Massiv kritik mot EU efter Islam Karimovs besök i Bryssel

EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso stod den 24 januari värd för ett möte i Bryssel med en av världens värsta diktatorer, Uzbekistans president Islam Karimov. Besöket beskrivs av människorättorganisationer som en ”skam” och ”vanära” för den europeiska unionen, rapporterar nyhetsbyrån IPS.

Islam Karimovs regim har under de senaste två decennierna anklagats för en lång rad av fruktansvärda människorättsbrott. Men på måndagen befann sig den ökände diktatorn i Bryssel där han mötte Barroso, ett möte där man enligt EU-företrädare bland annat skulle diskutera människorättsfrågor.
Från officiellt håll kom inget förhandsbesked om besöket, utan bekräftelsen från EU-representanter kom först efter att organisationer börjat ställa frågor om de rykten som uppstått.
Kritiken mot besöket är stenhård från människorättsorganisationer, och många kritiker menar att mötet belyser EU:s dubbelmoral när det gäller människorättsfrågor.

• EU har dragit skam och vanära över sig genom detta möte och på det sätt det har hanterats, säger Sasja Koulaeva från Internationella federationen för mänskliga rättigheter, FIDH till IPS.

När nyheten om att Islam Karimov skulle besöka Bryssel kom var den första reaktionen från flera människorättsorganisationer snarast förvirring. Men det förbyttes snabbt i upprördhet.
Regimen i Uzbekistan har sedan länge betraktats som en av världens värsta i fråga om respekten för mänskliga rättigheter. De två decennier som Karimov styrt landet har kännetecknats av ett brutalt statligt förtryck mot alla former av politisk opposition.

Under sommarloven tvingas barn så unga som sju år gamla ut på fälten för att plocka bomull, vilket är landets främsta exportprodukt. Den religiösa förföljelsen är väldokumenterad, tortyren i landets fängelse utbredd. Det finns till och med ett dokumenterat fall där en fånge dödades i ett fängelse genom att kokas levande.

EU införde sanktioner mot Uzbekistan efter massakern i Andijan i maj 2005, då Karimovs trupper öppnade eld mot fredliga demonstranter och dödade hundratals personer. Regimen vägrade efter massakern tillåta en oberoende utredning av händelsen. Men EU-sanktionerna lyftes sedan år 2009.
Att EU inte i förväg berättade om Islam Karimovs besök i Bryssel beror enligt vissa aktivister på att man var väl medvetna om den storm av kritik som skulle följa.

• Det är mycket oroande hur EU har skött detta – i hemlighet. Ingen fick veta något om besöket och vi fick bara kännedom om det två veckor i förväg. Enligt belgiska lagar får lagliga demonstrationer bara hållas om de meddelas två veckor i förväg, så vi kunde inte ens protestera, säger Sasja Koulaeva till IPS.

Även stora människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch stämmer in i den hårda kritiken mot besöket.
Den Bryssel-baserade tankesmedjan International Crisis Group menar att EU ”sålt sin själ”, medan Amnesty International hävdar att de mänskliga rättigheterna offrats till förmån för förbättrade handelsrelationer.

Efter mötet med Karimov kom ett kort pressmeddelande där Barroso meddelade att man diskuterat alla frågor som är viktiga för EU, däribland ”mänskliga rättigheter och de grundläggande frihetsfrågor som står i centrum för EU:s utrikespolitik”, samt att den uzbekiske presidenten uttryckt sitt engagemang för att ”fördjupa de demokratiska reformerna i Uzbekistan”.

Islam Karimov skulle även träffa EU-representanter för att diskutera energifrågor.
Uzbekistan anses strategiskt viktigt för västvärlden, bland annat eftersom man tror att det finns stora naturgasfyndigheter i landet.

Men det är enligt människorättsaktivister Uzbekistans roll som allierad till Nato som gör att västvärlden tvekat inför att inta en hårdare linje mot diktatorn Karimov. I enlighet med ett avtal som slöts 2009 tillåter Uzbekistan att Nato transporterar förnödenheter till trupperna i Afghanistan genom landet.

Människorättsaktivister påpekar att Karimov är väl medveten om sin position.
- Uzbekistan är av stort strategiskt intresse för Nato och Karimov är på väg att bli en pålitlig partner. Närmare 60 procent av koalitionsstyrkornas bränslebehov i Afghanistan transporteras nu genom Uzbekistan. Karimov har en avgörande roll – och det vet han om, säger en människorättsaktivist som inte vill bli citerad med namn.

Pavol Stracansky
IPS/Prag

Amnesty om Uzbekistan

‘Don’t trade away the truth’: Barroso urged to defend Uzbekistan’s human rights (24 januari)

Blogg om demonstrationen i Bryssel

EU must put pressure on Uzbekistan over Andizhan killings
(Amnesty 11 maj 2010)

Amnesty Press om Uzbekistan

39 fångar torterades ihjäl under förra året (10 januari)

Orädd människorättskämpe tilldelas årets Per Anger-pris (Amnesty Press 15 november 2010)

Högt valdeltagande i Uzbekistan - alla partier stödjer Karimov (Amnesty Press 27 december 2009)

EU upphävde vapenembargot (Amnesty Press 27 oktober 2009)

EU väntas häva vapenembargot (Amnesty Press 24 oktober 2009)

EU upphäver sanktioner (Amnesty Press 17 oktober 2009)