Romer under attack i Bulgarien

I Bulgarien bor många romer i bosättningar och saknar rättigheter till boende. Våldsamma attacker och tvångsvräkningar förekommer, nu senast utanför Plovdiv i januari. Den högerextrema partiallians som sitter i regeringen ser också en chans att vinna väljare inför EU-valet genom att hetsa mot romer.

reportage | 2019-02-28
Av: Jodi Hilton
Även publicerad i AmnestyPress #1/2019
I Stolipinovo, utanför Plovdiv, bor cirka 50 000 personer. Merparten av dem är romer.

I Stolipinovo, utanför Plovdiv, bor cirka 50 000 personer. Merparten av dem är romer. Foto: Jodi Hilton

På andra sidan en ödetomt, där ett gäng herrelösa hundar stryker runt, ligger en bosättning som består av envåningsbaracker, mittemot några sjabbiga hyreslängor i Stolipinovo utanför den bulgariska staden Plovdiv.

Stolipinovo byggdes som bostadsort åt dem som flyttade från landsbygden för att få jobb i industrisektorn under kommunisttiden. Bland dem som då slog sig ner här fanns tusentals romska familjer.

När kommunistregimen hade fallit 1989 ökade den romska befolkningen ytterligare. I dag är Stolipinovo ett av de största romska gettona i Europa med ungefär 50 000 invånare.

Katerina Asenova, 34-årig trebarnsmor, börjar tröttna på att bo här. Hon och hennes man hyr en lägenhet tillsammans med sina föräldrar och två systrar för 40 euro i månaden. De trängs i det enda av de tre rummen som fungerar. Det är flera hål i taket och mögliga väggar och ingen elektricitet.

Men här finns en vedspis, en 160-centimeterssäng och en gammal matta på golvet.

– Rena misären, säger Katerina Asenova. Jag vill bara flytta hem.

En grävskopa röjer undan resterna av tre förstörda hus i byn Voyvodinovo nära Plovdiv.

En grävskopa röjer undan resterna av tre förstörda hus i byn Voyvodinovo nära Plovdiv. Foto: Jodi Hilton

”Hemma” är en romsk bosättning i utkanten av byn Voyvodinovo, tio kilometer härifrån. Där ockuperades 17 hus av hennes 76 släktingar tills de kördes ut för någon månad sedan.

Oroligheterna började den 6 januari. En del säger att korpralen Valentin Dimov, småfull efter Trettondagsfirandet, med sin bil körde på två romska bröder, 17 och 21 år, för att sedan stanna och skälla ut dem för att de stod i vägen. Andra säger att pojkarna stoppade bilen och angrep honom.

Borgmästaren Dimitar Tosev påstår att Valentin Dimov hittades svårt misshandlad, blödande från näsa och öron. Han fördes till sjukhuset och opererades för ”flera frakturer i ansiktet”, detta enligt Focus News Agency. De romska killarna greps direkt. När ryktena spreds i byn växte spänningarna.

– Borgmästaren kom och varnade oss, säger Katerina Asenovas pappa Yosu Asenov, 60 år. Han sade att vi måste flytta.

Borgmästare Dimitar Tosev förklarar att de fördrivna romska familjerna inte kan återvända.

Borgmästare Dimitar Tosev förklarar att de fördrivna romska familjerna inte kan återvända. Foto: Jodi Hilton

Nästa kväll satte det igång. Hundratals arga män flockades kring romernas hus. Några kastade sten, vissa ville slåss. Först stängde de skräckslagna familjerna in sig. ”Det var som ett krig”, vittnar Yosu Asenov.

Några timmar senare flydde de romska familjerna, under en av årets kallaste nätter, över åkrar och ängar med sina barn i släptåg. Väl framme vid motorvägen ringde Yosu Asenov en taxichaufför som ordnade tio bilar som hämtade upp dem.

Ett dokument fastklistrat på ett fönster säger att huset ska rivas. De boende har sju dagar på sig att överklaga.

Ett dokument fastklistrat på ett fönster säger att huset ska rivas. De boende har sju dagar på sig att överklaga. Foto: Jodi Hilton

De kommande dagarna kom en grävskopa och började riva. Tre hus revs, flera skadades. Kvarvarande hus märktes med order om rivning med hänvisning till att de riskerade att kollapsa. Enligt bulgarisk lag måste de boende personligen ta emot rivningsorder som förklarar orsakerna och ger dem tillräckligt med tid för att opponera sig i domstol. Om det misslyckas har de rätt att ta med sig tillhörigheter och byggmaterial.

Andon Paketov, 64, som är farbror till de misstänkta pojkarna och vars hushåll omfattar hans fru, yngsta son, svärdotter och barnbarn, fick aldrig tid till något annat än flykt. Hans hem förstördes tillsammans med alla ägodelar bara några dagar efter bråket.

