Mot ett alltmer slutet Fort Europa?

Panelen under debatten. Foto: Emma Lundström

Idag finns det i princip inga lagliga vägar att söka asyl i EU, det menade flera av deltagarna under det seminarium som Amnesty höll den 10 december i Svenska Läkaresällskapets lokaler i Stockholm. Representanter från Alliansen och oppositionen diskuterade EU:s alltmer hårdbevakade gränser och asylrätten.

– Är vi på väg mot mer eller mindre Fästning Europa?, undrade Madelaine Seidlitz från Amnesty när hon inledde seminariet och introducerade den förste talaren: Thomas Gammeltoft-Hansen, researcher vid Dansk Institut for Internationale Studier och expert inom områdena flyktingrätt, suveränitetsfrågor och EU:s utlänningspolitik.

– Aldrig har större resurser lagts ned på gränskontroll. Fort Europa expanderar trots att globaliseringen och den fria rörligheten hyllas, sade han och menade att flyktingar och asylsökande stoppas redan innan de ens kommit över gränsen till det land de vill söka asyl i:
– Ingen ska återsändas utan tillgång till en asylprocess.

Situationen som uppstår genom att människorna stoppas innan de hunnit söka asyl gör att det är väldigt svårt att veta hur många människor det verkligen handlar om, menade Thomas Gammeltoft-Hansen och talade om off-shoring:
– Man stoppar migranter och asylsökanden hela vägen, inte bara vid gränserna, och skickar tillbaka dem. Något som ökar är kontrollen av andra länders vatten. Till exempel kan Italien, genom att få tillgång till Libyens vatten, skicka hem folk utan att fråga om de söker asyl. Det är oroande.

Thomas Gammeltoft-Hansen. Foto: Emma Lundström

Libyen har inte skrivit under FN:s flyktingkonvention och Thomas Gammeltoft-Hansen visade ett Youtubeklipp där landets ledare Muammar Khadaffi sitter och mumlar på om vilken bluff politiska flyktingar är och att inga sådana finns i Afrika. Han får hela tiden nickande medhåll av Italiens premiärminister Silvio Berlusconi.
– EU kritiserar inte Italien eftersom landet får göra det smutsiga arbetet åt alla de andra medlemsstaterna, sade Thomas Gammeltoft-Hansen och frågade sig samtidigt om EU verkligen kan leva med det.

En annan faktor som Thomas Gammeltoft-Hansen tog upp är outsourcing, att man låter andra länder ta hand om flyktingarna så att de inte kan ta sig in i EU. Spanien har till exempel tvingat på Marocko ett avtal som innebär att de ska hindra flyktingarna som försöker ta sig till Spanien. Sex personer har skjutits ihjäl och buskage som flyktingarna kan gömma sig i bränns ner. Marocko har skrivit under flyktingkonventionen.
– Det handlar om grova människorättskränkningar. Att kräva av de här länderna att de ska vakta sina gränser på det här sättet är att göra precis samma sak som vi brukade anklaga östblocket för att göra, sade Thomas Gammeltoft-Hansen.

Han tog också upp privatiseringen av migrationskontrollen. Till exempel kan flygbolagen få dryga böter om de låter asylsökande utan giltiga handlingar ta sig med flyg till Europa, det så kallade transportöransvaret. Enligt honom leder det ofta till att trakasserierna av de drabbade ökar. De privata företagen drivs av ekonomiska intressen och har inga skyldigheter att leva upp till de mänskliga rättigheterna på samma sätt som staterna har:
– Migranterna skyddas inte av de mänskliga rättigheterna.

Fredrick Federley (C), Kalle Larsson (V), Bodil Ceballos (MP), Lars Gustafsson (KD), Mikael Cederbratt (M) och Björn Lind (S). Foto: Emma Lundström

Efter en fikapaus i de pampiga lokalerna, med bistra herrar på stora porträtt i dunkla färger stirrande ut över bullbitande och kaffesörplande, var det dags för panelen att tränga ihop sig på podiet. Moderatorn Elisabeth Löfgren, pressekreterare på Amnesty, introducerade Ulf Nilsson (FP), Fredrick Federley (C), Kalle Larsson (V), Bodil Ceballos (MP), Lars Gustafsson (KD), Mikael Cederbratt (M) och Björn Lind (S). En fulltalig panel med andra ord. Och ordrik. Trots att de flera gånger kom överens om att det inte skulle ske någon pajkastning märktes det tydligt att valpoäng skulle plockas, gärna på något annat partis bekostnad.

