Vardag i Gaza

reportage | 2006-10-24

Utan vatten – inga apelsiner
Reportageserien ”Vardag i Gaza” inleds här med ett besök hos Abdullah, en bonde i flyktinglägret Beit Hanoun i Gaza. Nyligen kom israeliska armén och förstörde den vattenbrunn som behövs för att Abdullah ska kunna odla apelsiner. Henrik Kowalczyk kommer fortsätta att rapportera för Amnesty Press från Gaza.

Abdullah visar resterna av maskinparksbyggnaden.

Det är förmiddag den 17 oktober och jag är tillsammans med en fältarbetare från Palestinian Centre för Human Rights på väg till flyktinglägret Beit Hanoun, beläget på norra delen av Gazaremsan. Syftet med vår resa är att träffa människor som nyligen utsatts för övergrepp av den israeliska militären. Stridsvagnar har precis givit sig av härifrån och dragit sig tillbaka till den israeliska sidan av gränsen.
Vi möter Abdullah, en sextioårig bonde i Beit Hanouns utkanter som före andra intifadan försörjde sig på biodling och odlade apelsiner.
– Kom med här, jag vill visa er vad de har gjort med min mark, säger Abdullah.

Den dieseldrivna vattenbrunnen som nyligen förstördes.

Han berättar hur IDF, den israeliska armén, systematiskt har saboterat hans odlingar genom att förstöra vattenbrunnen, de har kapat elledningen till den. Brunnen gav inte bara vatten till jordbruket utan traktens dricksvatten togs också därifrån. En ny vattenbrunn byggdes som istället drevs av en dieselmotor. Den nya vattenbrunnen och maskinparksbyggnaden har nu jämnats till marken.
Abdullah visar mig en liten torr buske för att göra det tydligt för mig som nordbo att utan vatten så blir det inga apelsiner. Han visar oss runt på markerna och han undrar om vi är intresserade av att se hur de beskjutit huset under tre veckors tid.

Ruiner av hus som förstörts av israeliska armén.

Jag bestämmer mig för att följa med. Abdullah berättar att hela familjen har vistats enbart i vardagsrummet med vissa undantag sedan början av oktober av rädsla för att bli skjutna av soldaterna utanför huset. Köksfönstret är trasigt av kulhål och garderoberna i sovrummet är sönderskjutna.
Abdullahs grannar fick sina hus jämnade med marken. Husresterna ligger huller om buller och det är svårt att avgöra hur många hus det rör sig om.

Pojkarna visar var de israeliska soldaterna gömde sig när de sköt fadern, dottern och sonen ur samma familj.

Tre pojkar i 14-15 års åldern leker vid bråten och det ser ut som de letar efter något. Den ena pojken ropar ”hello” när han får syn på mig. Han närmar sig och tar tag i min arm för att visa mig någonting.
Det visar sig senare att hans far som tillhörde Hamas och hans storebror och storasyster blivit skjutna av den israeliska militären för en månad sedan. Pojken berättar att någon knackade på dörren till huset och fadern öppnade. Soldater gömde sig i hönshuset intill och sköt fadern när han öppnade dörren och även sonen och dottern när de sprang mot dörren för att se vad som hänt. Dottern skadades allvarligt och avled senare på sjukhuset veckan efter. På husväggen hänger en affisch med tre döda familjemedlemmarna. Nu är de mycket lättade över att den israeliska militären dragits sig tillbaka.
Och jag tror Abdullah redan nu går och tänker på att bygga sin tredje brunn.

Köksfönstret hemma hos Abdullahs familj.

Text och bild: Henrik Kowalczyk, Gaza

reportage | 2006-10-24