Nobels fredspris: ”Carter är en värdig pristagare”

reportage | 2002-10-30

Amnesty Press har frågat tre insatta personer om valet av pristagare: Professor Peter Wallensteen vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet, Carl Söderbergh, generalsekreterare för svenska Amnesty och Jens Petersson, generalsekreterare för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Hur vill du beskriva Jimmy Carter?

PW: Jimmy Carter är inriktad på fredliga konfliktlösningar. Ser man tillbaka på de amerikanska presidenternas mandatperioder upptäcker man att det inte finns någon period där det dött så få soldater i strid som under Carters period som president. Carter letade alltid som president efter fredliga lösningar och tiden efter presidentskapet har han gjort det än mer.

CS: Jimmy Carter är en djupt engagerad människa med ett genuint intresse för de mänskliga rättigheterna och arbetet för fred. När jag tänker på Jimmy Carter ser jag främst ett genuint engagemang.

JP: Jag kan inte uttala mig så mycket om hans roll som president, men däremot kan jag säga att han efter sin ämbetsperiod har gjort en hel del bra insatser för fred och nedrustning i världen. Han har varit mycket tydlig i sin kritik av USA och NATOs kärnvapenpolicys. Han har även kritiserat Göran Person för att Sverige försökt sälja JAS-plan till Sydamerika. Så, efter hans tid som president tycker jag att han har varit viktig.

Peter Wallensteen

Tycker du att han är en värdig fredspristagare?

PW: Ja, absolut och det finns flera skäl till detta. Han visar att man kan en använda presidentämbetet till något väldigt nyttigt, även tiden efter det att man suttit som president. Inga andra amerikanska presidenter eller statschefer över huvud taget gör särskilt mycket nyttigt efter det att de har haft sina framträdande positioner. Carter har byggt upp sitt center, Carter Center, med helt egen finansiering, där man arbetar med bland annat utvecklings-, hälso- och fredsfrågor. Han har varit med aktivt i ett stort antal konflikter och faktiskt hjälpt till att ändra konflikternas förlopp. Nordkorea är ett exempel. Han har också på ett positivt sätt varit engagerad i en del afrikanska konflikter, vilket resulterat i flera fredsavtal. Sammantaget är han en värdig pristagare.

CS: Ja, det tycker jag. Både för det han själv har åstadkommit, men också för kopplingen mellan hans arbete och det arbete som sker på gräsrotsnivå för att skapa fred.

JP: Om man ska lyfta fram en före detta statsman, så kan jag nog tycka att - varför inte Carter? Men personligen tycker jag att priset hellre bör gå till en folkrörelse eller folkrörelsepersoner, än till före detta statsmän.

Vilka insatser tycker du exemplifierar hans bidrag till arbetet med de mänskliga rättigheterna?

PW: Carter var den amerikanske president som gjorde politiska mänskliga rättigheter till en huvudlinje i amerikansk utrikespolitik, något som sedan blev bestående. Under hans presidentperiod uppstod många dissidentrörelser i Östeuropa och han stödde dem på olika sätt, i Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Polen. Han bidrog nog till att hindra Ryssland från att intervenera i Polen mot Solidaritets-rörelsen. Där manifesterade han det väldigt tydligt att mänskliga rättigheter var något att ta på allvar.

CS: Jimmy Carter har gjort en hel del i samband med val i olika länder. Men kanske Jimmy Carters viktigaste insats har varit att han som f.d. president kunnat uttala sig på ett mycket kritiskt och tydligt sätt i den amerikanska offentliga debatten. Vi såg detta efter den 11 september 2001, och vi ser det nu i samband med diskussionerna om en eventuell attack mot Irak.

JP: Vi i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen jobbar ju inte specifikt med människorättsfrågor, så Carters insatser på det området är nog Amnesty och andra organisationer bättre på att bedöma.

Carl Söderbergh

Vilka insatser tycker du bäst exemplifierar hans bidrag till skapande av fred?

PW: Det tydligaste kommer från presidentperioden, avtalet mellan Israel och Egypten, ett avtal som hållt i mer än 20 år. Något som är ganska unikt för mellanöstern. Många tankar fanns även då för palestinafrågan, till exempel om autonomi. Dessa lösningar har till viss del förverkligats under 1990-talet, men nu har dessa förstörts av Sharon.
Man kan säga att Carter kombinerat fred och demokrati genom sin organisation för valövervakning, då val ofta är ett sätt att avsluta krig. I dessa situationer är den internationella valövervakningen väldigt central, och detta har han arbetat med, framför allt i Centralamerika.

CS: Jimmy Carter har tagit initiativ till att medla och förhandla för att skapa fred i konfliktsituationer genom att arbeta även på gräsrotsnivå. Han har även under rådande konflikt kunnat arbeta med att skapa fred, och även genomfört förebyggande insatser på lokal nivå. Vi har sett en utveckling de senaste 10-20 åren där man arbetat på den här mikro-nivån, och det är detta som är så spännande med både Carter Center och gräsrotsorganisationerna runt om i världen.
Carter arbetar med en metodik som innebär att man vid sidan av arbete med fred på nationell nivå där förhandlingar sker mellan olika parter såsom FN och andra internationella organisationer, också arbetar på lokal nivå, något som gör att jag tycker han är betydelsefull i de sammanhangen.

