Möjlighet till abort för utländska kvinnor i Sverige

reportage | 2005-06-14

Kvinnors möjlighet till fria och säkra aborter är fortfarande starkt begränsad i många av världens länder. Sverige bör ta sitt solidariska ansvar och öppna möjligheten för utländska kvinnor att genomgå säkra aborter på svensk mark. Det menar den utredning som diskuterades vid en hearing i riksdagen den 7 juni 2005. **

I Sverige trädde den nuvarande abortlagstiftningen i kraft 1975 och födelsekontroll är numera en självklar rätt för de flesta svenska kvinnor. Men abort får bara utföras på en kvinna som är svensk medborgare eller bosatt i Sverige. När det gäller all annan hälso- och sjukvård i Sverige finns det däremot möjlighet att ta emot människor från andra länder, under förutsättning att de själva står för kostnaderna. De senaste åren har det i olika sammanhang framförts krav på att abort bör likställas med annan vård. Att det oavsett geografisk hemvist ska finnas möjlighet till säker abort vid ett svenskt sjukhus. ”Svensk utrikespolitik förespråkar alla kvinnors rätt till fria och säkra aborter”, har det bland annat påpekats i flera motioner till regeringen.

I oktober 2003 beslöt regeringen tillsätta en utredning om utländska kvinnors rätt till abort i Sverige. Regionrådet och landshövding Eva Eriksson gavs i uppdrag att agera som särskild utredare och bland annat undersöka vilka konsekvenser en sådan förändring i lagstiftningen skulle kunna medföra. Utredningen planerar överlämna sitt förslag om lagförändring till regeringen under hösten 2005. Redan nu anses enigheten vara stor inom regeringen; den svenska abortlagstiftningen måste skrivas om så att möjligheten öppnas för utländska kvinnor att utföra abort i Sverige. Men vilka konsekvenser skulle en sådan rätt kunna innebära?

Eva Eriksson, landshövding i Värmland
och statlig ensamtredare om utländska
kvinnors möjlighet till abort i Sverige

Abort särskild från annan vård

Vid riksdagens hearing kring den pågående utredningen belyste professor Marc Bygdeman skälet till varför utländska kvinnor idag inte har samma rätt till abort som till annan vård i Sverige:
- Huvudargumentet är att förhindra ett utnyttjande av den svenska liberala abortlagstiftningen.

Finns det då risk att lagstiftningen faktiskt skulle utnyttjas om abort likställs med annan vård för utländska kvinnor?
- Jag har väldigt svårt att se att det skulle bli en anstormning till Sverige, sa Kerstin Sjöberg vid intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting.

Redan i dag kommer kvinnor till Sverige i abortsyfte. Vid särskilda skäl kan nämligen en utländsk kvinna, som inte är bosatt i Sverige eller asylsökande, tillåtas göra abort. Beslutet är dock beroende av hennes anknytning till Sverige som avgörs av Socialstyrelsens rättsliga råd.
- År 2003 ansökte 75 kvinnor, från sammanlagt 35 länder, om att göra abort i Sverige – 67 bifölls. De flesta kom från Thailand och Polen. Det största skälet för att abort utfördes var att kvinnan blivit gravid i Sverige med en svensk man, sa Marc Bygdeman som själv sitter i det rättsliga rådet.

Ökad abortefterfrågan

Det har sagts att hindret i vår abortlag inte utgör ett problem eftersom efterfrågan att komma till Sverige för abort är relativt liten. Men de fåtaliga förfrågningarna hör sannolikt mer samman med den begränsade möjligheten till abort, snarare än det faktiska behovet. Marc Bygdeman poängterade att de EU-länder som tillåter utländska kvinnor att göra abort – Storbritannien, Frankrike, Italien och Holland – kan tjäna som exempel för omfattningen av den lagliga ”abortturismen”. I till exempel Storbritannien utfördes abort på cirka 10 000 icke-brittiska medborgare under år 2002. Av dessa kom cirka 1 600 från Nordirland och cirka
6 700 från Irländska republiken. I Nederländerna rör det sig om cirka 4 000-5 000 kvinnor totalt.

Marc Bygdeman, vid Sveriges
Kommuner och Landsting.
Sedan oktober 2003 samverkar
Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet under det
nya gemensamma namnet.

Om Sverige öppnade möjligheten till abort för utländska kvinnor kan man utgå från att fler abortsökande kvinnor skulle söka sig hit. Men resandet skulle ske på ett mer planerat sätt, menade Kerstin Sjöberg. Själva storleken på efterfrågan är dock svår att uppskatta:
- Det som kan sägas är att efterfrågan inte skulle sprida sig jämnt utan framförallt koncentreras till södra Sverige och storstäderna.

