I flera svenska städer uppmärksammades på lördagen FN:s internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor. På Sergels torg i Stockholm samlades cirka 150 personer till ett möte där justitieminister Beatrice Ask var en av talarna.
Det är krig. Män i uniform, eller kostym, uttalar sig om vad som har hänt, och vad som ska göras. En gråtande kvinna illustrerar offrens lidande. För att vara objektiv, rapporterar man om den ena sidan, och om den andra sidan. Så ser en schablonartad konfliktjournalistik ut. Men vad skulle kunna göras annorlunda? Har media ett ansvar för hur rapporteringen påverkar själva konflikten? Och varför får kvinnor oftast bara plats som offer i rapporteringen från konfliktområden? Dessa frågor diskuterades på ett seminarium i Stockholm i mitten av november.
Den svenska sexköpslagen ses som en stor framgång och som ett internationellt föredöme. Kampen mot prostitution i Sverige drivs till stor del av kvinno- och vänsterrörelsen. I många andra länder driver dessa grupper istället en kamp för att prostitution ska legaliseras. Varför avviker den svenska synen så? Detta diskuterades på ett seminarium i Stockholm under rubriken: Varför är vänstern rädd för horor?
Om bekämpandet av fattigdomen ska lyckas måste även unga människor involveras i arbetet. Världsbanken har konstaterat att unga människor är nyckeln till världens utveckling. Men i FN:s millenniemål saknas unga människor. På ett seminarium i Stockholm diskuterades hur ungdomar ska kunna vara med och påverka framtiden.
Reportageserien ”Vardag i Gaza” inleds här med ett besök hos Abdullah, en bonde i flyktinglägret Beit Hanoun i Gaza. Nyligen kom israeliska armén och förstörde den vattenbrunn som behövs för att Abdullah ska kunna odla apelsiner. Henrik Kowalczyk kommer fortsätta att rapportera för Amnesty Press från Gaza.
År 1948, efter andra världskrigets slut, insåg FN:s generalförsamling att någon form av internationell domstol behövdes för att ta upp de typer av övergrepp som hade skett. Fyrtio år senare, 1998, såg Romstadgan dagens ljus, och därmed etablerades den internationella brottmålsdomstolen, ICC. Men vilka skyldigheter har stater att se till att individer ställs till svars för krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten? Finns viljan och förutsättningarna att se till att rättvisa skipas?
Medan 129 länder antingen i lag eller i praktiken har avskaffat dödsstraffet finns det ännu kvar i 68 länder. 94 procent av de kända avrättningarna äger rum i fyra länder; Kina, Saudiarabien, Iran och USA. Runt om i världen arrangerades en rad aktiviteter den 10 oktober för att kräva att dödsstraff avskaffas. Amnesty Press rapporterar här från Stockholm och Malmö.
