Opera och debatt om flyktingpolitik

I samband med en föreställning av operan Konsuln bjöd Röda Korset in till föredrag och debatt om flyktingpolitik i Sverige och EU. Forskaren Peo Hansen riktade hård kritik mot EU:s asylpolitik och riksdagsledamöter diskuterade människosmugglare och visumkrav.

I slutet av 1940-talet skrev den italienske kompositören Gian Carlo Menotti operan Konsuln. Han hade inspirerats av en berättelse han hört om en polsk kvinna som tagit livet av sig efter att hon nekats visum av den amerikanska ambassaden i Warszawa.

Nu, aningen senare, sätts Konsuln upp på Folkoperan i Stockholm i regi av Farnaz Arbabi.

Konsuln utspelar sig i ett icke namngivet europeiskt land med en diktatorisk regim och där polisen terroriserar medborgarna. Huvudpersonen är en kvinna som heter Magda Sorel. Hennes man, John Sorel, tvingas fly landet för att polisen är ute efter honom. Det är meningen att Magda Sorel ska följa efter men när hon ska ansöka om ett visum på konsulatet möts hon av byråkratisk kyla och likgiltighet. Hon försöker förklara allvaret i sin situation; bland annat en sjuk son och poliser som hotar henne, men sekreteraren på konsulatet är inte intresserad, hon vill bara ha in de rätta ansökningsblanketterna.

Margareta Westerlind spelar sekreteraren i ___Kon____suln___. Foto: Mats Bäcker.

Tidigare har Farnaz Arbabi gjort om romanen Utvandrarna av Vilhelm Moberg till en pjäs. Fast hon ändrade en del för att göra den mer aktuell och för att hon tyckte att vissa aspekter av romanen inte stämde överens med hur det är för flyktingar idag. En av de större ändringarna var bland annat att ändra huvudpersonerna från svenskar som emigrerar till USA, till människor som vill flytta till Sverige.

Även Konsuln har gjorts om, fast inte lika mycket. I originalversionen får man inte veta vilket land konsulatet tillhör. Här är det ett svenskt konsulat med affischer på Olof Palme och kungaparet. Men motsättningen mellan det byråkratiska och det personliga är fortfarande centralt, vid ett tillfälle sjunger sekreteraren ”ditt namn är ett nummer, ditt liv är ett fall”.

Efter föreställningen den 5 mars samtalar Bengt Westerberg med regissören Farnaz Arbabi. De pratar om regissörens dramatisering av Utvandrarna som hade fått fina omdömen men som ogillades av Vilhelm Mobergs dotter, Eva Moberg. Hon tyckte inte man fick ändra så i faderns bok.

Bengt Westerberg undrade även vad Farnaz Arbabi tyckte om de som ansåg att hon i sina pjäser är alltför kritisk mot Sverige. De som tycker att Farnaz Arbabi är kritisk pekar bland annat på den statistik som säger att Sverige tar emot ett förhållandevis stort antal flyktingar.

Regissören svarar att statistiken lika gärna kunde läsas annorlunda.
- Till exempel kan Danmark, med alla sina problem vad gäller integration, verka som ett mer flyktingvänligt land än Sverige om man bara ser till statistiken, säger Farnaz Arnabi.
- Sedan har jag alltid som mål att förhålla mig kritiskt till min omgivning, fortsätter hon.

Regissören Farnaz Arbabi. Foto: Hanna MI Jakobson.

Efter Farnaz Arbabi kommer Peo Hansen, statsvetare och docent vid Linköpings universitet som har forskat mycket kring migration och EU:s flyktingpolitik. Peo Hansen håller ett föredrag under namnet Fortress Europe – överdrift eller sanning?

På frågan om EU blivit ett fort som inte släpper in några flyktingar svarar Peo Hansen både ja och nej. Ser man till den illegala eller irreguljära migrationen så är det nej. Det kommer in folk i EU hela tiden genom människosmugglare och liknande. Många av dessa söker inte asyl utan går direkt ut på arbetsmarknaden, de är utanför systemet men har ändå blivit en viktig kugge i många europeiska länders industri och näringsliv.

Men om man ser till den lagliga eller reguljära migrationen så är svaret på frågan ja.

• Det finns en konsensus inom EU: inga asylsökande, säger han. __

Han pekar bland annat på att gränserna runt EU har militariserats och att det inte går att söka asyl på ambassader, utan bara på plats i ett det aktuella landet. Detta gör att det i princip blir omöjligt att söka asyl för dem som inte har resurser att ta sig in i ett EU-land med hjälp av till exempel människosmugglare.

Istället vill EU hantera flyktingar externt, på de platser där behovet att hjälpa flyktingar anses vara störst. De länder som tar emot flest flyktingar är de som ligger runtomkring det område där flyktingarna flyr från. Det handlar om länder i bland annat Afrika och Asien.

• Men det finns ingen realism i den målsättningen, säger Peo Hansen.

Till exempel har EU varit dåliga på att stödja FN:s flyktingorgan UNHCR i deras arbete.

En av anledningarna till att EU blivit mer restriktiva i sin asylpolitik är den förpliktelse det innebär att ge en människa asyl. Det kostar att ge en människa asyl för att landet därmed måste ge denna människa rättigheter. En person som fått asyl står i en position där han eller hon kan kräva mer av staten.

Detta till skillnad från illegala migranter, de som kommit in i ett land och sedan börjat jobba men utan att gå igenom flyktingapparaten. Dessa har blivit en viktig del av industrin i flera europeiska länder. Fast det inte sanktioneras officiellt så är det accepterat. De illegala migranterna har i princip inga rättigheter alls och staten har inga skyldigheter gentemot dem.

Röda Korsets ordförande Bengt Westerberg. Foto: Hanna MI Jakobson.

• EU är inte emot migration som sådan utan problemen kommer när flyktingar får rättigheter, säger Peo Hansen.

När Peo Hansen pratat klart blir det en paneldebatt med politiker från flera riksdagspartier, med Bengt Westerberg som moderator. I debatten diskuteras de saker som Peo Hansen tagit upp i sitt föredrag.

Kalle Larsson, riksdagsledamot för vänsterpartiet, pratar lite om attityden gentemot irreguljära migranter i EU.
- Så länge de är lönsamma och så länge de inte märks är det ok, säger han.

Fredrik Federley, riksdagsledamot för centerpartiet, blir tillfrågad om vad han tycker om människosmugglare. Är de hjältar?
- De är svårt att hylla människosmugglare, även fast det ofta är det enda sättet som flyktingar kan komma hit för att söka asyl. De kan ha andra skäl att smuggla flyktingar in i EU än humanitära, säger han. Istället borde vi hitta legala sätt för folk att söka asyl.

Gunnar Axén, riksdagsledamot för moderaterna, säger att regeringen är öppen för möjligheten att tillåta människor att söka asyl på ambassader, något som inte går idag.

Men Veronica Palm, riksdagsledamot för socialdemokraterna, säger att det inte är den bästa lösningen. Detta för att det inte finns ambassader överallt. Hon föreslår andra lösningar.
- Visumkraven borde vara lägre och flyktingar borde få bättre möjligheter att ta sig över gränser, säger hon.

I debatten verkar de flesta överens om grundläggande frågor, som att asyl är en grundläggande mänsklig rättighet och att flyktingpolitiken inte bör vara restriktiv. Något som kan ge intrycket att partierna är överens om hur flyktingpolitiken ska se ut. Men Kalle Larsson påpekar att så inte är fallet.
- Är vi överens så är det något som hänt idag, säger han.

Text: Jasin Abdulssmed