Frukostföreläsning om situationen i Angola

reportage | 2009-03-04

Efter många år av inbördeskrig sker återuppbyggnaden av Angola med hjälp av oljeinkomster, men landets beroende av oljan leder till både fattigdom och rikedom.

Bland röda lampskärmar och guldramade speglar på Café Edenborg står Elin Schennings från Afrikagrupperna. Frukosten är serverad och organisationens nyutkomna tidning har tagit morgontidningens plats på caféborden. En av tidningens artiklar berör utvecklingen i det oljerika Angola och Elin Schennings berättar vidare om dagens situation och sin tid som Afrikagruppernas koordinatör i landet.

Elin Schennings berättar om dagens Angola på ett stockholmscafé i Gamla stan på tisdag morgon.

  • Det första ordet jag lärde mig i Angola var _confusã__o,_säger Elin Schennings.
    Det portugisiska ordet betyder förvirrad, oordnat eller okontrollerbart och är enligt henne ett centralt begrepp som gestaltar perioden mellan 1992 och 2002 i Angolas historia. Det första årtalet markerar landets första val och det sista årtalet var en början på freden. Däremellan befann sig landet i ett förvirrat konflikttillstånd.

  • Det andra ordet jag lärde mig i Angola var återuppbyggnad, säger Elin Schennings.
    Det är i denna återuppbyggnadsprocess som Angola befinner sig idag, där infrastrukturen stärks med hjälp av lån från Kina och västerländska länder. Angola har därmed blivit befriade från sitt beroende av Världsbanken och IMF, men har istället blivit beroende av sin olja som utbyte.

Oljan är landets största inkomstkälla och har bidragit till den angolanska ekonomins snabba tillväxt, som delvis har investerats i vägbyggen, broreparationer och nya skolor. Tillväxten kommer på så sätt befolkningen till del, men landets ekonomiska klyftor är dock bland de största i världen och gapet mellan rika och fattiga ökar.
- När inkomsten från oljan är så stor, är inte regeringen i så stort beroende av sin egen befolkning, säger Elin Schennings och tillägger att sociala säkerhetssystem, sjukvård och utbildning inte anses vara viktiga för att öka tillväxten.

Oljeexporten står för 85 procent av landets inkomster, men enligt rapporter från FN är det endast en liten del av denna oljerikedom som resulterar i någon förändring i angolaners vardagliga liv. Det är väldigt få av befolkningen som arbetar inom oljesektorn, vilket är en anledning till de ökade ekonomiska klyftorna i landet. En annan är den utbredda korruptionen.
- Oljan är en källa till både rikedom och fattigdom, säger Elin Schennings.
I tidningarna på de nötta caféborden framför henne beskrivs dagens situation i Angola som förbättrad även om den snabba ekonomiska tillväxten utesluter flera samhällsgrupper. Oljan har därmed gynnat många angolaner men anses också vara en kostnad för delar av samhället i form av fattigdom och förlorade mänskliga resurser.

I senaste numret av tidningen Södra Afrika beskrivs Angola som ett rikt land som måste välja väg.

Angola var en portugisisk koloni fram till 1975. Dock fortsatte kriget efter självständigheten mellan den sovjetstödda befrielserörelsen MPLA och UNITA, som fick stöd av USA och Sydafrika. Inbördeskriget pågick i 27 år och kampen om makten i landet förs nu politiskt. MPLA:s ledare valdes förra året om till president med 82 procent av rösterna.

TEXT OCH FOTO: Hanna MI Jakobson

reportage | 2009-03-04