Fyra månader av protester i Bulgarien – pressfriheten allt sämre

Sedan den 9 juli pågår protester mot regeringen i Bulgarien. Demonstranterna anklagar regeringen för korruption och för att favorisera landets oligarker. Flera bulgariska journalister instämmer. De menar att det är därför som landet har sämsta pressfriheten inom EU. Amnesty Press rapporterar från Sofia.

reportage | 2020-11-24
Av: Bengt Sigvardsson
Trots att Bulgarien har sämst pressfrihet i EU har de regeringskritiska demonstrationerna fått stor uppmärksamhet i medierna. På bilden intervjuar journalister från Alfa TV, som ägs av det högernationalistiska partiet Ataka, en demonstrant.

Trots att Bulgarien har sämst pressfrihet i EU har de regeringskritiska demonstrationerna fått stor uppmärksamhet i medierna. På bilden intervjuar journalister från Alfa TV, som ägs av det högernationalistiska partiet Ataka, en demonstrant. Foto: Bengt Sigvardsson

Det är kall novemberkväll i Bulgariens huvudstad Sofia. Kylan har inte avskräckt demonstranter från att samlas utanför parlamentet. Sedan den 9 juli har det varit dagliga protester för att regeringen ska avgå. Ilskan riktar sig framförallt mot premiärministern Boyko Borisov, från partiet GERB, som mer eller mindre suttit vid makten sedan 2009. De anklagar honom bland annat för korruption och för att ge fördelar till landets oligarker. Enligt Transparency International är Bulgarien EU:s mest korrupta land.

En av demonstranterna är Snezhana Todorova som är ordförande i Bulgariska Journalistförbundet.

– Vi är här under parollen ”Döda inte journalistiken i Bulgarien”, säger hon.

Bulgariska journalistförbundets ordförande Snezhana Todorova, till höger, demonstrerar utanför parlamentet i Sofia under parollen ”Döda inte journalistiken i Bulgarien”.

Bulgariska journalistförbundets ordförande Snezhana Todorova, till höger, demonstrerar utanför parlamentet i Sofia under parollen ”Döda inte journalistiken i Bulgarien”. Foto: Bengt Sigvardsson

För tredje året i rad har Bulgarien rankats lägst i EU i Reportrar Utan Gränsers pressfrihetsindex. 2006 låg landet på 34:e plats. I år på plats 111.

– Det finns ett klart samband mellan korruption och minskad pressfrihet, säger Snezhana Todorova.

Det låga indexet förklaras framförallt med att ”korruption och samarbete mellan medier, politiker och oligarker är utbrett”.

– Den som betalar orkestern bestämmer musiken som den ska spela, konstaterar Snezhana Todorova.

Sedan den 9 juli har det varit dagliga protester för att regeringen ska avgå i Bulgarien. På bilden demonstrerar människor utanför parlamentet i Sofia.

Sedan den 9 juli har det varit dagliga protester för att regeringen ska avgå i Bulgarien. På bilden demonstrerar människor utanför parlamentet i Sofia. Foto: Bengt Sigvardsson

Innan Bulgarien gick med i EU 2007 var medierna relativt oberoende. Därefter har de flesta hamnat i händerna på oligarker som står nära regeringen. Enligt Bulgariens Publicistförbund kontrollerade oligarken Delyan Peevski’s New Bulgarian Media Group (NBMG) närmare 80 procent av tidningsdistributionen 2018.

Gruppen äger även flera tidningar, online-nyhetssajter och en TV-kanal.

– När oligarker köper oberoende medier sparkas vanligen de ärliga journalisterna, säger Snezhana Todorova.

För att inte krocka med ägarnas intressen är självcensur utbrett på redaktionerna.
– Om journalisterna inte tillämpar självcensur avskedas de och en ny journalist kommer att göra deras jobb istället, säger hon.

På ett kafé i Sofia träffar jag frilansjournalisten Dimiter Kenarov. Han jobbar framförallt för internationella medier. Därmed behöver han inte anpassa sina artiklar utifrån bulgariska medieägares intressen.

– Men jag har kollegor som jobbar för bulgariska tidningar och TV-stationer där de blir tillsagda vad de ska göra och hur de ska göra det, säger han.

Frilansjournalisten Dimiter Kenarov misshandlades och arresterades av polisen när han rapporterade från en demonstration i Sofia.

Frilansjournalisten Dimiter Kenarov misshandlades och arresterades av polisen när han rapporterade från en demonstration i Sofia. Foto: Bengt Sigvardsson

Han var på plats vid den största demonstrationen i Sofia den 2 september.

– Jag var där för att täcka allt som hände. Inte för att göra propaganda, men tyvärr så försvinner den objektiva rapporteringen alltmer i takt med att den professionella journalistiken gör det, säger Dimiter Kenarov.

Det är inte bara PR-journalistiken, menar han, som tar död på den oberoende journalistiken. Han syftar även på politiska aktivister som sprider hårdvinklade ”reportage” och videoklipp på sociala medier.

