Flykten undan militärjuntorna

Under 1970-talet flydde många människor undan diktaturerna i Latinamerika och fick en fristad i Sverige. Nu kommer en bok som samlat röster från de som kom och blev kvar i Sverige och de som återvände.

Dharana Favilla är född i Uruguay 1972 och kom till Sverige vid fem års ålder som barn till politiska flyktingar. Hon är pedagog och projektledare och arbetar idag som utvecklingsledare med frågor kring ungdomar och civilsamhälle. Hon är tillsammans med Gabriel Kuhn redaktör för ”Frihetens fönster”. Foto: Verbal förlag

Bok: Frihetens fönster Om kamp i Latinamerika och exil i Sverige
Författare: Dharana Favilla och Gabriel Kuhn (red)
Förlag: Verbal förlag

I september 2023 hade det gått 50 år sedan kuppen i Chile då president Salvador Allende störtades av en militärjunta som kom att styra i 17 år. Men kuppen i Chile var inte den enda i Latinamerika på 1970-talet. Även länder som Uruguay, Argentina. Bolivia, Peru med flera plågades av militärdiktaturer. Tusentals människor flydde och många kom till Sverige. Många av dem levde i förhoppningen att så snart som möjligt kunna återvända men så blev det inte.

I boken Frihetens fönster – Om kamp i Latinamerika och exil i Sverige har redaktörerna Dharana Favilla, barn till uruguayanska flyktingar, och Gabriel Kuhn, österrikisk skribent som bott i Sverige i 15 år, samlat röster och reflektioner från några av de som kom och stannade kvar och de som återvände.

De berättar om motståndet i hemlandet, vad som till sist tvingade dem att fly och hur de upplevde exilen i Sverige. En del levde med tanken att de snart skulle återvända men väntan blev lång. Många fortsatte kampen i Sverige genom olika solidaritetsorganisationer. När demokratin så småningom återigen var upprättad i hemlandet var det en hel del som med stora förhoppningar återvände. För dem var det inte alltid lätt, landet de lämnat var ett annat än det de återvände till.

Många hade också fått barn i Sverige som var mer rotade här än i det gamla hemlandet. I en del fall har de lyckats hitta en balans med en tillvaro i båda länderna.

I ett kapitel får de som kom som barn reflektera över hur livet har blivit och hur att vara barn till flyktingar kommit att påverka dem i deras liv. De har alla vuxit upp med idén om att en dag återvända men vad var det de skulle återvända till? Några av dem berättar om flera vändor fram och tillbaka mellan Sverige och det gamla hemlandet innan de till slut hamnat i det ena eller det andra.

Foto: Verbal förlag

I ett efterord skriver Anna Forné, professor i spanska vid Göteborgs universitet, som forskar om hur minnen från diktaturen gestaltas i prosa och film i Argentina och Uruguay, om hur viktigt minnesarbetet är. Både för dem som drabbades direkt men också för de efterkommande generationerna.

Som aktiv i Amnesty på den tiden och efter att ha mött många av de flyktingar som kom från regionen är det intressant att läsa om dessa erfarenheter. Det slår mig hur annorlunda Sverige var på den tiden med en helt annan attityd och vilja att förstå vad som gjorde att människor tvingades fly från sina hemländer.

Andrea Bodekull
[email protected]

Rättelse: I nummer 4/2023, där en kortare version publiceras, anges felaktigt förlag i recensionen. Det är alltså Verbal förlag som gett ut boken. Vi beklagar misstaget.