Andon Paketov, 64, fick sin bostad, där han bodde med fru, barn och barnbarn, förstörd utan möjlighet att överklaga.

Andon Paketov, 64, fick sin bostad, där han bodde med fru, barn och barnbarn, förstörd utan möjlighet att överklaga. Foto: Jodi Hilton

En annan bostad tillhörde Nasko Paketov, 49, pappa till killarna som hamnade i bråket på vägen. En tredje bostad – ockuperad av Asen Ilinov, 42 – delade vägg med ett av hushållen i familjen Paketov. Sammanlagt förlorade 15 människor sina hem, de flesta barn.

Familjerna har levt här i mer än tre decennier.

– Under kommunisttiden byggdes den här sortens hus med föga hänsyn till vem som ägde marken, särskilt i byarna, och var allmänt accepterade, förklarar Vasil Kadrinov, som är organisatör och aktivist i området.

Vasil Kadrinov hjälper vräkta romska familjer.

Vasil Kadrinov hjälper vräkta romska familjer. Foto: Jodi Hilton

Det beräknas att över 25 procent av Bulgariens romska befolkning bor i illegala bostäder. Enligt den senaste folkräkningen år 2011 var 325 000 av landets 7,2 miljoner invånare romer. Europarådet har dock uppskattat att antalet romer är cirka 750 000.

Vasil Kadrinov menar att lösningen ligger i att tillåta romerna att köpa marken och legalisera sina bostäder. Men byns borgmästare Dimitar Tosev håller inte med. Han säger att husen ligger på kommunal mark:

– Jag sade ju åt dem att de måste flytta förr eller senare.

Under de kvällar som följde i januari samlades folk från extremhögerpartier i byns centrum. De höll tal och pekade ut de bulgariska romerna som en smittohärd för sociala problem och mässade ”Bulgarien till bulgarerna, zigenarna till Zigenia”.

Borgmästare Dimitar Tosev (i mitten) på ett möte organiserat av extrema högerpartier för att visa solidaritet med etniska bulgarer mot den lokala romska befolkningen.

Borgmästare Dimitar Tosev (i mitten) på ett möte organiserat av extrema högerpartier för att visa solidaritet med etniska bulgarer mot den lokala romska befolkningen. Foto: Jodi Hilton

Vid en presskonferens i byn den 8 januari slog Bulgariens försvarsminister och vice premiärminister Krasimir Karakachanov fast att ”Zigenare i Bulgarien har blivit exceptionellt fräcka. Det kan inte fortsätta, toleransen i det bulgariska samhället har tagit slut”.

Krasimir Karakachanov leder det högerextrema nationalistpartiet IMRO, Inre Makedoniens revolutionära organisation, som förespråkar ett Storbulgarien och vars retorik kännetecknas av antiziganism och hets mot andra minoriteter i Bulgarien. Partiet ingår i Förenade patrioter, en allians av högerextrema partier som sitter i regeringen sedan valet 2017.

Sex dagar senare samlades demonstranter för romernas rättigheter utanför regeringskansliet. De anklagade Krasimir Karakachanov för hets mot folkgrupp och krävde hans avgång.

– De senaste månaderna har vi sett ett ökande etniskt hat och splittring i hela Europa, och vårt land är tyvärr inget undantag. Detta fenomen oroar alla de bulgariska medborgare för vilka de europeiska demokratiska värdena är en moralisk kompass, sade det judiska samfundet i huvudstaden Sofia, i ett uttalande.

Bulgariska Helsingforskommittén anklagar Krasimir Karakachanov, vice premiärminister, för hets mot folkgrupp.

Bulgariska Helsingforskommittén anklagar Krasimir Karakachanov, vice premiärminister, för hets mot folkgrupp. Foto: Bulgarian Helsinki Committee

Synagogan i Sofia drabbades också i januari av vandalisering.

Daniela Mihailova är juridisk chef på organisationen ”Equal Opportunities Initiative Association”, som arbetar för att stärka romernas position i Bulgarien. Hon är en av författarna till rapporten ”Roma evictions and demolition of Roma houses” som granskar tvångsvräkningar av romer.

Daniela Mihailova förklarar att de allt frekventare tvångsförflyttningarna av romska familjer ofta är knutna till dagspolitiken:

– Varje gång vi går in i en valrörelse blir dessa händelser fler och fler, säger hon och refererar till en nyligen utförd opinionsundersökning som visade att 70 procent av de tillfrågade höll med Krasimir Karakachanov.

”Detta är Bulgarien, inte Zigenia” slår det på plakat vid ett högerextremt möte i byn Voyvodinovo.

”Detta är Bulgarien, inte Zigenia” slår det på plakat vid ett högerextremt möte i byn Voyvodinovo. Foto: Jodi Hilton

I maj är det EU-val och senare i år hålls kommunalval i Bulgarien.

