PRIDE: Ska bistånd till länder med homofobisk lagstiftning dras in?

Årets Stockholm Pridefestival är nu avslutad. I kölvattnet av veckans smörgåsbord av diskussioner om att främja hbtq-frågor återstår nu det praktiska arbetet med att förvandla visioner till verklighet. Bland de brännande frågorna är den om homofobisk lagstiftning i olika delar av världen. RFSU bad biståndsministern Hillevi Engström och Hans Linde, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, att ge sin syn på huruvida indraget bistånd är rätt åtgärd mot sådan lagstiftning. Och Amnesty Press talade med hbtq-aktivister från Uganda om denna känsliga fråga.

reportage | 2014-08-03
Av: Maria Kabatanya
 Biståndsminister Hillevi Engström (M) fick stöd av Hans Linde (V).

Biståndsminister Hillevi Engström (M) fick stöd av Hans Linde (V). Foto: Maria Kabatanya

När Uganda antog en anti-homosexlag i februari i år var Norge och Holland snabba med att dra in sitt bistånd till landet. Men är indraget bistånd rätt väg att gå vad gäller att främja hbtq-personers rättigheter?

– Ett 70-tal länder i världen förbjuder homosexualitet och många av dem tillhör de allra fattigaste i världen. Det är en balansgång mellan att vi inte sviker ofta förtryckta, fattiga människor och att se till det blir minst dåligt för hbtq-personer, konstaterar Hillevi Engström.

Hon meddelar att Sverige ska frysa “stat till stat” biståndet till Uganda med anledning av anti-homosexlagen men kommer fortsätta att stötta civilsamhället i landet.

– Regeringen tog ett nytt beslut kring bistånd till Uganda förra veckan. Det handlar om 1,3 miljarder kronor under tre års tid, som ska bland annat gå till utbildningsinsatser kring hbtq-frågor, berättar Hillevi Engström.

Hans Linde varnar för att överskatta de positiva effekterna av att dra in bistånd och tro att länderna ändrar sig bara för att de inte får biståndspengar – snarare kan länderna ta det som ett kolonialistiskt agerande menar han. Trots det håller han samma linje som regeringen.
– Svenskt bistånd får aldrig vara neutralt. Jag tycker att Hillevi sköter frågan bra och att regeringen gör rätt, säger Hans Linde.

Den sortens enade front kring frågan delas dock inte av hbtq-rörelsen i Uganda. Där råder delade meningar om att använda sig av bistånd som förhandlingskort. Hbtq-aktivisten Gerald Musa Sentongo flydde Uganda på grund av kampanjen mot homosexuella och är idag asylsökande i Norge idag. Han ser positivt på att dra in bistånd i kampen mot homofobisk lagstiftning.
– Om diplomati inte fungerar och biståndskortet är det enda sättet som kan få länderna att tänka om så tycker jag att det är bra. Bistånd är villkorat och om mottagarländerna inte lever upp till givarnas krav är det berättigat att de inte får hjälp, resonerar han.

Gerald Musa Sentongo är positiv till att dra in bistånd.

Gerald Musa Sentongo är positiv till att dra in bistånd. Foto: Maria Kabatanya

Joan Kagoro tillhör också hbtq-rörelsen i Uganda men är starkt emot att bistånd dras in. Förutom att det straffar de allra mest behövande framhåller hon att det gör hbtq-rörelsen till syndabockar i Uganda.
– Att dra in bistånd påverkar knappast politikerna som röstade igenom lagen. De har gott om pengar och lever i lyx. Det är de allra fattigaste som får betala priset. Det är som med krig. Det är inte politikerna utan soldaterna som mister livet, säger hon.

Hillevi Engström menar att regeringen har försökt att balansera språket vid besked om bistånd till Uganda så att hbtq-personer inte blir mer utsatta. Att hbtq-personer kan påverkas negativt om bistånd dras in i deras namn är precis det som oroar Joan Kagoro.

– Hemma i Uganda pratas det redan nu om att det saknas pengar i budgeten för att betala lärarlöner och köpa medicin till sjukhus på grund av det indragna biståndet från vissa länder. Folk pekar ut som orsaken, vilket innebär en hotbild fös oss, förklarar hon.

