Diktatorn som kom in från kylan - idag tar Desi Bouterse över som president

- Jag måste medge att jag känner mig bitter.
Det säger Sunil Oemrawsingh, 50-årig affärsinnehavare i Surinams huvudstad Paramaribo, när landet på torsdagen får en ny president. Sunil Oemrawsinghs farbror var en av de 15 surinameser som en decembernatt 1982 fördes bort och summariskt avrättades av militären på en militärbas. Desi Bouterse var då kuppmakaren som 1980 hade tagit makten i landet. Nu blir han president, denna gång demokratiskt vald.

Den 64-årige Desi Bouterse, ”diktatorn som kom in från kylan” som han kallas av amerikanska magasinet Time, står inför rätta i Surinam anklagad för ”decembermorden” 1982 i en rättegång som inleddes 2007. I Nederländerna dömdes han 1999 i sin frånvaro till elva års fängelse för narkotikahandel. En domstol ansåg att han var ledare för Suri-kartellen. Surinam har dock inget utlämningsavtal med den forna kolonialmakten så Desi Bouterse har sluppit det straffet. Dock ha Nederländerna en internationell efterlysning på Bouterse så han har inte kunnat resa utanför Surinam.

Enligt nyhetsbyrån AP sade Jennifer Geerlings-Simon, talman i parlamentet och nära allierad till Bouterse, att mordrättegången ska fortsätta. Som president har inte Desi Bouterse immunitet från åtal. Om presidenten fälls i rättegången kan han dock välja att benåda sig själv.
- Han kommer inte att blanda sig i rättegången, säger Hans Breeveld, politisk analytiker vid Anton de Kom-universitetet i Paramaribo till Time. Troligen kommer han dock inte ta domslutet speciellt allvarligt.
Hans Breeveld tror att Desi Bouterse vill förbättra sitt anseende och pekar på att han för många surinameser fortfarande är en karismatisk person.

Desi Bouterse har numera tagit av sig uniformen, baskern och solglasögonen och är civil politiker. Vid parlamentsvalet i maj blev hans parti Mega-kombinationen, De Mega Combinatie, största parti med 23 av 51 mandat. Eftersom parlamentet utser president var Desi Bouterse tvungen att få stöd av andra partier då hans eget parti saknade egen majoritet.

Efter valet kallade Ronnie Brunswijk Desi Bouterse för mördare. Ronnie Brunswijk ledde på 1980-talet ett uppror mot Bouterses regim som ledde till ett inbördeskrig där hundratals personer dog. Ronnie Brunswijks styrkor bestod till stor del av maroons, ättlingar till förrymda slavar som fördes till Surinam från Afrika. Ronnie Brunswijk beslöt dock att ge stöd till Desi Bouterses presidentkandidatur och förklarade enligt AP omsvängningen så här:
- Om folket i Surinam vill ha Bouterse så får jag acceptera det. Om min farfars farfar kunde sluta fred med slavarnas herrar så kan jag sluta fred med Bouterse.

Surinam har drygt en halv miljon invånare och var fram till 1975 en nederländsk koloni. Befolkningen består av ättlingar till afrikanska slavar och den arbetsstyrka som kolonialmakten förde till Surinam från Indien och Indonesien, tillsammans med en del holländare och urfolk. 1980 tog Desi Bouterse makten i en militärkupp och utropade Surinam till en socialistisk republik. Som ordförande i det nationella militärrådet hade Bouterse den verkliga makten fram till 1988 även när andra personer innehade presidentposten.

I den så kallade ”telefonkuppen” 1990 återtog Bouterse makten då han ringde och avsatte regeringen. 1992 avgick han dock.

Surinam har stora naturtillgångar av bauxit och guld och därtill finns olja utanför kusten.

Ulf B Andersson

12 augusti 2010