FÖRFATTNING

I den författning som gäller i dagens Makedonien nämns det makedonska folket som konstituerande folk medan ”albaner, turkar, vlaker, romer och andra” nämns som minoriteter.

När det gamla Jugoslavien gick mot sin upplösning 1991 stod Makedonien inför valet: självständighet eller att fortsätta som en delrepublik i ett Jugoslavien som skulle domineras av Serbien och Slobodan Milosevic. 8 september 1991 hölls en folkomröstning där 95 procent röstade för självständighet. Men valdeltagandet var bara cirka 75 procent och albanerna följde i stor utsträckning uppmaningen att bojkotta.

Den 10-11 januari 1992 organisade albanerna i Makedonien en inofficiell folkomröstning där 97 procent deltog och 94 procent röstade ja till politisk och kulturell autonomi för västra Makedonien, där albanerna är i majoritet.

De albanska partierna i Makedonien har under självständigheten krävt att landets författning skrivs om. En del, bland annat gerillan UÇK, kräver att landet ska bli en federation. Detta har avvisats av de slaviska partierna som vill bevara landet som en enhetsstat. De har också avvisat tanken på att albaner skulle bli ett konstituerande folk, jämställda med de slaviska makedonerna.

Som en kompromiss för att lösa denna problematik har det föreslagits att författningen skrivs om och lägger tonvikten vid en civil medborgarstat där inga folkgrupper nämns.

Frågan är mycket känslig och handlar i förlängningen också om språkliga och andra rättigheter. Hittills har kraven på ett statsfinansierat albanskspråkigt universitet avvisats av de slaviska partierna.

Makedoniens president Boris Trajkovski (t h)
tar emot Natos generalsekreterare George Robertson.
Den 2 april inbjöd presidenten Boris Trajkovski de politiska partierna för att diskutera den krisen i landet. Samtalen kommer att fortsätta. Språkfrågan, de lokala församlingarnas beslutanderätt och en ny folkräkning är några av de frågor som ska behandlas.

I samtalen deltar inte den väpnade albanska gerillagruppen UÇK och det albanska partiet PPD bojkottade mötet den 2 april.

DPT, det turkiska demokratiska partiet, och DPS, det serbiska demokratiska partiet, gjorde båda uttalanden där de poängterade att det finns flera etniska grupper i Makedonien än albaner och makedoner.