Alla förutom Mikael Cederbratt var överens om att Sverige ska skriva på Migrantarbetarkonventionen. Moderaternas Nej bottnar i att de anser att det inte är bästa tillvägagångssättet.
Björn Lind stod för socialdemokraternas tveksamma Ja även om han själv ansåg att det inte borde vara så tveksamt - att länderna inte lyckas leva upp till konventionen är inte samma sak som att den inte skulle vara bra.

När panelen fick frågan om det är någon skillnad på lagliga och så kallade irreguljära flyktingar, menade Ulf Nilsson att det självklart ska vara skillnad:
– Administrativa- och välfärdsrättigheter kan inte gälla de som bor i EU utan tillstånd. Men det ska inte vara skillnad när det gäller de grundläggande mänskliga rättigheterna, som liv, hälsa och skolgång.
Kalle Larsson och Bodil Ceballos menade däremot att det idag nästan inte existerar några lagliga vägar in i EU.
– Jag kan inte förstå att man ska göra en uppdelning, det borde inte gå att göra skillnad mellan någon människa, sade Bodil Ceballos.

En delegation från UNHCR som besökte Paganicentret för migranter på den grekiska ön Lesvos i oktober 2009 krävde att centret skulle stängas. Över 700 män, kvinnor och barn ska samsas om det trånga utrymmet som saknar adekvata hygien- och sanitetsinrättningar för en så stor folksamling. Foto: UNHCR / L. Boldrini / October 2009

– Mänskliga rättigheter har man ju ändå, man är ju inte illegal i sig själv, sade Lars Gustafsson medan Fredrick Federley ansåg att rätten till vård är odiskutabel, så länge personens ursprungsland betalar:
– Det är inte helt oproblematiskt det här och vi har diskuterat de här frågorna så många gånger. Vi måste börja tänka konstruktivt: hur skapar vi legala vägar, dörrar, in i EU? Till exempel asylvisum, att man kan söka asyl via ambassaden i ett annat land. Just nu håller ju också Stockholmsprogrammet på att utformas och där har man föresatt sig att se migration som något positivt.

Bodil Ceballos tog upp att asylrätten som den ser ut idag är begränsande eftersom den utesluter en massa människor som inte egentligen har asylskäl utan där det handlar om ekonomiska skäl eller klimatskäl. Hon vill också ha ett efterforskningsförbud så att polisen inte kan gå och fråga efter gömda som får vård på sjukhusen.
Mikael Cederbratt tyckte att det lät som om Bodil Ceballos förespråkade fri invandring och menade att vi ändå alla måste vara överens om att invandringen ska vara reglerad. Istället måste fler legala vägar öppnas och alla måste få rätt till asylprövning, ansåg han.

Lars Gustafsson, Mikael Cederbratt och Björn Lind. Foto. Emma Lundström

– Alliansen säger hela tiden att frågan om de irreguljära barnens tillgång till sjukvård och skola ska utredas och jag blir så frustrerad över att det aldrig händer, sade Björn Lind.
Då fick han en pik av Kalle Larsson som menade att det är jättebra att socialdemokraterna är mer öppna för att diskutera frågan nu än tidigare. Kalle Larsson ansåg också att den nuvarande regeringen inte gjort någonting för att ifrågasätta varken transportöransvaret eller Dublinförordningen som gör att länder som Grekland och Italien svämmar över av flyktingar som egentligen vill söka asyl i andra länder:
– Det är lätt att säga bra saker men egentligen har den här regeringen gjort tvärtemot sina formuleringar. Bara en sådan sak som att man i Stockholmsprogrammet ska väga ökade möjligheter till kontroll mot rätten att söka asyl. Det finns ”hårda” formuleringar för de irreguljära asylsökandena, och ”mjuka” för de ”reguljära” - som i princip inte existerar.

Kalle Larsson, mitten, pekade flera gånger på det faktum att det idag inte finns något lagligt sätt att söka asyl i EU. Foto: Emma Lundström

Kalle Larsson menade också att Sverige deltar aktivt i Frontex - EU:s gränsbevakningsbyrå och Elisabeth Löfgren flikade in med en fråga till hela panelen: Vad ska vara Frontex första prioritet? Svaren blir genomgående att rädda liv och ge människor möjlighet att söka asyl, men Kalle Larsson stack ut igen:
– Jag tycker att frågan är fel ställd, ett Frontex som det ser ut idag borde inte existera. Det borde läggas ned med största skyndsamhet.
När det alternativet blev möjligt fick han medhåll av Bodil Ceballos som menade att Frontex bör läggas ned så länge det inte handlar om en räddningstjänst. Aven Björn Lind ansåg att det inte går att ha det som det är nu. Kalle Larsson fortsatte sitt resonemang:
– Frontex bidrar idag i praktiken till att kortsluta asylrätten. Grekland identifierar båtar på väg över och skickar tillbaka dem. Sverige har precis skickat ett flygplan som ska användas för att identifiera fartyg. Så i realiteten handlar det om Sveriges yttre gränser.

