Krav på att återinföra dödsstraff för terrordåd

Ryssland kan vara på väg att återinföra dödsstraffet för personer som gör sig skyldiga till terrordåd. Efter attentaten i Moskvas tunnelbana finns förslag på ett sådant tillägg i strafflagen, rapporterar nyhetsbyrån IPS.

Federationsrådet, överhuset i det ryska parlamentet, kan komma att föreslå ett tillägg i strafflagen som föreskriver dödsstraff för personer som legat bakom terrorattacker där många människor mist livet. Det berättar Anatoly Lyskov, ordförande för Federationsrådets kommitté för juridiska frågor.
- Det här är vår reaktion på de tragiska händelserna i Moskva, säger han och refererar till terrordåden i Moskvas tunnelbana den 29 mars när 41 människor miste livet.

Kommittén arbetar med ett utkast till en ny lag som skulle innebära att det nuvarande maxstraffet på livstids fängelse för terrorattacker skulle bytas ut mot dödsstraff.
Dödsstraffet avskaffades i Ryssland 1996 efter att landet hade blivit medlem i Europarådet och undertecknat den europeiska konventionen för mänskliga rättigheter, men än har inte konventionen slutgiltigt antagits.

Men Friederike Behr från Amnesty Internationals Europa- och Centralasienprogram säger till IPS att den ryska författningsdomstolen slagit fast att vägen mot ett totalt avskaffande av dödsstraffet är oåterkallelig.
- Ryssland har förbundit sig till en rad olika avtal gällande internationella mänskliga rättigheter, vilka inte godkänner en återgång till användningen av dödsstraff. Det är tomma ord politikerna använder sig av när de riktar sig till de delar av den ryska befolkningen som fortfarande tror att dödsstraff minskar antalet brott, säger Friederike Behr.

Behr säger att ryska politiker som är för dödsstraff borde påminna sig om sovjetfysikern och människorättsaktivisten Andrej Sacharovs ord: ”grymhet föder bara grymhet”.

I förra månaden avrättades två medborgare i Vitryssland, vilket ses som ett tecken på att dödsstraffet inte är på väg att avskaffas i de forna Sovjetrepublikerna. Vitrysslands president Alexander Lukasjenko valde att inte benåda de två män som dömts till döden utan såg till att verkställa avrättningarna. Detta trots påtryckningar från Europarådet. Amnesty uppmanade Vitryssland att avskaffa dödsstraffet.

FN:s människorättskommitté hade mottagit en överklagan från de två männen och kommittén begärde att de vitryska myndigheterna skulle vänta med att verkställa dödsstraffen innan de hade gjort sin bedömning. Men myndigheterna tog inte hänsyn till det utan genomförde avrättningarna – trots att Vitryssland undertecknat det internationella avtalet för medborgerliga och politiska rättigheter.

Behr säger att Vitryssland bryter mot internationella konventioner för rättvisa rättegångar.

-Dömda fångar har endast en möjlighet att vädja till presidenten om att bli benådade. Många avrättas inom ett år och får ingen information om när straffet ska verkställas. Strax innan dödsstraffet verkställs får de veta att de inte har benådats, sedan förs de in i ett separat rum och avrättas.

Enligt Behr får de dödsdömda sällan chansen att träffa sina anhöriga en sista gång och de anhöriga får ibland vänta länge på beskedet om att dödsstraffet har verkställts.

Många forna Sovjetrepubliker förbjöd dödsstraffet under 1980- och 1990-talet. Ryssland och Ukraina har inte avrättat någon det senaste årtiondet. Vitryssland, Kazakstan, Uzbekistan och Tadzjikistan har avrättat uppåt 130 personer de senaste tio åren, men sedan 2006 är Vitryssland den enda europeiska staten som har avrättat människor.

**Kester Kenn Klomegah_
IPS/Moskva