Årsmöte 2024: Amnesty vill öka den globala jämlikheten i organisationen

Amnestysektionerna i länder som Sverige har många medlemmar och samlar in mycket pengar, medan andra inte har de möjligheterna. Det leder till en obalans i makt och resurser. Hur Amnesty ska bli en mer jämlik organisation globalt var en av de frågor som diskuterades ivrigt under årsmötet. I augusti tar Amnesty beslut på global nivå om en ny fördelningsmodell.

Deltagare testar skyltarna innan workshop Foto: Ira Mallik

Inom Amnesty International pågår sedan 2022 Lumen-projektet, som handlar om hur resurser ska fördelas inom den globala rörelsen, hur organisationen ska styras, samt roll- och ansvarsfördelning mellan internationella sekretariatet, regionkontor och de nationella sektionerna.

Lumen betyder ljusstyrka och kärnfrågorna gäller hur Amnesty ska organiseras för att uppnå ökad jämlikhet globalt, och om hur makt och resurser ska fördelas för att verkligen blir den global rörelse man vill vara.

Amnesty EN rörelse

Under årsmötet hölls både seminarium och workshop om frågorna.

− Förutsättningarna i de olika länderna är väldigt ojämlika. Amnesty vill vara EN rörelse, men villkoren för vår existens ser väldigt olika ut. Detta är grunden för vad den här processen handlar om. Hur ska vi förändra det? sa generalsekreterare Anna Johansson.

I augusti i år kommer Amnestys högsta beslutande organ, Global Assembly, besluta om Lumen och om hur en omfördelning av organisationens resurser ska se ut.

Mer resurser till de som har minst

Den snabba sammanfattningen ser ut så här: 13 länder i världen, varav Sverige är ett, samlar in 80 procent av Amnestys resurser. Utslaget på en global nivå används ungefär 75 procent av resurserna för bland annat globalt och lokalt människorättsarbete av de insamlande sektionerna, 21 procent används av Amnestys internationella sekretariat (AIS) i det globala arbetet. Fyra procent av resurserna går till de 39 sektioner som inte har förutsättning att samla in pengar. Det är där förändringen ska ske, med en ökning till 11 procent. *(läs mer i fotnot) Den fördelningsnyckel som Amnesty använder innebär att de länder som samlar in mest då skulle behöva dela med sig mer.

Mehjar Azzouz, styrelsen, och Anna Johansson, generalsekreterare Foto: Ira Mallik

Ideologisk fråga

¬ I grunden är det en ideologisk fråga som handlar om att om att flytta makt och resurser från nord till syd, vilket är bra. Men det får också konsekvenser här hemma. Det är alltid en tråkig diskussion när frågor ställs mot varandra, men det vad vi ska besluta om, säger Anna Johansson och lägger till att beskrivningen är förenklade eftersom några länder i Europa också får resurser via omfördelningssystemet, som Ungern, Slovakien, Moldavien och Turkiet.

− Fördelningsnyckeln handlar om att göra plats åt dem som kan åstadkomma störst global påverkan. Om Amnesty i det globala syd kan få ökad global påverkan är det mer effektivt än om vi påverkar, styrelseledamoten Mehjar Azzouz, och berättar att Amnesty i Sierra Leone i dagsläget har sex personer anställda.

Guinea i Västafrika har en anställd. Frågan om bristen på jämlikhet i organisationen har diskuterats under flera år. Ett dilemma som också lyftes flera gånger är att det kostar pengar att samla in pengar.

− Ta USA, till exempel som är störst. Där finns 100 helårsanställda. Samtidigt är det så att om USA bara hade haft en anställd, skulle det inte gå att samla in några pengar. Och USA samlade 2022 in 667,5 miljoner kronor, förklarade Anna Johansson från scengolvet under workshopen i en av salarna på årsmötet.

Besparingar för svenska Amnesty

Det är sedan tidigare känt att den svenska Amnestysektionen kommer att behöva spara sex miljoner. Förändringen kan även komma att påverka hur arbetet i Sverige bedrivs och arbetet med lokala människorättsfrågor.

− Vi vill stödja det här initiativet, men det innebär att vi behöver bestämma var vi skär ner i vår verksamhet, sa Anna Johansson.

Deltagarna i workshoppen hade flera frågor, och kom efter en diskussion i mindre grupper med inspel som gav stöd åt en omfördelning av makt och resurser.

”I grunden ett bra förslag som manifesterar solidaritet.”, ”Mer jämlikhet är en självklarhet”, ”Jätteviktig fråga att de sektioner som inte har medel att driva verksamhet får mer medel. Vi får hitta andra vägar som kostar lite mindre resurser”.

− Det är inte så att vi förlorar något utan att vi vinner något – det är en ideologisk grund där jag hoppas många håller med. Med ändrade sätt att arbeta så att vi kan arbeta på nya sätt med de resurser vi har, sade styrelseledamoten Mehjar Azzouz.

Och när deltagarna höll upp sina kort för att visa vad de tyckte i frågan: ”Är förslagen om utjämning av ekonomiska förutsättningar mellan sektionerna viktigt?” blev svaret från publiken enhälligt ett grönt JA.

• fotnot: _Beräkningen är gjord på sk aggregerad nivå och innebär alltså inte att 75 procent av resurserna går till administration eller insamling. Svenska Amnesty har tidigare uppgivit att 62,5 av Amnesty Sveriges nettointäkter går idag till arbetet på det internationella sekretariatet och omfördelas till sektioner i andra länder. Den procenten ska ökas, med hur mycket bestäms på Global Assembly i augusti _

Vissa felaktiga faktauppgifter om antal amnestyanställda i olika länder som uppgavs under workshopen har rättats i texten

Ira Mallik

Läs mer

Svenska Amnesty ska spara sex miljoner