Sexköpare i fredens namn

I krigsdrabbade områden som Balkan har sexhandeln ökat lavinartat. En av orsakerna är den ökande internationella närvaron. I Bosnien beräknar lokala organisationer att cirka 50 procent av sexköparna på bordellerna är utländska medborgare. Med anledning av detta faktum ordnade biståndsorganisationen Kvinna till Kvinna ett seminarium om svenska utlandsarbetare och människohandel - trafficking.

Mara Radovanovic, Fhleming Christiansen,
Madeleine Rees och Eva Zillén talade vid seminariet.

Hur är det möjligt att syssla med fredsarbete och samtidigt utnyttja offer för trafficking? Den 17 oktober i år anordnade Kvinna till Kvinna ett seminarium i Stockholm för att väcka debatt om den rådande situationen, i synnerhet som den internationella närvaron i Bosnien förväntas öka i takt med att utländska företag börjar investera i området. Hur förbereds den personal som svenska företag, organisationer och institutioner sänder ut på uppdrag i världen och vem är ansvarig för deras beteende under utlandsvistelsen? Kvinna till Kvinna vill att svenska företag och organisationer ska ta ansvar för att deras personal inte på något sätt bidrar till den fortsatta handeln med kvinnor och flickor, och att de som trots allt gör det, skickas hem och avstängs från vidare arbete. Föredragshållarna, med olika erfarenheter av situationen på Balkan, talade om svårigheterna med att bekämpa trafficking och om vikten av att upprätta en så kallad "uppförandekod" för utlandsarbetare som uttryckligen förbjuder köp av sex under utlandsvistelsen.

Utrikesminister Anna Lindh inledde seminariet med ett kort anförande om hur den svenska regeringen jobbar mot trafficking och prostitution. Lindh betonade vikten av internationellt samarbete i dessa frågor, liksom behovet av förebyggande åtgärder och effektiv lagstiftning som kriminaliserar alla delar av trafficking. Anna Lindh framhöll också att det är viktigt att bekämpa orsakerna till att trafficking uppstår - fattigdom, arbetslöshet, lågavlönade jobb - och att stärka kvinnors och barns mänskliga rättigheter.

• Köp av sexuella tjänster kan aldrig accepteras. Denna inställning är vi i Sverige ganska ensamma om i Europa, sade Anna Lindh, men påminde också om att Sverige många gånger varit föregångsland för andra länder i fråga om lagstiftning, till exempel vad gäller barnaga och våldtäkt inom äktenskapet.

Eva Zillén, Kvinna till Kvinnas människohandelsexpert, talade om det personliga ansvaret för människor som arbetar utomlands och efterlyste en uppförandekod för dessa som uttryckligen förbjuder sexköp.

• Pengar är makt och med pengar följer ett ansvar att inte missbruka denna makt. Vi som arbetar utomlands får aldrig missbruka den makt vi har.
  Många av de internationella organisationerna har visserligen uppförandekoder men Eva Zillén är kritisk till att brott mot dessa sällan resulterar i påföljder.

Mara Radovanovic arbetar inom den bosniska kvinnoorganisationen LARA, den första organisation som började arbeta mot trafficking i Bosnien.

• Mycket tidigt insåg vi att trafficking inte är en fråga om sex, utan om ett slaveri som vi måste bekämpa.

Mara Radovanovic berättade om hur Bosnien blivit en slavmarknad där kvinnor säljs. Handeln föjer alltid samma mönster- kvinnorna lockas till Bosnien med löften om arbete, och sedan säljs de vidare av människohandlare. Belgrad i Serbien är ett så kallat "collect center" där kvinnorna får falska pass med nya namn och nytt födelsedatum. Bosniska barägare kommer till Serbien för att köpa kvinnorna och eventuellt sälja dem vidare. Kvinnorna slussas sedan runt från ägare till ägare och får arbeta av fiktiva skulder.