JP: Jag tycker att han ofta framför en mycket tydlig och saklig kritik mot USA och NATO avseende deras kärnvapeninnehav. Inför den så kallade icke-spridningskonferensen år 2000 kritiserade Carter att USA och NATO förbehåller sig rätten att vara de som använder kärnvapen först i händelse av krig. Han kritiserade också att USA fortfarande har taktiska kärnvapen utplacerade i några av de europeiska NATO-länderna.
Vidare har Carter varnat för följderna av USAs planerade missilförsvarssystem och uttalat stark oro över att USA och Ryssland har kvar en stor del av sina kärnvapenarsenaler i ett farligt högt beredskapsläge. Det har varit värdefullt att dessa åsikter lyfts fram i debatten. Det är en röst som
behöver höras, inte minst inför den amerikanska allmänheten.

Jens Petersson

En del frivilligorganisationer, NGOs, har kritiserat honom för att agera ensidigt och ifrågasatt hans hängivenhet till mer långsiktiga projekt, kommentar?

PW: Det beror på vad de menar. Om de menar att han agerar själv, så JA. Det är nog ett medvetet val, det är "Jimmy Carter som kommer", och det är Jimmy Carter som agerar. Carter menar att hans styrka är just detta, att han varit president i världens mäktigaste stat, och det därför inte är någon som lägger på luren när han ringer upp. På detta sätt får han tillträde på ett sätt som många rörelser inte kan få. Detta är en strategi från Carter sida som är ganska ledarorienterad, han förväntar sig från ledarna att besluten kommer därifrån. Han driver ingen folkrörelse, han mobiliserar inte människor eller håller på med folkutbildning. Han har en fredsstrategi som är väldigt ledarinriktad.
Han har dock tycker jag, gjort långsiktiga saker, framför allt inom hälsovård och jordbruk, där han drivit egna utvecklingsprogram och hälsovårdsprogram som varit framgångsrika, inte minst i Afrika.

CS: Ja, om det finns någon kritik, så är det att Carter Centers program länge varit splittrat eller ”ad hoc-mässigt”. Carter Center och stiftelsen följer de idéer han har utan att se sig omkring eller skapa en helhetsvision över det man vill ägna sig åt, så jag kan instämma i den kritiken.

JP: Jag har inte hört den kritiken, så jag kan inte kommentera den. Jag kan dock notera att hans åsikt om hur USA bör hantera sin utrikespolitik är precis motsatt till ensidig. Hans linje i kärnvapenfrågor efter presidenttiden har varit just att USA inte ska vara se sig själva som isolerade från omvärlden utan istället vara en del av världssamfundet.

Fyller Nobels fredspris den funktion du önskar?

PW: Jag tycker att det har gjort det på de sista 10-12 åren. Det har då används för att belöna insatser som är väldigt aktuella, man har försökt påverka aktuella skeenden. Det gjorde man när priset gavs till Aung San Suu Kyi, till de ansvariga för fredsavtalen på Nordirland, i Sydafrika, Palestina och även priset till Kofi Annan. Det har funnits ett strategiskt sätt att använda fredspriset, där det inte bara är ett pris utan en insats för en fredspolitik.

CS: Jag tycker att de kunde göra mer för att synliggöra det som inte syns idag. "Världsmedia" väljer vissa frågor och lämnar långvariga konflikter utom synhåll, något som jag tycker är oroväckande. Ett exempel är konflikten i Sudan som ingen nämnt särskilt mycket de senaste 10-15 åren. Jag skulle vilja se att fredspriset ges även till de mindre organisationer eller personer som jobbar just med de frågor som inte lyfts upp av ”världsmedia”.

JP: Vissa år blir man glad, då går det till rätt personer och rätt organisationer, andra år så blir man nästan arg. Vissa år tar man det kanske med lite mer av en gäspning, som i fallet Carter, då det känns "ok", men inte särskilt upphetsande.

Finns det någon som du hellre skulle sett som fredspristagare i år?

PW: Nej, i år har jag svårt att hitta någon annan. Nästa år hoppas jag att Mary Robinsson ska få priset, eller kanske nån av de som arbetar med den internationella brottsmålsdomstolen.

CS: Ja, genom att gå vidare med det här med gräsrotsarbete och att synliggöra organisationer som idag inte syns, så vill jag nämna en organisation som heter Peace Brigades International. De arbetar på ett nytt sätt, med mänskliga sköldar som ger skydd åt de utsatta, de vågar också ta ställning och gör det just på gräsrotsnivån. Detta är en organisation som inte synts i media och jag kan tänka mig att fredspriset kan rikta en strålkastare mot situationer, människor och organisationer, vilket jag tycker är spännande. Vi får väl se, de kanske kommer ett annat år.

JP: Ja, i år fick vi en permanent internationell brottmålsdomstol, ICC. Detta är viktigt för freden och människorätten i framtiden. Tyvärr försöker vissa länder motarbeta domstolen. Därför tycker jag att det hade känts helt rätt att lyfta fram och prisbelöna de ideella organisationer som har verkat för att få domstolen till stånd, till exempel Amnesty International och Human Rights Watch.

Text: Richard Yams, praktikant Amnesty Press

Korta fakta om Jimmy Carter
Jimmy Carter föddes i ett litet jordbrukarsamhälle i södra USA 1924. Han var USAs president perioden 1977- 81. Därefter har han varit frekvent anlitad som medlare och observatör runt om i världen. En stor del av hans arbete sker genom Carter Center som etablerades 1982.
Tidigare amerikanska presidenter som fått Nobels fredspris är Theodore Roosevelt (1906) och Thomas Woodrow Wilson (1919).

reportage | 2002-10-30