Parlamentet i Uganda fattade beslut om antihomosexlagen men nu har konstitutionsdomstolen i landet upphävt lagen då för få ledamöter var närvarande vid omröstningen.

Parlamentet i Uganda fattade beslut om antihomosexlagen men nu har konstitutionsdomstolen i landet upphävt lagen då för få ledamöter var närvarande vid omröstningen. Foto: Maria Kabatanya

Trots stödet för Sveriges biståndspolicy vid homofobisk lagstiftning är Hans Linde kritisk till regeringens asylpolitik vad gäller hotade hbtq-personer som söker skydd i Sverige.

– Regeringen kan inte bara prata fint om hbtq-personers rättigheter för att sedan skicka personer som ansökt om asyl tillbaka till Uganda, vilket vi har exempel på idag. Det får inte vara så. Det kan inte vara så att vårt första svar är att stänga gränserna, betonar han.

RFSL lyfter fram samma kritik och menar att RFSL har tvingats ställa in två föreläsningar under Prideveckan som hbtq-aktivister från Uganda skulle hålla i då aktivisterna nekats inresetillstånd till Sverige.

– Jag kan inte kommentera varför Migrationsverket inte gett dem inresetillstånd. Det är bara att beklaga att de inte kunde komma men det viktiga för mig är att det ska vara en rättsäker process. Nytt är att hbtq-experter kommer att delta i asylprocesser för hbtq-personer i fortsättningen, säger Hillevi Engström.

Joan Kagoro råder biståndsgivare att ta debatten om att dra in bistånd på grund av hbtq-personers rätttigheter vid förhandlingar bakom stängda dörrar.
– Det är inte bra att offentligöra att biståndspengarna påverkats på grund av hbtq-frågor. Man får gärna koppla det till frågor om mänskliga rättigheter i allmänhet till exempel, men borde undvika att uttryckligen säga att det görs i vårt namn – det leder till ilska mot oss och vi blir ännu mer diskriminerade, sammanfattar hon.

Maria Kabatanya

mariakabatanya@gmail.com

Sida bidrar med 17 miljoner för HBTQ-rättigheter i Öst (Pressmeddelande 1 augusti)

Amnesty Press på Stockholm Pride

PRIDE: Rekordstort Pridetåg med statsministerpremiär

PRIDE: Livet efter antihomosexlagen i Uganda och hoppet efter konstitutionsdomstolens utslag (2 augusti)

PRIDE: När festen är över och det blir homo- och transfobi i vardagen (2 augusti)

PRIDE: Hård kritik mot sexköpslagen (1 augusti)

PRIDE: “Pride är vår Almedalsvecka” (31 juli)

PRIDE: “Jag blev utfryst av både svenskar och mina muslimska landsmän när jag kom ut” (30 juli)

Läs mer om Uganda från Amnesty International

Uganda: Lag mot homosexuella hävs (1 augusti)

Uganda: Anti-Homosexuality Act prompts arrests, attacks, evictions, flight (Amnesty och Human Rights Watch undersöker lagens konsekvenser 15 maj)

Läs mer om Uganda från Amnesty Press

Musevenis balansgång (nr 1/2014)

Nu kan bara president Museveni stoppa den nya anti-homosexlagen i Uganda (28 december 2013)

Ett liv i skuggan – möt homosexuella i Uganda (Amnesty Press 15 juli 2013)

Uganda i väntan på homosexlagen (Amnesty Press nummer 5/2012)

”De tror att det är ett virus” - Hbt-rörelsen i Uganda kämpar mot myter (12 november 2010)

”Varje morgon när jag vaknar frågar jag mig själv om jag kommer att överleva dagen” (2 augusti 2010)

Hetsjakt på hbt-personer i Uganda (19 januari 2010)

Sista dagen på Pride House: hbt-rättigheter i Uganda och diskussion om vithetsnorm (3 augusti 2009)

Läs också

Americans’ Role Seen in Uganda Anti-Gay Push (New York Times 4 januari 2010)

reportage | 2014-08-03
Av: Maria Kabatanya