Mara Radovanovic ansåg att trafficking är ett oerhört stort problem för Bosnien.
- För det första ändras våra vanor. Förr i tiden ansågs det skamligt för en bosnisk man att besöka en bordell. Så är det inte numera. För det andra är bordellerna ett hälsoproblem- oskyddat sex sprider sjukdomar och resulterar i oönskade graviditeter med abort som följd. Och för det tredje: Genom trafficking stöds den organiserade brottsligheten som nu blivit enormt mäktig i Bosnien, vilket är oroande.
- Maffian kan i stort sett muta vem som helst numera. Många länder har en maffia, men i Bosnien har maffian ett land.

Madeleine Rees, chef för UNHCHR (FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna) i Bosnien - Hercegovina, är en av de pådrivande i arbetet mot handeln med flickor och kvinnor.

• Innan fredsövervakarna kom hit fanns ingen människohandel för sexuella ändamål, konstaterade hon. Inom det internationella samfundet har det varit svårt att få gehör för detta problem, menade Rees och exemplifierade med en historia om hur den enda jämställdhetsansvariga inom FN-polisen undersökte FN-personalens besök på bordeller och fick fram uppgifter om att många höga chefer varit inblandade. Hennes uppgifter ignorerades gång på gång och till slut avskedades hon, en händelse Rees kallar "en stor skam för FN".

• FN-personal får inte ha någon som helst koppling till bordellernas verksamhet, och vi måste arbeta för att förhindra att detta sker. Detta är särskilt viktigt för att bibehålla FN:s trovärdighet vid fredsarbete i krigshärjade områden.
  Rees framhöll att internationella fredsstyrkor har ett speciellt ansvar, eftersom de är där för att skydda de mänskliga rättigheterna.

Även hon anser att fungerande uppförandekoder måste upprättas för utlandsarbetare och att brott mot denna måste få kännbara påföljder, så att den som till exempel ertappas på bordell avstängs från arbetet och förhindras få nya utlandsposteringar.

Fhleming Christensen är brigadgeneral i svenska armén och var befäl för den första svenska bataljonen i Kosovo.

Under sin tid i Kosovo såg han många exempel på prostitution och bordellverksamhet, men gjorde ingenting åt situationen- åtminstone inte till en början.

• Soldatens liv är strikt reglerat. Vi lydde under en gammal jugoslavisk lag kombinerad med internationella lagar som inte inkluderade lagliga möjligheter att ingripa. När så en handgranat kastades utanför en bordell ansågs denna som en säkerhetsrisk och vi gjorde en razzia - och hittade en hög FN-chef i ett av rummen.

• Som svensk officer är man uppbackad av svensk lag. Innan vi skickar iväg soldater får de träning i ökad förståelse av situationen för kvinnorna i området dit de ska åka. Om du går till en prostituerad skickas du omedelbart hem. Problemen som vi möter är när soldaterna är lediga. Under tjänstgöring i Bosnien förekom det till exempel att soldaterna åkte till Budapest och gick på bordeller där.
  Fhleming Christiansen anser att samma uppförandekod som gäller för svenska soldater borde gälla för alla internationella organisationer. Bryter man mot dessa skickas man hem.

• Jag tycker att det är dåligt att man fortfarande inte hittat en gemensam lösning. Fram till dess att all internationell personal omfattas av samma uppförandekod kommer problemen att fortsätta.

Fakta
Sexhandeln med kvinnor och barn ökar. Vinsten från denna handel är så stor att den kan jämföras med den internationella drog- och vapensmugglingen. International Organisation of Migration (IOM) beräknar att omkring 120 000 kvinnor och barn förs in i EU varje år, de flesta via Balkan, med löften om arbete som aupair, servitris och liknande. I stället hamnar kvinnorna på bordeller där de får arbeta som prostituerade utan betalning.

Text: Therese Bergstedt, praktikant Amnesty Press