– Vi har tillgång till mer information än någonsin, men rapporteringen är mindre komplex. Källorna i rapporteringen blir färre och en väl utvald verklighet skildras, säger han.

Enligt honom har det lett till att titeln ”journalist” alltmer förlorar respekt. Vid demonstrationen, den 2 september, gick polisen hårt fram mot demonstranterna.

– Även många journalister attackerades. Polisen sprayade pepparsprej i ögonen på dem. Jag tog på mig min gasmask och hjälm som var markerade med ”press”, berättar Dimiter Kenarov.

Det hindrade inte polisen från att gripa och släpa honom till en bakgata.

– Jag skrek flera gånger att jag var journalist, men en polis sparkade mig minst tre gånger i huvudet när jag låg på marken, säger han.

Polisen ignorerade hans presskort. Han handfängslades och fick tillbringa natten i en cell.

– Polisen hoppades antagligen på att incidenten skulle glömmas bort, men jag är en ganska känd profil. Jag har sett till så att händelsen har kommit ut så att inget liknande ska hända andra journalister, säger han.

Dimiter Kenarov tror inte att polisen försökte hindra journalister från att göra sitt jobb.

– Jag tror snarare att det handlade om att de var oprofessionella och saknade träning att hantera situationen, säger han.

Han får medhåll av Camelia Ivanova, som är generalsekreterare i AEJ (Association of European Journalists) i Bulgarien.

– Men å andra sidan så släpptes han inte, trots att han visade sitt presskort, säger hon.

Camelia Ivanova är generalsekreterare i AEJ (Association of European Journalists) i Bulgarien och Ivan Radev sitter i föreningens styrelse.

Camelia Ivanova är generalsekreterare i AEJ (Association of European Journalists) i Bulgarien och Ivan Radev sitter i föreningens styrelse. Foto: Bengt Sigvardsson

Jag träffar henne och Ivan Radev, från AEJ:s styrelse, på ett annat kafé. De säger att med finanskrisen 2008 sattes första spiken i den bulgariska pressfrihetens kista. Krisen slog hårt mot medierna. EU-bidrag blev vitala för deras överlevnad.

– Det finns en budget avsedd för att presentera resultaten av EU-projekten i Bulgarien i medier, säger Camelia Ivanova.

Enligt dem så favoriseras regeringstrogna medier som ger en positiv bild av EU-projekten i utdelningen av bidrag.

– När det gäller nationella bidrag så har varje kommun sin egen budget för kultur och media. De ser till att den går till ”rätt” medier, säger Ivan Radev.

Allteftersom att det har blivit svårare för oberoende medier att gå med vinst så har oligarker köpt upp dem.

– Eftersom det inte längre är en vinstgivande business måste ägarna ha pengar att investera, men inte för att tjäna mer pengar, säger Ivan Radev.

– De använder medierna för att nå sina mål inom politik och business, säger Camelia Ivanova.

 Snezhana Todorova är ordförande i bulgariska journalistförbundet. Hon menar att oligarkernas mediemonopol tar död på den oberoende journalistiken.

Snezhana Todorova är ordförande i bulgariska journalistförbundet. Hon menar att oligarkernas mediemonopol tar död på den oberoende journalistiken. Foto: Bengt Sigvardsson

Enligt AEJ beordras även anställda journalister att utöva censur. Ytterst få vill dock tala öppet om det. 2019 kom ett fall till allmänhetens kännedom när journalisten Genka Shikerova, på Nova TV, började gräva i en härva där bulgariska Livsmedelssäkerhetsverket var inblandat. Hon mejlade frågor till livsmedelssäkerhetsverkets chef som i sin tur hörde av sig till hennes chef. Chefen beordrade henne, via mejl, att lägga ned undersökningen. Hon fick senare sparken, men publicerade reportaget på YouTube. Det ledde till rättegång mot Livsmedelssäkerhetsverket.

– Mejlet från hennes chef användes som bevis i rättegången. Det är ett av få fall där vi har censur dokumenterat på papper, säger Ivan Radev.

Medier har även blivit instrument för att smutskasta personer.

– Smutskastningskampanjer drivs i medier som står nära politiker som vill skada journalister eller offentliga personer, säger Camelia Ivanova.

Daglig protest i Sofia.

Daglig protest i Sofia. Foto: Bengt Sigvardsson

Hon menar att risken att få sitt privatliv uthängt eller anklagas för något på falska grunder är minst lika effektivt som hot om våld mot journalister. I flera fall har myndigheterna inlett undersökningar, vanligen för skattebrott, mot medier som rotar i politikers eller oligarkers affärer. Det har drabbat den undersökande nyhetssajten Bivolflera gånger.

– Det handlar om trakasserier. Det är förnedrande eftersom vi förser allmänheten med sanningen, inget annat, säger Dimitar Stoyanov som är journalist på Bivol.

