Foto: Anders Hansson
I "Kairos" har Andrzej Tichý skapat ett litterärt kollage om politiskt motstånd. Det handlar om Prag 1968, Tahrirtorget 2011 och många andra uppror och protester.
Foto: Ordfront
I "Resan från mörkrets hjärta" vill Eva-Lotta Hultén både förstå och förklara ondskan och samtidigt föreslå hur ondskan ska bekämpas. Författarens folkbildande intention är hedervärd och viktig men tyvärr skapar Hultén orsakssamband på alldeles för lösa grunder.
Foto: Ersatz
Anna Fock skildrar i sin debutroman tillvaron för unga bögar i Sankt Petersburg. I "Absolut noll" möter vi de som gör uppror mot normativiteten i ett ryskt samhälle där de nya lagarna mot "homosexuell propaganda", som infördes 1 juli, har fått stor uppmärksamhet i omvärlden och ger romanen ökad aktualitet.
Foto: Bonniers
I skogen faller alla bitarna i livspusslet på plats. Helena Österlund kräver i sin romandebut ”Kari 1983” uppmärksamhet från läsaren när hon söker sig till sagans befriande urkraft.
Foto: Carlssons
Snart har det gått 70 år sedan andra världskriget tog slut men trots denna tidsrymd är intresset för att förstå vad som hände outsinligt. Nya böcker utkommer, filmer görs och diskussionen är stundtals livlig. En av anledningarna är självklart att Förintelsen, nazisternas plan på att utrota de europeiska judarna, var en i det närmaste ofattbar grymhet i ett Europa där ändå så många brott har begåtts. Barbro Eberans nya essäsamling "Hur kunde det ske?" ger en bra introduktion till historieforskningen.
I sin nya bok Hatet går journalisten och författaren Maria Sveland till frontalangrepp mot misogynin. Det är främst en uppgörelse med de mörka, brutala och reella uttryck som hatet mot kvinnor tar sig på bloggar, forum, i kommentarsfält eller rakt ner i brevinkastet på hallmattan i vårt svenska samhälle idag.
Går det att skriva en bok med poetiska ambitioner om fotbollens historia? I "Fotbollen - vilken historia" gör den hyllade uruguayanske författaren Eduardo Galeano åtminstone ett försök. Om det lyckas...? Nja.
