I skuggan av Atatürk

ledare | 2010-11-03

Hrant Dink var chefredaktör för den turkisk-armeniska tidningen Agos. Han hade dömts för »brott mot turkiskheten« och vände sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Den 19 januari 2007 sköts han ihjäl utanför redaktionens lokaler i Istanbul. Den 14 september i år slog Europadomstolen fast att Dink »berövats rätten till liv, rätten till yttrandefrihet och rätten till en rättvis rättegång«. Turkiet dömdes att betala ett skadestånd på drygt en miljon kronor till Dinks familj. Amnesty välkomnade beslutet i Strasbourg men krävde samtidigt att en fullständig undersökning kring mordet görs av de turkiska myndigheterna. En 17-årig ultranationalist höll i mordvapnet men allt pekar på att krafter inom polisen låg bakom mordet. Hrant Dink sågs som ett hot av de ultranationalistiska krafter som vill bevara arvet från Kemal Atatürk, Turkiets grundare på 1920-talet. Kurders krav på kulturella rättigheter är också ett hot för kemalisterna.

I november ska EU-kommissionen offentliggöra en ny rapport om Turkiets framsteg när det gäller närmandet till Europeiska unionen. Det är därför knappast förvånande att EU noga uppges följa den massrättegång som den 18 oktober inleddes i Diyarbakir i sydöstra Turkiet. 151 personer, varav 103 befinner sig i häkte, står inför rätta för åtalspunkter som »medlemskap i en illegal väpnad organisation« och »undergrävande av Turkiets territoriella integritet«.
Bland de åtalade finns tolv folkvalda borgmästare, däribland Diyarbakirs populäre borgmästare, Osman Baydemir och Muharrem Erbey, vice ordförande i IHD, en av Turkiets viktigaste människorättsorganisationer. Åtalet omfattar 7 500 sidor och rättegången väntas pågå i många månader i den speciella byggnad med plats för 500 personer som har uppförts.
BDP, det kurdvänliga parti som bildats sedan DTP förbjöds i december, har utlovat en »fredsövervakningsaktion« utanför domstolsbyggnaden varje dag så länge rättegången pågår. De 151 personer som nu ställs inför rätta tillhör de uppskattningsvis cirka 1 500 kurdiska aktivister som enligt BDP har fängslats sedan i april 2009.

Den turkiska AKP-regeringen, under ledning av Recep Tayyip Erdogan, vann i september en folkomröstning som innebär grundlagsförändringar vilka närmar Turkiet till Europa. Den kurdiska frågan är dock långt ifrån en lösning. Många av Turkiets 20 miljoner kurder ser reformerna som tunn fernissa och Kurdistans arbetarparti, PKK, fortsätter det väpnade uppror som inleddes 1984.

Ulf B Andersson

ledare | 2010-11-03