Hon tror också att efterfrågan mycket skulle handla om Polens behov. Detta på grund av landets strikta abortlagstiftning - en av de hårdaste i Europa – och dess geografiska närhet till Sverige.
- Om det skulle skapas en efterfrågan som inte kan tillgodoses finns alltid möjligheten för privata aktörer att expandera sin verksamhet, eller samarbeta med öppenvården.

Men en risk som har framförts i sammanhanget är just att privat verksamhet kan expandera på ett sådant sätt att det får konsekvenser för den svenska hälso- och sjukvården, till exempel avseende tillgången på personal inom den offentliga vården. Kerstin Sjöberg är dock inte orolig:
- Jag kan inte se att ett abortöppnande för utländska kvinnor skulle kunna medföra några sådana konsekvenser. Jag bedömer det som en mycket långsökt tanke.

De svenska landstingen har bara skyldighet att ge vård till bosatta inom landstinget,
förutsatt att det inte gäller akut, eller som det numera kallas nödvändig vård. Utländska medborgare ska erbjudas vård i mån av kapacitet. Vid brist på sjukhuspersonal skulle därför inte en svensk patient kunna nekas vård till förmån för vård till utländska abortsökande. Men vilken vård som är nödvändig eller ej bedöms alltid av den behandlande läkaren i varje enskilt fall

Kostnader

Rätten till vård inom EU omfattas av ett komplicerat och omfattande regelverk. Olika villkor gäller också beroende på vilken typ av vård det handlar om; nödvändig, planerad, eller högspecialiserad. Och abort trillar lite mellan stolarna vilket ytterligare komplicerar det hela.
- Abort kan knappast klassas som högspecialiserad vård men egentligen inte heller som planerad eller nödvändig sjukvård. Samtidigt kan en abort inte vänta. Abort hamnar därför någonstans mellan alla kategorier, sa Hasse Knutsson, vid Sveriges Kommuner och Landsting.

I praktiken innebär det att om till exempel en polsk kvinna fick rätt att resa till Sverige för att utföra abort utan tillstånd från Socialstyrelsen, skulle hemlandet Polen rimligen bedöma ingreppet som planerad snarare än nödvändig vård. Inte heller om hon vistats, säg två månader i Sverige och plötsligt upptäcker att hon är gravid och vill utföra abort, skulle ingreppet klassas som nödvändig vård.

Men huruvida vård klassas som nödvändig eller planerad i hemlandet har betydelse för de kostnader som åläggs patienten. I teorin har alla bosatta inom EU/EES-länder rätt att i hemlandet söka kostnadsersättning för såväl planerad som nödvändig vård. Möjligheterna att få ersättning för nödvändig vård utomlands är något större än vid planerad vård. I samtliga fall råder dock mycket begränsad möjlighet att få kostnaden för abort ersatt av hemlandet. EU-reglerna om rätten till sjukvård tillämpas väldigt olika i de enskilda länderna. Och när det gäller ett land med en så restriktiv lagstiftning som Polen får man förmoda att kvinnan får står för alla kostnader själv, menade Hasse Knutson.

Den tänkta polska kvinnan som utfört abort i Sverige skulle alltså dels behöva betala den grundläggande patientavgiften vid varje sjukhusbesök (dock aldrig mer än 900 kronor på ett år), dels den resterande kostnaden som landstinget i annat fall hade krävt av Polen – det vill säga det EU-land där patienten är försäkrad. Det slutliga priset för en abort skulle därför hamna mellan 4 700 till 7 000 kronor i öppen vård, och uppemot 15 000 i sluten vård. Detsamma gäller för icke EU-medborgare; vid vård utomlands får patienten enligt huvudprincipen betala för hela kostnaden ur egen ficka.

Varför öppna möjligheten till abort för utländska kvinnor?

Fri abort är en mycket kontroversiell fråga. Kvinnorörelser världen över har i decennier kämpat för kvinnans rätt till sin kropp, till sin sexualitet och till fri abort – vad som brukar beskrivas som rätten till sexuell och reproduktiv hälsa.
- Fri abort borde vara en universell självklarhet; en mänsklig rättighet, sa EU-parlamentarikern Maria Carlshamre (fp) som arbetar med att föra upp frågan på EU-nivå.

