Området Kimsakocha – som betyder tre laguner - spelar en viktig roll för vattenförsörjningen i området runt Ecuadors tredje största stad Cuenca. Enligt Federico Guzmán skulle konsekvenserna av en storskalig gruvdrift vara förödande:

– Människor skulle drabbas av tvångsförflyttning, vattnet skulle förgiftas och folk skulle tvingas uppsöka sjukhus för behandling av cancersjukdomar. Det skulle dessutom uppstå en brist på mjölk, då bönderna i området producerar 200 000 liter mjölk dagligen till den nationella marknaden, säger Federico Guzmán.

Enligt Ecuadors progressiva grundlag har människor rätt till omfattande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter såsom matsuveränitet, ”gott leverne” (buen vivir) och rättigheter gällande miljön. Dessutom har de boende i området rätt till att bli konsulterade innan prospekteringen av potentiella gruvor inleds, vilket inte skedde i det här fallet:
– Vi kände oss förolämpade av att den ecuadorianska regeringen inte konsulterade oss i frågan. Därför genomförde vi en egen omröstning 2011, där det visade sig att 94 procent av de röstande inte ville ha någon gruvnäring i området, säger Federico Guzmán.

"I protest mot att lokalbefolkningen inte konsulterades om gruvfrågan anordnade organisationen FOA en egen omröstning. 94 procent röstade emot gruvdrift i Kimsakocha. Foto: Annie Beckman

Även i Colombia har lokalbefolkningen på flera håll i landet fått ta konsekvenserna av företagens jakt på nya möjligheter till avkastning. Johanna Rocha från organisationen Tierra Digna beskriver hur rätten till konsultation även här nekas de människor som kommer att påverkas mest av gruvdriften, hur individer som motsätter sig gruvdriften utsätts för repression och hur multinationella företag som AngloGold Ashanti, där AP-fonderna har investerat pengar, har anlitat den colombianska militären för att garantera säkerheten för projekten mitt under pågående konflikt.

Johanna Rocha från Tierra Digna i Colombia. Foto: Annie Beckman

– Är de här investeringarna verkligen passande? Pensionsfonderna ska ju garantera ett värdigt liv och trygghet efter att man har levt ett visst antal år. Men i det här fallet sker den värdigheten och tryggheten på bekostnad av en annan människas värdighet och trygghet, säger Johanna Rocha.

De ecuadorianska och colombianska lagarna är dock inte de enda regelverk som inte efterlevs. Rebecka Jalvemyr från FIAN-Sverige menar att AP-fonderna bör regleras i enlighet med de internationella konventioner som Sverige har skrivit under gällande mänskliga rättigheter, såsom FN-Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN-Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt Europakonventionen.

Så är dock inte fallet idag - enligt AP-fondernas egna regelverk ska fonderna visserligen ta hänsyn till etik och miljö, ”dock utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning”.

Ann Hansson från Latinamerikagrupperna. Foto: Annie Beckman

Detta anser FIAN-Sverige och de organisationer som har startat kampanjen ”Schyssta pensioner” är oförenligt med Sveriges internationella åtaganden, då avkastningen prioriteras på bekostnad av mänskliga rättigheter och miljöpåverkan.

Samtliga besökare på seminariet ställer sig upp på frågan om de känner att diskussionen kring AP-fonderna är relevanta för dem. Och det har de rätt i då samtliga fonder - utom den sjunde AP-fonden, som är valbar – är så kallade buffertfonder och inte går att välja bort. Därför är det viktigt att Federico Guzmán och alla andra som får ta de direkta konsekvenserna av var våra pensionspengar är investerade finns i våra medvetanden nästa gång vi öppnar det orangea kuvertet.

Text: Vera Häggblom
Bild: Annie Beckman

Mer från Amnesty Press om MR-dagarna
MR-DAGARNA: Justine Ijeomah fick årets Per Anger-pris

Läs mer Allt som glimmar är inte guld - allt som är lagligt är inte etiskt (Amnesty Press 8 maj 2013)

AP-fonderna investerar i världens mest kontroversiella gruvföretag (Amnesty Press 4 mars 2013)

FIAN:s hemsida