Sneställt vill begrava könsrollerna

Ordet sneställt hittar du inte i någon ordlista, inte än i alla fall. Sneställt betyder motsatsen till jämställd och är namnet på det Amnestyprojekt som besöker högstadieskolor under året.

»I got a lot of money. Could you be my nasty girl. Shake that sexy body. I just want a nasty girl.«

Rapmusiken pumpar ur högtalarna medan eleverna strömmar in genom dörren och sätter sig på gympasalens golv. På en skärm visas sångtexten, pojkarna på den första raden fnissar. Söderviksskolan i Upplands Väsby har fått besök av Amnestys informatörer från projektet Sneställt som ska hjälpa eleverna i åttonde klass att få upp ögonen för stereotypa könsroller och jämställdhet. Projektledare Hanna Wildow väntar tålmodigt tills alla har satt sig:
– Vad får vi för bild av tjejer och killar när vi lyssnar på den här låten? Det ska vi diskutera idag.

Projektledare Hanna Wildow.

Eleverna lyssnar noga när Hanna läser upp statistik från Statistiska Centralbyrån. Kvinnor gör 82 procent av hushållsarbetet. Männen sitter på 76 procent av chefsposterna. Kvinnor tjänar 80 procent av männens lön.
– Shit, viskar en tjej förvånat.
Hanna pekar på skärmen:
– Som ni ser är det en hel del grejer som tyder på att det ena könet har mer makt än det andra. Det tycker vi är snett, alltså sneställt. Vad har det här med er att göra då undrar ni? Jo, allt faktiskt. Som tjej kanske du känner dig retad om du spelar ishockey istället för dansar balett. Som kille kanske du känner dig töntig om du får bra betyg. Det finns oskrivna regler även i era korridorer om hur ni som kille och tjej ska vara.

Efter bildspel och olika övningar är det dags för lunch. Hanna passar på att berätta hur projektet Sneställt kom till. Under arbetet med Amnestys kampanj Stoppa våldet mot kvinnor kände hon och medlemmarna i grupp 181 att det behövdes en satsning även på andra, mindre uppenbara kränkningar. Kränkningar som kanske inte lämnar blåmärken, men ärrar på andra sätt. Att kallas hora, få en klapp på rumpan eller att inte våga vara den man är med rädsla att få stryk eller kallas bögjävel. Att vända sig till skolorna kändes naturligt, det är där könsrollerna formas säger Hanna:
– Men vi har workshops med lärarna också. De måste också bli medvetna för att de inte ska föra sina egna fördomar vidare till eleverna.

Och så har vi begreppet sneställt som inte går att hitta i ordlistan, inte än i alla fall.
– Det finns ingen direkt motsats till jämställd, bortsett från ojämställd förstås. Vi tycker att kränkningar på grund av kön är en så viktig fråga att företeelsen förtjänar ett eget ord, förklarar Hanna.

Tjejerna i 8C har många lappar med exempel på sneställdhet.

Under eftermiddagen delas killarna och tjejerna in i mindre grupper. Tjejerna från 8C sitter samlade i kemisalen. När informatör Tove Barnabò ber dem fundera på vilket sätt Söderviksskolan är sneställd, tittar de frågande på varandra. En tuggummibubbla spricker. Tove förklarar vad hon menar, blir killar och tjejer behandlade olika på deras skola? Sakta men säkert kommer diskussionen igång.
– På hemkunskapen känns det som att det förväntas att tjejerna automatiskt ska vara bättre på att laga mat än killarna. De behöver knappt följa receptet för att få samma betyg, säger Josefin Asp.
– När vi ska köpa något till klassen får killarna en fotboll och vi tjejer något »flickigt«. Vad är det som säger att vi inte tycker om att spela fotboll? säger Amanda Wiberg.
Det visar sig finnas många exempel på när tjejerna drabbas, men även när sneställdheten ligger killarna i fatet.
– Vissa lärare är mycket hårdare mot killarna fast vi stökar lika mycket, säger Josefin.

Sneställt går också ut på att göra eleverna uppmärksamma på att många skällsord som används i korridorerna är kränkande, även om det inte är tänkt att såra. Eftermiddagen avslutas därför med att tjejerna och killarna i 8C tillsammans stryker de ord som från och med nu är förbjudna att kalla varandra. Luder, lebb, bög och tönt är att gå för långt, det håller alla med om. Killarna vill också förbjuda det inovativa ordet fiskballe. Däremot är det inte så farligt att bli kallad kärring och bimbo.
– Hur är det med hora, är det okej? frågar informatör Jenny Hertzman.
Klassen är överens om att det måste bort. Workshopen avslutas med att eleverna skriver en ny lista med schyssta ord som kanske borde användas lite oftare. Ängel, kompis och älskling är ord som får en att må bra.
– Och så sötnöt, säger en kille.

Text och bild: Emmy Magnusson