Bernard Coard fri efter 26 år - flyttar till Jamaica

I lördags kunde Bernard Coard och sex andra män som dömts för mordet på Maurice Bishop, Grenadas premiärminister 1983, lämna ett fängelse som fria män. Frigivningen kom efter ett beslut av generalguvernör Carlyle Glean. Skaror av anhöriga, tidigare revolutionära kollegor och anhängare hade samlats utanför fängelset och jublade när Bernard Coard, Dave Bartholomew, Callistus Bernard, Leon Cornwall, Liam James, Ewart Layne och Selwan Strachan kom ut, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Med frigivningen har det sista kapitlet satts i de dramatiska händelserna 1983. Bernard Coard var biträdande premiärminister i den revolutionära regering som styrde Grenada sedan Maurice Bishops New Jewel Movement, NJM, hade tagit makten 1979. Hösten 1983 skärptes motsättningarna inom NJM och Coard och en radikal falang inom partiet störtade den 13 oktober Bishop.

Den 19 oktober fritogs Bishop och dramatiken skärptes. Han infångades av kuppmakarna och samma dag fördes Bishop, fyra ministrar och ytterligare sex av Bishops anhängare till Fort Rupert (numera Fort George). Där ställdes de upp mot väggen och arkebuserades under kaotiska omständigheter. Kropparna har aldrig återfunnits, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Maurice Bishops regering hade haft goda förbindelser med Kuba och med hjälp av Kuba pågick ett bygge av en större flygplats på Grenada. Den 25 oktober 1983 invaderade USA med hjälp av sex karibiska östater Grenada. Dåvarande presidenten Ronald Reagan angav hotet från Kuba och omsorg om en grupp studenter från USA som skäl för invasionen, vilken fick ett skarpt fördömande internationellt. Omkring 20 kubaner, 18 amerikanska soldater och 45 grenadier dödades under invasionen. Den amerikanska synen på konflikten har genom Clint Eastwoods film ”Heartbreak Ridge” fått stort genomslag.

Invasionsstyrkorna grep 17 personer, däribland de sju som frigavs i lördags. Gruppen blev känd som ”Grenada 17” och 14 av dem dömdes till döden för morden på Bishop och de tio andra. Dödsdomarna omvandlades till livstids fängelse 1991.

1997 gjorde Privy Council, den brittiska högsta rättsinstans som handhar ärenden i karibiska länder som tillhör Samväldet, en omvärdering av den ursprungliga rättegången och därmed underkändes livstidsdomarna.
Amnesty kallade i en genomgripande rapport 2003 Coard och de andra 16 fångarna för ”kalla krigets sista fångar” och riktade hård kritik mot den rättsliga processen.

Efter frigivningen förklarade Bernard Coard att han kommer lämna Grenada så fort han har fått ett pass och resa till Jamaica där hans fru, Phyllis, bor. Hon tillhörde den ursprungliga gruppen som dömdes men frigavs år 2000 av hälsoskäl.
- Mins frus hälsa är vacklande, sade Bernard Coard. Jag kommer att resa till Jamaica så fort det går.

Bernard Coard sade till den jamaicanska tidningen Sunday Sun att han känner ånger över allt som hände för 26 år sedan:
- Vi har en skyldighet att erkänna ansvaret och att göra allt vi kan för en försoning.

Den grenadinske senatorn Chester Humphrey sade enligt USA Today att frigivningarna var en milstolpe i Grenadas historia:
- Detta är slutet på ett kapitel nu när Grenada försöker bygga en framtid genom att inte leva i det förflutna.

Jamaica Observer påpekar det ironiska i att de sista frigivningarna av ”Grenada 17” kommer när Tilman Thomas är premiärminister. Han satt fängslad av politiska skäl under Bishop och Coards tid vid makten. Tilman Thomas har sedan hans parti NDC vann valet för ett drygt år sedan också döpt om Grenadas internationella flygplats och gett den namnet ”Maurice Bishop International Airport".

Ulf B Andersson

7 september 2009

Läs mer:
Grenada: privy council orders resentencing of 13 of the 'Grenada 17' (Amnesty 9 februari 2007)

Kalla krigets sista fångar? (Pressnotis 23 oktober 2003)

”Slafsig rapport” – Grenada avfärdar Amnestys kritik (Amnesty Press 25 oktober 2003)