Burundis regering: Vi lämnar ICC

Burundi hotar nu att lämna ICC, Internationella brottmålsdomstolen. Bilden visar ICC:s nya byggnad dit domstolen flyttade i december 2015.

Burundi hotar nu att lämna ICC, Internationella brottmålsdomstolen. Bilden visar ICC:s nya byggnad dit domstolen flyttade i december 2015. Foto: Hypergio/Wikipedia

– ICC:s avsikt är att trampa på svartas rättigheter. Kolonialmakternas orättvisa mot afrikaner går inte att tolerera.

Det sade Burundis vicepresident Gaston Sindimwo när han den 6 oktober meddelande att regeringen har beslutat att Burundi ska lämna ICC, Internationella brottmålsdomstolen, som har sitt säte i Haag. Sedan Romstadgan antogs år 1998 har 122 länder anslutit sig till ICC, däribland 34 afrikanska stater. Domstolens uppgift är att åtala för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser när det egna landet inte är kapabelt eller ovilligt att undersöka dessa brott.

I april meddelade ICC att en preliminär undersökning hade inletts när det gäller Burundi. Sedan april 2015 har landet skakats av politiska oroligheter sedan president Pierre Nkurunziza meddelat att han skulle kandidera till en tredje mandatperiod. Sedan dess har närmare 500 personer dödats och cirka 260 000 personer har flytt från Burundi.

Regeringens beslut att lämna ICC måste dock godkännas av parlamentet.

– Allt en medlemsstat behöver göra för att lämna ICC är att skriva till FN:s generalsekreterare och meddela att de vill gå ur ICC. Ett år efter att brevet anlänt till generalsekreteraren är landet inte längre medlem, förklarar Tom Maliti från International Justice Monitor för brittiska The Guardian.

Fadi El Abdallah, talesperson för ICC, sade att domstolen ännu inte hade fått någon officiell information om att Burundi planerar att lämna ICC.

Vicepresident Sindimwos besked är ytterligare ett tecken på den burundiska regeringens allt tydligare avståndstagande från omvärlden. När FN:s säkerhetsråd i somras beslöt att skicka en internationell polisstyrka sade Burundis regering nej och demonstrationer mot FN arrangerades i huvudstaden Bujumbura.

Den 7 oktober meddelade organisationen TRIAL International att organisationens representant Pamela Capizzi utvisats från Burundi sedan hon hade fått sitt visum indraget. Organisationen har i Burundi utbildat lokala jurister om vikten av att kämpa mot straffrihet när det gäller brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Den 6 oktober greps Gervais Niyongabo, ordförande i FEDES-SANGIRA, ett av de oppositionspartier som bojkottade presidentvalet i juli 2015 då Pierre Nkurunziza omvaldes som president. Gervais Niyongabo anklagas för samarbete med väpnade gäng, rapporterar Allafrica.com.

Han är en av få oppositionsledare som fortfarande är kvar i Burundi. De flesta andra har flytt till grannländerna eller Europa.

Kritiken mot ICC har växt i Afrika sedan domstolen beslöt att åtala sex kenyaner för brott mot mänskligheten i samband med oroligheterna i Kenya efter valet år 2007 då omkring 1 000 personer dödades.

En av de åtalade var Kenyas nuvarande president Uhuru Kenyatta. Processen i ICC när det gäller Kenya kollapsade dock definitivt under våren 2016 och ingen av rättegångarna fullföljdes. Kritiker har pekat på att åtalen var svagt underbyggda medan ICC:s åklagare har förklarat att bristen på samarbetsvilja från Kenyas regering gjorde att ICC inte kunde gå vidare.

Hittills har ICC bara haft afrikanska fall i rätten i Haag. Domstolens försvarare har påpekat att merparten av de fall som har hamnat inför ICC handlar om att regeringen i ett afrikanskt land själv har vänt sig till ICC med begäran om att domstolen ska ingripa. Det senaste exemplet kom den 29 september när Gabons sittande president Ali Bongo begärde att ICC ska undersöka våldsamheterna efter det omtvistade valet där Ali Bongo utropades som segrare.

ICC:s åklagarkontor meddelade att anmälan hade mottagits och att åklagare nu kommer undersöka om situationen i Gabon ska bli föremål för åtal. Gabon har varit anslutet till ICC sedan 1 juli 2002, det datum då domstolen inrättades.

8 oktober 2016

Läs mer om Burundi från Amnesty Press

En farlig konflikt (reportage i nummer 2/2016)

Burundi – den osäkra freden (reportage i nummer 2/2004)

Läs också

Act Swiftly to End Impunity in Burundi. With Crisis Ongoing, Human Rights Council Should Support Commission of Inquiry (Human Rights Watch 28 september 2016)

Burundi: Further Information: Burundian journalist is still missing: Jean Bigirimana (Amnesty International 19 september 2016)

Burundi: Amnesty International’s Written Statement to the 33rd Session of the UN Human Rights Council (13 – 30 September 2016) (Amnesty International 30 augusti 2016)

Where is Burundian Journalist Jean Bigirimana? One Month On, Search for Missing Reporter Continues (Human Rights Watch 22 augusti 2016)

Ulf B Andersson
Amnesty Press