Kvinnorna – de stora förlorarna i konflikten

I både Israel och Palestina står den nationella kampen i fokus. I skuggan av konflikten försämras kvinnornas villkor och på bägge sidor ökar våldet mot kvinnor.

Kvinnor är väldigt aktiva i fredsrörelsen. Här träffas israeliska
och palestinska kvinnor för att demonstrera för fred i Galileen.

I en by utanför Ramallah bor Fatmah. Hennes man började slå henne bara några dagar efter bröllopet. I början av andra intifadan förlorade han sitt jobb på en fabrik i Israel och då blev det bara värre. År av misshandel har fått Fatmah att utveckla svår depression och symptom på psykos. Psykosen är resultatet av en hjärnskada efter att hon blev inknuffad i en vägg med huvudet före. Kvinnor som skiljer sig riskerar dock att aldrig få se sina barn mer. Så Fatmah tvingas bo kvar med sin man. Hon födde nyligen sitt sjunde barn, och misshandeln fortsätter.

I krig får överlevnad och den nationella kampen gå före kvinnokampen. I Israel och Palestina är situationen värre än någonsin. Palestina präglas av fattigdom, ständiga utegångsförbud och nattliga besök av soldater. Israel har en usel ekonomi och befolkningen lever i ständig rädsla för terrordåd.

Utöver det måste kvinnorna kämpa mot patriarkala strukturer och utsätts för ökat våld i hemmet, hedersmord och drabbas av depressioner.

Enligt Women’s Empowerment Project har fysisk, psykisk och sexuell misshandel inom hemmet ökat med 154 procent i Palestina under den andra intifadan. I en studie gjord i Gaza förra året sade 60 procent av kvinnorna att de utsattes för våld från sin egen man.

– Männen känner sig frustrerade av den politiska situationen och tar ut sin ilska på kvinnor och barn, förklarar Natasha Khalidi på JCW, Jerusalem Center for Women.

Det ökade våldet i samhället tar sig extrema uttryck. Ett exempel är ökningen av antalet hedersmord. De palestinska myndigheterna, som är låsta av konflikten, har ingen möjlighet att se till att lagar efterlevs och kvinnorna utelämnas till gamla traditioner som skuldbelägger kvinnan om hon utsatts för våldtäkt eller incest. För att bevara familjens heder måste kvinnan dödas, och den manlige förövaren går ofta ostraffad.

I Israel gör kvinnor militärtjänst i två år.

Natasha Khalidi berättar om en 15-årig flicka som blev våldtagen:
– Vi gömde henne för att hon inte skulle dödas, men hon saknade sin familj. Föräldrarna lovade att hon inte skulle råka ut för något och flickan återvände hem. Men det dröjde inte länge innan folk i byn började prata. Skammen blev för stor för mamman som till slut dödade sin egen dotter.

De ständiga utegångsförbuden tär också på kvinnorna. Att alltid ha barnen springandes runt benen gör att många kvinnor blir frustrerade och dåliga mödrar.
Kvinnorna sköter allt i hemmet och förväntas också ta hand om äldre släktingar. Kvinnor vars män skadas, dödas eller hamnar i fängelse, tvingas arbeta mer än dubbelt så mycket för att kunna försörja sina barn.

– Det är väldigt många kvinnor som mår dåligt. Det finns så många problem i vårt samhälle som vi inte kan ta tag i så länge ockupationen fortsätter. Vi behöver lagar som skyddar kvinnorna och ser efter deras rättigheter, men så länge vår president, Arafat, sitter i husarrest är det svårt att få till stånd några ändringar. Man kan inte bygga demokratiska och jämlika strukturer i krig och kaos, säger Natasha Khalidi.

Men det är inte bara i Palestina som kvinnorna påverkas av konflikten. I Israel har våldet mot kvinnor också ökat de senaste tre åren.

– Det är ett våldsamt samhälle där människor löser konflikter med våld.
Soldaterna tjänstgör på de ockuperade områdena och lär sig skjuta hur som helst och spränga hus i luften. Sedan återvänder han hem och om hans fru gör något fel, så dödar han henne, säger Molly Malekar, från Bat Shalom, en feministisk fredsorganisation i Israel.

I Israel kretsar allt kring armén. Kvinnor gör också militärtjänst, men medan männen tjänstgör som krigare, sitter kvinnorna oftast som sekreterare på ett kontor på militärbasen.

– Hela vårt samhälle genomsyras av myten om den hjältelike manlige soldaten. Och det får konsekvenser för kvinnor på alla områden, säger Molly Malekar.
Det är männen som har makten i armén, och det är de som gör karriär där. En karriär som öppnar många dörrar i hela samhället.

– Av Knessets 120 ledamöter, är bara 18 kvinnor. Varför? Nästan alla ledamöter kommer från en karriär inom armén. Det utestänger kvinnor, gör det svårare för oss att komma in på de beslutande arenorna. Och det i sin tur får till följd att kvinnofrågor inte får något utrymme, säger Knessetledamoten Gila Gamliel.

– Armén kostar dessutom enorma summor pengar, säger Molly Malekar. Pengar som annars skulle ha gått till välfärd och social omsorg, frågor som är viktiga för kvinnor.
När välfärdsstaten avvecklas för att finansiera armén, räcker inte pengarna till dagis och äldrevård. Kvinnorna tvingas arbeta dubbelt för att ta hand om barn och äldre släktingar. Värst är det för de ensamma mammorna som blivit av med alla bidrag.
Men kvinnorna är inte bara offer i konflikten. I Israel deltar kvinnorna som soldater. I sällsynta fall tar sig en palestinsk kvinna över gränsen till Israel och spränger sig själv och andra i luften. Men framför allt deltar de i det dolda. I Palestina är det kvinnorna som hjälper grannarna med mat under utegångsförbud och vårdar varandras sjuka. Det är kvinnorna som undervisar barnen när de inte får gå till skolan.

Många kvinnor berättar om hur de blivit sexuellt trakasserade av
soldater i vägspärrar.

Kvinnorna är också viktiga aktörer i det demografiska kriget, som barnaföderskor. Ju fler barn desto bättre och i medeltal föder palestinska kvinnor nästan sju barn var. I Israel startades redan på 1950-talet fonder som gick till mödrar som födde minst tio barn. De som på den tiden inte födde åtminstone fyra barn sågs som landsförrädare. På så vis deltar kvinnorna i den nationella kampen, men alltid på männens villkor och bara på ett sätt som tillåter att kvinnan stannar inom hemmets väggar.

I fredsrörelserna är kvinnorna pådrivande, men när det kommer till fredsförhandlingar lyser de med sin frånvaro.

– Kvinnorna är de som drabbas värst av kriget, och det gör oss mer benägna att skapa fred. Men männen har inte tillåtit oss att delta i förhandlingarna, säger Molly Malekar.

Bat Shalom och JCW ingår i Jerusalem Link, ett fredsprojekt som förenar israeliska och palestinska kvinnor. De är inte överens om allt, men de jobbar på att försöka förstå varandra.

– För män handlar allt om att få så mycket makt som möjligt. För oss handlar det snarare om att komma överens och nå en lösning som gynnar alla, säger Molly Malekar.

Text och bild: Pernilla Ahlsén