– I tidigare opinionsundersökningar hade nationalisterna knappt en chans att komma in i EU-parlamentet, men efter den här ”händelsen” fick de plötsligt vind i seglen, säger Daniela Mihailova.

De konflikter mellan romer och bulgarer som leder till protester och sedan rivning av romska hem har blivit fler de senaste åren, där händelserna i Asenovgrad (2017) och Grmen (2015) fått stor uppmärksamhet, bland annat av Amnesty International.

Ivanka Asenova, Ivanka Angelova och Velichka Asenova, var några av av romerna som efter hot lämnade byn Voyvodinovo.

Ivanka Asenova, Ivanka Angelova och Velichka Asenova, var några av av romerna som efter hot lämnade byn Voyvodinovo. Foto: Jodi Hilton

Den bulgariska Helsingforskommittén, som i domstolar har stött romerna mot tvångsvräkningarna, har anlitat en samfällighetsorganisatör och en jurist för att hjälpa familjerna i Voyvodinovo att överklaga i rätten och få kommunen att stoppa rivning av hus medan ärendet behandlas i domstol.

Tidigare har Helsingforskommittén drivit liknande ärenden till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. I ett viktigt fall, ”Yordanova and others v. Bulgaria”, hade huvudstaden Sofia försökt tvångsvräka 200 människor från en bosättning.

Polis på vakt i februari när nationalistiska aktivister samlas för att förhindra att romska familjer ska kunna återvända en månad efter att de jagades iväg.

Polis på vakt i februari när nationalistiska aktivister samlas för att förhindra att romska familjer ska kunna återvända en månad efter att de jagades iväg. Foto: Jodi Hilton

Europadomstolen fann att Bulgarien hade brutit mot Europakonventionen, vilken garanterar rätten till hem och familjeliv och förbjuder myndigheter att förhindra dessa rättigheter. Dessutom betonade domstolen nödvändigheten i att skydda socialt missgynnade grupper.

Ett annat fall togs upp i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, ”Naidenova and others v. Bulgaria”, och där slogs fast att Bulgarien hade brutit mot artikel 17 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, som definierar rätten till egendom.

Andon Paketov där hans hus stod innan det revs i januari. Han försökte återvända i början av februari men tvingades bort av polis och de lokala myndigheterna.

Andon Paketov där hans hus stod innan det revs i januari. Han försökte återvända i början av februari men tvingades bort av polis och de lokala myndigheterna. Foto: Jodi Hilton

Krassimir Kanev, ordförande för den bulgariska Helsingforskommittén, säger att den bulgariska lagen behöver förändras:

– Man kan inte avhysa på godtyckliga grunder och lämna människor utan tak över huvudet. Men i bulgarisk lag, om någons hus förstörs, så är ”ingen skyldig att förse denne med någonting”.

Amnesty International har kritiserat de bulgariska makthavarna för att fortsätta genomföra tvångsevakueringar av romer utan att ordna adekvata ersättningsbostäder och därvid lämnar många familjer hemlösa.

I staden Stora Zagora i mellersta Bulgarien övervakar nu Vasil Kadrinov ett projekt som ska hjälpa sårbara invånare att förvärva den mark som husen står på så att de boende inte kan fördrivas.

Tvååriga Miela Yordanova med sin ryggsäck och docka när de lämnar den bosättning som har varit de romska familjernas hem i decennier.

Tvååriga Miela Yordanova med sin ryggsäck och docka när de lämnar den bosättning som har varit de romska familjernas hem i decennier. Foto: Jodi Hilton

Samtidigt planeras storskaliga rivningar av en romsk bosättning i kuststaden Varna för att ge plats åt ett stort investeringsprojekt. De boende har missat tiden för en överklagan och har ingenstans att ta vägen.

– Jag tvivlar starkt på att de kommer att erbjudas ersättningsboenden, säger Daniela Mihailova. De kommer heller inte att kunna kräva det, eftersom det inte ges subventionerade bostäder till folk som har bott i olovligt byggda hus.

Jodi Hilton
jodihilton@gmail.com

Översättning: Nina Lekander
nina.lekander@icloud.com

Fakta/Bulgarien

Huvudstad: Sofia

Politik: Efter nederlaget i andra världskriget blev Bulgarien en folkrepublik och tillhörde den sovjetiska sfären i Europa. Kommunistregimen tvingades avgå 1989. Landet blev medlem i Nato 2004 och i EU 2007.
Efter valet 2017 återkom Bojko Borisov från högerpopulistiska GERB, Nationella rörelsen för stabilitet och framsteg, som premiärminister. I regeringen ingår flera partier, däribland högerextrema Förenade patrioter.

Yta: 110 994 km2 (Sverige: 449 964 km2)
Befolkning: 7,2 miljoner

reportage | 2019-02-28
Av: Jodi Hilton
Även publicerad i AmnestyPress #1/2019