Snabb ekonomisk tillväxt

Utan varken olja eller värdefulla mineraler har Etiopiens inkomst per capita ökat med ungefär 7 procent per år under de senaste tre åren. Framgången har berott på hårt arbete, ekonomiska reformer och investeringar i utbildning och infrastruktur. Landet är med en befolkning på 75 miljoner människor det näst mest folkrika landet i Afrika söder om Sahara. Etiopien är dock ett av de fattigaste länderna i världen med en BNP på endast 130 dollar per capita, rapporterar afrol News.

Tillväxten i detta land är dock mycket lovande och kan endast jämföras med oljeekonomier som till exempel Angola och Ekvatorialguinea men med den stora skillnaden att mycket av Etiopiens tillväxt faktiskt når den fattiga befolkningen på landsbygden. Detta bekräftades den 9 mars av Takatoshi Kato från Internationella valutafonden (IMF) under hans besök i Addis Abeba. Takatoshi Kato berömde utvecklingen i Etiopien och sade att han upplevde ett starkt partnerskap mellan Etiopien och IMF. Han anser att landets tillväxt till stor del beror på att de har implementerat de ekonomiska riktlinjer som IMF har föreskrivit, rapporterar afrol News.

Landet har stärkt den privata sektorn medan man vidhållit den makroekonomiska stabiliteten. Inom denna mycket breda strategi har utgångspunkten varit att vidhålla en begränsad statsskuld som man satsat på en ökning av den offentliga sektorns investeringar inom viktiga områden såsom infrastruktur, vård, utbildning och kommersialisering av jordbruket. Satsningen på att minska den utbredda fattigdomen illustreras av att bland annat tillgången till utbildning har ökat. Procentandelen grundskoleelever har ökat från 64.4 procent 2002/03 till 80 procent 2006/07. Tillgången till rent dricksvatten har ökat från 34 procent 2002/03 till 42 procent 2004/05.

Den goda ekonomiska utvecklingen beror till stor del på jordbrukssektorn, som sysselsätter majoriteten av etiopier. Investeringarna i infrastrukturen såsom vägarbeten har också bidragit till framgången. Men Etiopien är fortfarande mycket utsatt för torka och dess konsekvenser, vilket blev tydligt 2002/03 då BNP minskade med 3.5 procent för att jordbrukssektorn skadades hårt på grund av en svår torka. Analytiker menar dock att Etiopien är bättre rustat nu för att möta en torka nästa gång.

Den för tillfället mest oroande faktorn är att de sociala investeringarna och den ekonomiska boomen har lett till en hög inflation som har drabbat de fattiga hårdast. Finansministeriet har nu satt upp målet att inflationen ska minska under detta budgetår.

Analytiker spekulerar nu om att Etiopiens boom kommer att fortsätta under de nästkommande fem åren. Takatoshi Kato sade att det finns utmaningar framöver för att vidhålla en snabb tillväxt så att landet kan minska fattigdomen och arbeta för att närma sig FN:s milleniemål, men ansåg att regeringen nu är på rätt väg för att överkomma dessa hinder.

Länk: IMF berömmer Etiopien

Hårda bud i Addis Abeba ( Reportage i Amnesty Press nr (1/2007)