Foto: European Parliament
Fri abort borde vara en mänsklig
rättighet, anser EU-parlamentariker
Maria Carlshamre

Huruvida aborträtten skall ses som en mänsklig rättighet eller ej tillhör den pågående abortdebatt som förs på olika håll. Rätt eller fel – möjligheten att bestämma över sitt barnafödande är fortfarande begränsad i många delar av världen. Tillgången till preventivmedel och säkra aborter saknas vilket har till följd att illegala aborter därför ofta blir den enda utvägen vid oönskad graviditet.
- Kvinnor gör abort, vare sig det är legalt eller ej. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara, sa forskaren Christian Munthe som belyste frågan ur ett etiskt perspektiv.


Christer Munthe, forskare och professor
vid Göteborgs universitet, belyste
abortfrågan ur ett etiskt perspektiv.

Men till följd av osäkra aborter, ofta illegala, dör omkring 70 000 kvinnor årligen i världen och många riskerar att bli sterila. Dödsfallen inträffar nästan uteslutande i fattiga länder. Risken att avlida till följd av en abort uppskattas vara 1 på 150 aborter i Afrika jämfört med 1 på 150 000 aborter i Nordamerika och Europa.
- Osäkra aborter är ett allvarligt hälsoproblem. Antalet illegala aborter i världen fortsätter att öka, och därmed även dödligheten, sa Eva Eriksson.


Kerstin Sjöberg menade därför att **för Sveriges del handlar det om en relativ fördel; antingen utförs aborterna legalt i Sverige, eller illegalt och ofta osäkert i till exempel Polen eller Ukraina. Enligt hennes syn är det förra alternativet alltid att föredra framför det senare.

Maria Carlshamre betonade ytterligare den moraliska aspekten: **
- Vi har alla ett solidariskt ansvar. Kvinnor världen över måste garanteras rätten till god reproduktiv hälsovård.

Men hon poängterade också den rättviseaspekt som är svår att kringgå – även om utländska kvinnor ges möjlighet till abort i Sverige:
- Vi ska komma ihåg att det ofta är de fattigaste kvinnorna som drabbas av oönskad graviditet. Trots fri rörlighet och möjlighet att söka vård utanför hemlandet är det inte alla kvinnor förunnat. De ska fortfarande betala för den här vården ur egen ficka.

Dock påmindes det om att svenska kvinnor hade möjlighet att få abort i Polen under 1960-talet – när den möjligheten inte fanns i Sverige – och de reaktioner som följde därpå. Eva Eriksson uppmanade alla att tänka på vilka förändringar det drev fram på hemmaplan:
- Om man ställer sig den frågan blir det enklare, sett ur ett samhällsperspektiv.

Bosatt i ett EU-land utanför Sverige – tre olika finansieringsregler (vid tillfällig vistelse i Sverige - abort)

Nödvändig vård
Planerad sjukvård

Försäkrad enligt EG-förordning 1408/71Alt. 1. Patienten betalar samma vårdavgift som bosatta inom landstinget
Krav: EU-kort
Svenska Försäkringskassan fakturerar den resterande vårdkostnaden. Detta ersättningskrav vidarebefordras till det EU-land där patienten är försäkrad.
Alt. 1 Patienten betalar samma vårdavgift som bosatta inom landstinget
Krav: Betalningsförbindelse (E112)
Svenska Försäkringskassan fakturerar den resterande vårdkostnaden. Detta ersättningskrav vidarebefordras till det EU-land där patienten är försäkrad.

Alt. 2. Patienten betalar själv hela vårdkostnaden och begär i efterhand ersättning av sin Försäkringskassa i det EU-land där patienten är försäkrad. EG-förordning 574/72.
Alt. 2. Patienten betalar själv hela vårdkostnaden.

Alt. 3. Patienten betalar själv hela vårdkostnaden och kräver i efterhand betalning av det EU-land där personen är försäkrad, enligt artikel 49 och 50 i EG-fördraget. Tillämpningen av dessa regler varierar inom EU.
Alt. 3. Patienten betalar själv hela vårdkostnaden och kräver i efterhand betalning av det EU-land där personen
är försäkrad, enligt artikel 49 och 50 i EG-fördraget. Tillämpningen av dessa regler varierar inom EU.

För vidare information kring vårdavgifter inom EU/EES och villkor kring utländska kvinnors möjlighet till abort i Sverige, se Sveriges Kommuner och Landsting: www.skl.se

Lisa Söderlindh
praktikant Amnesty Press och media

reportage | 2005-06-14