Osäkert om FN-stödd tribunal i Kambodja

Försöken att inrätta en FN-stödd krigstribunal i Kambodja är mycket nära att misslyckas. Den kambodjanska regeringen och FNs ledning är i djup konflikt i frågan.
– Det handlar om en förtroendekris mellan parterna, säger människorättsexperten Thomas Hammarberg, som arbetat länge med frågan.

Röda khmerernas styre i Kambodja skördade miljoner offer på bara några år innan vietnamesiska trupper 1979 fördrev dem. Sedan dess har arbetet för att ställa ledarna inför rätta pågått.

Det kambodjanska rättsväsendet är svagt, först berövat huvuddelen av de utbildade under röda khmerernas mord på akademiker, sedan präglat av Vietnams syn på »socialistisk rättvisa« underordnad partiet och i dag svårt plågat av korruption. Det skapar ett behov av utländskt deltagande för att garantera rättssäkerhet och tilltro till domstolen.

Men det har visat sig svårt att åstadkomma. Sedan Kambodja förkastat tanken på en internationell tribunal utanför landet startade förhandlingar om en kompromisslösning, en domstol i Kambodja med både kambodjanska och internationella domare och åklagare.

Det kambodjanska parlamen-tet har antagit en lag om en tribunal utifrån denna modell, men förhandlingarna om det avtal mellan FN och Kambodja som också behövs har varit konfliktfyllda.

I februari i år meddelade chefen för FN:s juridiska avdelning, svensken Hans Corell, att förhandlingarna avslutats utan resultat. FN skulle inte förhandla vidare.

– FN ombads ta del i en domstol som inte skulle nå upp till nödvändiga internationella krav på oberoende, opartiskhet och objektivitet. FNs namn skulle knytas till en juridisk process organisationen skulle ha liten eller ingen kontroll över, skrev Corell i International Herald Tribune.

Sedan dess är stämningen mellan parterna dålig. Kambodjanerna anser att FN-delegationerna varit nedlåtande och maktfullkomliga, FN-representanterna litar inte på regeringens vilja till en oberoende rättsprocess.

Inget av FN:s medlemsländer har stött FN-beslutet och många har kritiserat det. Thomas Hammarberg, FNs generalsekreterares personlige representant för mänskliga rättigheter i Kambodja i slutet av 1990-talet, vill inte gå så långt som till öppen kritik, men konstaterar att FN borde ha fullföljt förhandlingarna så det fanns ett tydligt alternativ att ta ställning till.

– Det skulle inte vara lätt för Kambodja att trixa med rättegången om där sitter respekterade internationella domare – de skulle då resa därifrån och det skulle skada Kambodjas anseende, säger Thomas Hammarberg.

Han tillägger dock att en stor del av ansvaret för sammanbrottet ligger hos Kambodjas premiärminister Hun Sen, som varit besvärlig genom hela processen och har en i grunden mycket negativ inställning till FN. Han är bitter för att generalförsamlingen i tio år lät Röda Khmererna vara landets officiella representanter i FN.

Japan med flera länder har arbetat hårt inom FN-systemet för att få förhandlingarna att starta igen. Efter direktkontakter mellan FN:s generalsekreterare och den kambodjanska regeringen är det nu sannolikt att en resolution i generalförsamlingen kommer att antas.

– Det skulle vara ett sätt för FN:s medlemsländer att visa sitt engagemang i frågan och ge förhandlingsprocessen en puff så den kommer igång igen, säger Thomas Hammarberg.

Thomas Hammarberg bedömer ändå att den mest sannolika utgången av den pågående tvisten är en kambodjansk domstol med deltagande av enstaka utlänningar utsedda av enskilda länder.
Men han understryker samtidigt vikten av att försöka få processen på rätt spår igen.
– Det vore oerhört betydelsefullt för Kambodja att se en kompetent domstol behandla dessa frågor. Det vore en enorm upplevelse för unga kambodjaner att på TV få se en diskussion av vad som hänt, med kambodjanska domare som ställer de rätta frågorna till de åtalade, sade han.

Text: Lars Truedson