Kvinnan bland maktens män

Titel: Maktens Rus
Regi: Claude Chabrol
Medverkande: Isabelle Hupert, Franọis Berléand, Patrick Bruel m fl
Land: Frankrike
Premiär: 13 april

Domare Jeanne Charmant-Killman(Isabelle Hubert) åtar sig ett stort fall som blir hennes kamp mot maktens män både i politiken och i affärsvärlden. Trots att hon sitter på en av de högsta positionerna i det franska rättsväsendet stöter hon på motstånd där lagen inte ses som ett hinder. Hennes karriär hamnar i riskzonen och hennes äktenskap går i kras.

Jeanne är vaktmästarens dotter som gifte sig med den borgerlige Philippe (Robin Renucci). Hon strävar efter rättvisa men törstar efter den makt som fallet innebär för henne. Men makten förgiftar henne precis som den gjort med de män som hon anklagar. Ganska snart inser hon att hon i verkligheten endast har den makt hon tillåts utöva. Förhållandet med Philippe blir allt mer bräckligt då hon nästan blir besatt av fallet. Istället finner hon stöd hos sin brorson Félix (Thomas Chabrol), en relation som är en av de få öppna och ärliga i hela filmen. Annars präglas alla relationer i filmen, såväl privata som affärsmässiga, av lögner och svek. Jeanne blir mer och mer paranoid då hon blir motarbetad genom uttredningen och till slut fråntas fallet. Hennes kontor blir genomsökt och hon tvingas leva med livakter efter att hennes liv hotats. Isabelle Hubert gör en strålande insats som den bräckliga men hårda Jeanne och filmen väcker ett intresse för vad som egentligen försegick i maktens korridorer. Regissören Claude Chabrols film är en spännande inblick i en värld där makten bygger på en uppsjö av lögner.

Chabrol är en legend inom fransk film då han var en av grundarna till den franska nya vågen som tog sin början i slutet på 1950-talet. Chabrol tar sig an den så kallade Elf-skandalen som skakade Frankrike under slutet av 1980-talet. Filmen ska inte ses som en skildring av denna skandal utan bygger löst på vissa händelser och människor som var inblandade. Elf-skandalen kallades för ”det största fallet av bedrägeri i Europa sedan andra världskriget”. Elf Aquitaine var ett statligt oljebolag där flera högt uppsatta chefer anklagades för att förskingrat stora summor, bland annat för att muta politiker, köpa hus och lägenheter men även till lyxkonsumtion i form av smycken och konst.

Systemet med mutor tros ha varit sanktionerat i den politiska- och affärseliten i Frankrike under slutet av 80-talet och början på 1990-talet när socialisten Francois Mitterand var president. Roland Dumas som var utrikesminister vid den tiden fälldes först för att ha tagit emot pengar från Elf mellan 1989 och 1992 men överklagade och friades senare från alla anklagelser. Tre chefer från Elf dömdes dock till fängelse. Den före detta ordföranden Loik Le Floch-Pringent och VD Alfred Sirven fick fem års fängelse medan tjänstemannen Andre Tarallo fick fyra år. Både Sirven och Tarallo har erkänt att de begått misstag men menade att de påverkats av den kultur av mutor som fanns i företaget. Elf privatiserades år 1994 och har sedan dess tagit starkt avstånd från mutor.

Idah Klint