Chile: Svårt reformarbete väntar Michelle Bachelet

Chile: Svårt reformarbete väntar Michelle Bachelet

Michelle Bachelet återvänder till presidentposten i Chile efter att den 15 december ha vunnit en jordskredsseger i den andra och avgörande valomgången. Men nu väntar ett tufft arbete för socialdemokraten Bachelet som gått till val på löften om att reformera det politiska systemet och att minska de stora samhällsklyftorna. Det konstaterar Marianela Jarroud i denna analys för nyhetsbyrån IPS.

Den 62-åriga barnläkaren Michelle Bachelet satt vid makten i Chile mellan 2006 och 2010. Hon vann den avgörande valomgången med hela 62 procent av rösterna, medan hennes konservativa motståndare Evelyn Matthei bara fick knappa 38 procent av rösterna.

Som president kommer Bachelet att tvingas hantera många krav från de delar av befolkningen som under senare år har genomfört mängder av demonstrationer, men hon kommer också att tvingas hantera de stora skillnader som finns mellan olika intressegrupper inom den koalition hon ska leda.

I sin valkampanj har Bachelet utlovat att reformera den konstitution som antogs 1981 under general Augusto Pinochets militärdiktatur, vilken varade mellan 1973 och 1990. En reformering av konstitutionen har sedan länge varit ett krav från många chilenare. Bachelet har även utlovat en avgiftsfri högskola för alla landets medborgare samt en skattereform som syftar till att höja företagsskatterna. Hon har även talat om att göra vissa typer av aborter lagliga. Chile är för närvarande ett av få länder i världen där alla former av aborter är förbjudna.

Bachelet kommer att tvingas hantera kraven på förändringar som ställts av den stora studentrörelse som genomfört protester sedan 2011, och som utgjorde en stor utmaning för hennes företrädare, högerpresidenten Sebastián Piñera.

Chile har upplevt en stark ekonomisk uppgång med höga tillväxttal och en arbetslöshet på under sex procent. Men siffrorna döljer samtidigt de stora samhällsklyftorna bland de 17 miljoner invånarna.

Två av tre chilenska hushåll har skulder samt en sammanlagd inkomst som är lägre än motsvarande 7 900 kronor i månaden. Hälften av alla arbetare tjänar mindre än motsvarande 3 300 kronor i månaden.

Detta samtidigt som landets 4 500 rikaste familjer har inkomster på mer än motsvarande 260 000 kronor i månaden.

Analytiker menar att de stora skillnaderna mellan landets rika och fattiga var en av de starkast bidragande orsakerna till Bachelets jordskredsseger i valet. Samtidigt var valdeltagandet mycket lågt. I den första valomgången, som hölls i mitten av november, deltog 50 procent av de röstberättigade. Men i söndagens avgörande valomgång hade den siffran sjunkit till endast 41 procent.

Bachelet kommer att tillträda presidentposten i mars nästa år och hennes koalition kommer att ha en stark majoritet i kongressen med 21 av 38 platser i senaten och 67 av 120 platser i underhuset. Samtidigt finns det starka spänningar inom Bachelets koalition - där hennes eget socialistparti, kristdemokraterna och kommunisterna är de viktigaste krafterna - vilket kan försvåra hennes planerade reformarbete. Och för förändringar av konstitutionen krävs det dessutom att en majoritet på 67 procent ställer sig bakom förslagen.

Vid sidan av dessa problem så kommer Bachelet också att tvingas hantera de krav som kommer att ställas från de sociala rörelserna i landet. På måndagen meddelade studentkonfederationen Confech att de inte kommer att ställa sig bakom några utbildningsreformer som Bachelets koalition kan komma att lägga fram - om inte studentorganisationerna tillåts delta i utformningen av dessa.

Samtidigt som Bachelets anhängare firade valsegern meddelade Confech att man kommer att genomföra nya demonstrationer för att visa att man kommer att fortsätta att ställa samma krav som tidigare om stora förändringar i utbildningssystemet.

Marianela Jarroud IPS/Santiago