Himmelska fridens torg spärras av - minnsceremoni i Hongkong ikväll

Polisen spärrade på torsdagen av Himmelska fridens torg i Peking för att förhindra alla försök att hålla minnesceremonier på 20-årsdagen av massakern 4 juni 1989. Enligt New York Times var antalet civilklädda poliser fler än turisterna runt torget. Besökare stoppades vid checkpoints och visiterades och utländska TV-team avvisades.
På internet har det förekommit uppmaningar att folk skulle bära vitt när de besöker torget, men enligt New York Times fanns inga tecken på att denna uppmaning hade följts och det fanns vid lunchtid, svensk tid, inga synliga tecken på protester.
När BBC:s reporter Michael Bristow försökte besöka torget stoppades han med hänvisning till ”order 203” från Pekings stadsmyndigheter.

Myndigheterna har också enligt nyhetsbyrån AP vidtagit åtgärder mot hemsidor som Twitter och Flickr och varje gång TV-kanaler som CNN sänder något om massakern 1989 blockeras sändningen.

Kända dissidenter har beordrats att hålla sig hemma eller tvingats lämna Peking. Ding Zilin, pensionerad professor och advokat för offren för masskern, sade i telefon till AP att ett dussintal poliser hindrade henne och hennes make från att lämna sin lägenhet.

En av studentledarna från 1989, Wu'er Kaixi, som har varit i exil sedan massakern, reste på onsdagen till Macao, den tidigare portugisiska kolonin, för att överlämna sig själv till myndigheterna. Wu'er Kaixi sade i telefon till nyhetsbyrån AP att han hölls i förvar över natten på Macaos flygplats och sedan tvingades återvända till Taiwan.

Wu'er Kaixi blev berömd när han 1989 hungerstrejkade och i ett TV-sänt möte mellan partiledningen och studenterna skrek åt dåvarande premiärministern Li Peng. Efter att myndigheterna krossat protesterna var han nummer två på listan över de 21 mest eftersökta studentledarna. Han lyckades dock hålla sig undan och gick i exil på Taiwan.

2004 försökte han återvända hem men deporterades då från Hongkong. I ett uttalande sade Wu'er Kaixi att han vill överlämna sig till myndigheterna för att kunna träffa sina föräldrar, vilka har vägrats utresetillstånd från Kina.
Wang Dan, som toppade listan på efterspanade studentledarna, greps och satt fängslad i sju år innan han utvisades till USA.

I USA sade utrikesminister Hillary Clinton att Kina, som en växande världsmakt, ”öppet borde undersöka mörka händelser i det förflutna” och uppmanade myndigheterna att redovisa hur många som dödades, fängslades eller försvann efter 4 juni 1989.
Trots att 20 år har gått sedan demokratirörelsen krossades är händelserna fortfarande tabu att diskutera i dagens Kina. Hur många som dödades när armén sattes in mot studenterna vid Himmelska fridens torg har aldrig redovisats, men det beräknas att hundratals personer dödades.

Kinesiska utrikesdepartementets språkrör, Qin, fördömde Hillary Clintons uttalande som en ”allvarlig inblandning i Kinas egna angelägenheter”. Qin vägrade kommentera säkerhetsåtgärderna runt Himmelska fridens torg.
- Idag är som alla andra dagar, stabilt, sade han enligt AP.

I Hongkong väntas tiotusentals människor delta i den ljusvaka som varje år hålls den 4 juni, till minne av offren för massakern 1989. 1997 avvecklades det brittiska styret i Hongkong, men fortfarande finns ett öppet samhälle i Hongkong. Men det finns gränser för öppenheten. På onsdagen försökte Xiang Xiaoji, som deltog i demokratirörelsen 1989 och nu lever i exil i USA, komma in i Hongkong. Han stoppades dock av myndigheterna.

På onsdagen sade Lee Cheuk-yan, vice ordförande i Hong Kong Alliance in Support of Patriotic Democratic Democratic Movements of China, att han hoppas att 80 000-90 000 personer ska sluta upp i torsdagskvällens minnesmanifestation.

Läs mer:

OS i Peking - en massiv förförelsekampanj (Amnesty Press 3 juni)

Veckans vädjande (Amnesty 4 juni)

Förtrycket hårdnar inför årsdagen (Pressnotis Amnesty 3 juni)

Tjugo år har gått utan utredning av massakern vid Himmelska fridens torg (Pressnotis 2 juni)

Siste ”huliganen” från 1989 frigiven (Amnesty Press 18 maj 2009)

Röster för de tystade (Amnesty Press 5 juni 2008)

OS-landet Kina (Amnesty Press nummer 2/2009)

Hong Kong Alliance in Support of Patriotic Democratic Movements of China