Han började 2001 sin journalistiska karriär på Bulgarian Telegraph Agency, BTA, Det är Bulgariens nationella nyhetsbyrå och motsvarar närmast TT i Sverige.

– Då fanns det mer transparens, större pressfrihet och mer oberoende rapportering än idag, säger han.

Han arbetade på flera olika medier efter det, men säger att det blev allt svårare att göra undersökande journalistik. När han jobbade på en av landets största TV-kanaler stoppades flera av hans inslag från att sändas. Nu har han jobbat på Bivol i elva år.

– Under elva år har jag blivit fysiskt attackerad tio gånger. 2013 skvätte till exempel en affärsmans hustru bensin på mig och försökte tända på, säger Dimitar Stoyanov.

År 2015 blev han förföljd i flera veckor när han gjorde ett grävande reportage om en bank. Någon bröt sig även sig in i hans hem och genomsökte det. Det stoppade honom inte från att prata om sin undersökning i ett TV-program.

– Jag var under mycket hård press efteråt. En högt uppsatt domare sade åt mig att ”sluta prata om korruption om du inte vill få problem”, säger han.

Dimitar Stoyanov är grävande journalist på den undersökande nyhetssajten Bivol.

Dimitar Stoyanov är grävande journalist på den undersökande nyhetssajten Bivol. Foto: Bengt Sigvardsson

Det är inte bara hot och trakasserier som sätter käppar i hjulen. I september 2018 undersökte Dimitar Stoyanov och en rumänsk kollega ett fall där stora summor EU-bidrag hade försvunnit. Det förde dem till en plats utanför Sofia där någon hade satt eld på dokument som var relaterade till härvan. Journalisterna började fotografera vad som fanns kvar av bevismaterialet, men stoppades när polisen kom till platsen. De arresterades och släpptes först efter sex timmar.

Dimitar Stoyanov berättar även att Bivol ofta får avslag om att få offentliga dokument utlämnade från institutioner, ministerier och domstolar.

– Vi går vidare till domstol, men då tar en lång process sin början som tar mellan sex månader och ett år. Om vi vinner målen kan domstolen bötfälla ministerierna och andra institutioner, men den kan inte tvinga dem att ge oss dokumenten, säger han.

Sedan den 9 juli har det pågått dagliga demonstrationer mot regeringen i Bulgarien, bland annat utanför parlamentsbyggnaden i Sofia.

Sedan den 9 juli har det pågått dagliga demonstrationer mot regeringen i Bulgarien, bland annat utanför parlamentsbyggnaden i Sofia. Foto: Bengt Sigvardsson

Vi återvänder till Ivan Radev och Camelia Ivanova på AEJ. De säger att protesterna mot regeringen har fått mycket utrymme i bulgariska medier. Det har lett till att korruption och oligarkernas inflytande nu diskuteras öppet. Regeringen vägrar dock att avgå och det mesta tyder på att den kommer att sitta kvar tills parlamentsvalen som är planerade till 28 mars 2021. Resultatet står skrivet i stjärnorna, likaså om det kommer att leda till en friare press. AEJ drar sitt strå till stacken genom att försöka höja kvaliteten på journalistiken med kurser och vidareutbildningar.

– Samtidigt finns det många journalister och medier som bara har ett mål – att promota regeringen och driva smutskastningskampanjer, säger Ivan Radev.

Bengt Sigvardsson
[email protected]

Fakta/ Bulgarien

Huvudstad: Sofia

Politik: Hösten 1989 lämnade kommunistpartiets ledare Todor Zjivkov ifrån sig makten. Året efter hölls de första flerpartivalen sedan 1946 och socialistpartiet, kommunistpartiets efterföljare, vann. Bulgarien blev medlem av EU 2007.
Vid presidentvalet 2016 vann Rumen Radev, som stöddes av socialistpartiet. Vid parlamentsvalet 2017 segrade Bojko Borisovs högerparti GERB som bildade regering tillsammans med högernationalistiska Förenade patrioter.
Sedan 9 juli har demonstrationer pågått mot regeringen. Protesterna har ägt rum inte bara i huvudstaden Sofia utan också i många andra bulgariska städer och i utlandet.

Yta: 110 994  km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 7 miljoner.

Läs också

Bulgaria: RSF unveils proposal for press freedom to be at the centre of Bulgaria’s next election (Reportrar utan gränser 14 oktober 2020)

Bulgarian reporter Martin Georgiev summoned for questioning over request for comment on police brutality (Committee to Protect Journalists 22 september 2020)

Bulgarian riot police beat and pepper spray journalists covering demonstrations (Committee to Protect Journalists 3 september 2020)

Bulgarian journalist attacked while covering ruling party conference (Committee to Protect Journalists 2 september 2020

Läs mer om Bulgarien från Amnesty Press

Romer under attack i Bulgarien (28 februari 2019 – även i nummer 1/2019)

reportage | 2020-11-24
Av: Bengt Sigvardsson