– Vi lever i en isolerad värld här uppe och fronten måste ju fungera, menade Lars Gustafsson.

Ett center för flyktingar och migranter på den italienska ön Lampedusa i juli 2007. Centret stängdes senare och ett annat center öppnades i augusti samma år. Foto: UNHCR/A. Di Loreto

Fredrick Federley tyckte att det var för mycket fokus på Frontex som han menade bara är ett samarbete mellan länderna för att se över gränserna:
– Det är ländernas militär som vi ska ge oss på, det är de som agerar och blir problemet.

Ulf Nilsson hakade på och undrade:
– Är det någon som tror att Grekland skulle bli mer humant om de inte hade det europeiska samarbetet?
– Frontex är vårt öga, sade Mikael Cederbratt.

– Jag har inte sagt att vi inte ska ha gränskontroll, men om vi ska ha det så ska det vara ett samarbete där det handlar om att rädda liv. Jag tror att Grekland kunde varit bättre utan det europeiska samarbetet eftersom människorna inte kommer därifrån i och med Dublinförordningen, sade Bodil Ceballos.

Fredrick Federley, till höger, tycker att man skyller för mycket på Frontex. Foto: Emma Lundström

På frågan om vilken roll Sverige ska ha i Frontex var det flera som tyckte att det ska handla om praktisk hjälp men Fredrick Federley ville fortfarande hävda att det har lagts för mycket skuld på Frontex i diskussionen:
– Det låter som att det är Frontex som är problemet, men det är militären. Frontex handlar bara om border monitoring, det blir ju övervakning på svenska och det har en lite mer negativ klang men det handlar ju bara om att man tittar till gränsen. Svenska resurser ska inte bidra direkt bara.

– Klart man kan säga så, att det inte är Frontex eller Sverige som gör det. Men det är ett svenskt flygplan som åker över vattnet och pekar DÄR åt kustbevakningen. Båten tvingas vända och ibland kastas folk över bord och många drunkar - det är den verkligheten Sverige bidrar till, sade Kalle Larsson och tog upp vad vi kan göra konstruktivt:
– Vilka är för asylviseringar? Vilka är för att ifrågasätta transportöransvaret? Vilka är för att lätta upp asylreglerna i EU?

Båt med migranter eskorteras av den italienska kustbevakningen vid ön Lampedusa, nära Sicilien. Foto: APGraphicsBank

Ulf Nilsson menade att Folkpartiet vill pröva asylvisering och han tyckte också att det är bra att regeringen fått EU att ställa upp på kvotflyktingar.

– Vi måste jobba hårdare med internationell fattigdomsbekämpning, bland annat utfiskningen av Afrikas vatten som gör att fiskarna inte har någon försörjning. Vi kommer inte ifrån att det behövs en ekonomisk utjämning, sade Björn Lind.

Bodil Ceballos lade till konfliktlösning och ett aktivt arbete med klimatförändringarna till fattigdomsbekämpningen, medan Lars Gustafsson i princip förklarade att han var emot krig och fattigdom vilket fick Kalle Larsson att utbrista att just det nog inte är en konfliktfråga.

Madelaine Seidlitz, Thomas Gammeltoft-Hansen och Elisabeth Löfgren. Foto: Emma Lundström

Thomas Gammeltoft-Hansen sammanfattade seminariet och menade att även om alla enats om att asylrätten är absolut så är den idag inte universell:
– Det är konsensus om att alla ska ha tillgång till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Men det långsiktiga målet måste vara att komma fram till om vi har ansvar när andra länder överträder och kränker de mänskliga rättigheterna.

Text: Emma Lundström

Fakta:

Migrantarbetarkonventionen - FN:s konvention om skydd för migrantarbetare och deras familjers rättigheter.

Dublinförordningen - Reglerar vilken av EU:s 27 medlemsstater som är ansvarig för prövningen av en asylansökan. Förordningen omfattar även Norge, Island och Schweiz.

Stockholmsprogrammet - Ett femårigt arbetsprogram inom EU för samarbete kring rättsliga och inrikesfrågor som omfattar bland annat frågor kring asyl, migration, visering och kontroll av EU:s yttre gränser. Programmet kommer att antas i december 2009.

FRONTEX - EU:s byrå som är ansvarig för det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna vad gäller förvaltningen av de yttre gränserna.

Asylvisering - Visum som söks utanför mottagarlandet för att ge laglig möjlighet att söka asyl.