En berättelse om humor, allvar och vänskap

I Jane Magnussons dokumentär ”Hasse & Tage – en kärlekshistoria” skildras en mycket speciell vänskapsduo som med humorns hjälp hamnade mitt i samhällsdebattens centrum och satte fokus på de mänskliga rättigheterna.

Tage Danielsson och Hans Alfredson i skrivarstugan i Vitabergsparken i Stockholm. Foto: KG Kristoffersson

Film: Hasse & Tage – En kärlekshistoria
Längd: 105 minuter
Regissör: Jane Magnusson
Land: Sverige
Medverkande: Daniel & Tomas Alfredson, Jesper Danielsson, Mona Haskel, Stellan Skarsgård, Lena Olin, Sven-Bertil Taube, Petra Mede, Anders Björck, Ingvar Carlsson, Göran Greider med flera

==

”Åh, vad jag har haft roligt med dig, Tage.” Orden är Hans Alfredsons på bästa vännen Tage Danielssons begravning 1985. Och nog hade de mycket roligt tillsammans, även om humorn ofta bottnade i ett stort allvar. De båda bar också på varsin stor sorg – Tages yngre bror blev överkörd och Hans son omkom i en elolycka endast fem år gammal.

Hasse och Tage jobbade ihop från mitten av 1950-talet fram till Tages död 1985. De fick ett enormt genomslag i Sverige då de kunde nå människor över den politiska höger-vänster-skalan. Den före detta försvarsministern Anders Björck (M) säger med ett leende att man på den borgerliga sidan var lite avundsjuka och önskade att de haft några lika roliga på den sidan.

Även regissören Jane Magnusson beskriver hur hon och hennes pappa kunde förenas i skrattet:

– Min pappa var höger, jag är vänster. Vi grälade konstant i 30 år. Det enda vi hade gemensamt var segling och vår kärlek till Hasse och Tage.

Vad var det då som gjorde att Hasse och Tage kunde nå fram till så många människors hjärtan? Kanske är det kombinationen av två sinsemellan helt olika personligheter som verkligen trivdes i varandras sällskap? Det finns en påtaglig värme dokumentären igenom som uppstår ur den äkta glädje de tycktes uppleva tillsammans.

– När två människor har väldigt roligt med varandra, då blir man väldigt glad av att titta på det, konstaterar Petra Mede i filmen.

Hans Alfredson och Tage Danielsson i sin revy "Å, vilken härlig fred" 1966. Intäkterna från revyn blev starten för Amnestyfonden. Foto: Pressens bild/Wikimedia

Eller handlar det möjligen om det mörker som många gånger vilar strax under ytan på humorhavet? Hasse och Tage tog sig an tunga ämnen som miljöförstöring och politiska fångar och använde humorn som verktyg i kampen mot förtrycket.

– Hasse och Tage betydde så mycket under åren på 60- och 70-talet, de berikade verkligen vårt kulturliv. I deras monologer var det alltid något som hänsyftade på mänskliga rättigheter och rättvisa i världen, säger Marianne Eyre som tidigare arbetade med Amnestyfonden, i en artikel i Amnesty Press 3/2017.

Engagemanget för de mänskliga rättigheterna sträckte sig också långt förbi scenkanten. År 1966 lät Hasse och Tage intäkterna från revyn ”Å vilken härlig fred!” lägga grunden till just Amnestyfonden, som inledningsvis hjälpte samvetsfångar och deras familjer med till exempel mediciner, rättegångskostnader eller skolavgifter. Fonden finns fortfarande kvar och arbetar idag ännu bredare med människorättsbistånd.

Hans Alfredson och Tage Danielsson ingick också i Amnestys grupp 50, tillsammans med bland andra Lennart Aspegren och Per Gedin, som också medverkar i filmen. I grupp 50 arbetade man med ett stort antal samvetsfångar, bland annat sydkoreanske Kim Dae-jung från Sydkorea, som sedermera blev både Sydkoreas president (1998-2003) och Nobelpristagare (2000).

Dokumentären bjuder också på scener från den lilla stugan i Vitabergsparken på Södermalm i Stockholm där Hasse och Tage skrev sina filmmanus, sketcher och sångtexter. Hasse och Tages sekreterare Mona Haskel berättar att de ofta åt konserver till lunch. ”En populär rätt var fylld paprika. Den blev inte så populär längre fram”, konstaterar hon.

Tage Danielsson och Hans Alfredson spred humor och allvar i 30 år. Foto: Nordisk Film

Det sistnämnda kan också appliceras på Hasse och Tages relation till socialdemokratin. Från att ha stått nära varandra växer avståndet och kärnkraftsfrågan blir en vattendelare. I ett klipp får självaste Olof Palme sig en uppläxning av Tage angående den stundande kärnkraftsomröstningen 1980. I dokumentären hörs också en anonym före detta Säpo-polis som berättar hur Säkerhetspolisen sattes att bevaka såväl Tage Danielsson som andra medlemmar i Amnesty då de ansågs vara ”vänsterextremister”.

För den som vill återse alternativt upptäcka ett Sverige som idag kan kännas långt borta har filmen mycket att ge. Ännu mer värmer porträtteringen av den unika vänskapen mellan Hasse och Tage. ”Farväl, Tage, min allra bäste vän”, avslutar Hans talet på begravningen då Tage har gått bort i hudcancer, endast 57 år gammal. Hasse överlever sin allra bäste vän med över 30 år innan också han lämnar livet 2017.

Vera Häggblom
[email protected]

Läs också

Amnesty minns Hans Alfredson (Amnesty Press 14 september 2017)

Grattis, Amnestyfonden – 50 år av bistånd (Amnesty Press 15 oktober 2016)