Jennifer Clement, ordförande för PEN International: Vi behövs mer än någonsin

Hon stärkte skyddet för Mexikos journalister. Ändå mördas flera reportrar varje år i ett land som fortsätter härjas av drogkarteller och korruption. Amnesty Press har träffat författaren och PEN Internationals första kvinnliga ordförande, Jennifer Clement.

Jennifer Clement, ordförande för PEN International, oroas över läget för yttrandefriheten i världen. Foto: Martin Brusewitz

Den 3 maj högtidlighölls Världsdagen för pressfrihet världen över. Det var en dag som inleddes med dystra nyheter. Kvällen innan har radiojournalisten Telésforo Santiago Enríquez mördats i den mexikanska delstaten Oaxaca. Det är den sjätte journalisten hittills i år som har fallit offer för våldet i landet. Det är ett våld som har pågått i decennier och som länge gjort Mexiko till ett av de farligaste länderna i världen för dem som arbetar med journalistik.

– Det finns inget lagstyre i Mexiko, suckar författaren Jennifer Clement när vi tidigare under våren ses i hennes mammas hus i Mexico City.

Från gatan utanför dånar mexikansk cumbia från några marknadsstånd. Försäljarna håller på att packa ihop och markiserna fladdrar i vinden efter ett åskoväder.

– Även om lagen har skärpts är det fortfarande ingen som döms för mord på journalister i det här landet, fortsätter hon.

Sedan 2015 är Jennifer Clement den första kvinnliga ordföranden för PEN International. Därmed är hon en av världens viktigaste röster inom frågor om yttrandefrihet och hotet mot det fria ordet. Våld mot författare, journalister och intellektuella är ett ökande problem, menar hon. Inte bara i Mexiko, eller andra länder där pressfrihet och yttrandefriheten länge har varit begränsad.

– 2018 var ett av de värsta åren någonsin när det kommer till våld mot journalister, författare och intellektuella. Det är en utveckling som inte bara är koncentrerad till länder som Kina och Turkiet.

Den sker även i liberala västeuropeiska länder, säger Jennifer Clement, och fortsätter:

– PEN behövs mer än någonsin. Vilket är väldigt sorgligt. Vi försöker hitta kapaciteten att kunna representera alla våra medlemmar där det behövs. Men i och med att även områden som tidigare varit lugna har börjat få problem är vi just nu rätt hårt belastade.

Jennifer Clement föddes i Connecticut i USA 1960 och flyttade med sin familj redan som ettåring till Mexiko. Hennes mamma är konstnär och hennes pappa, som kom från en judisk familj i New York, arbetade som kemiingenjör för ett amerikanskt företag i Mexiko. Familjen umgicks i intellektuella och konstnärliga kretsar i stadsdelen San Ángel och blev vänner med flera av landets främsta författare.

Mexikos nye president Andrés Manuel López Obrador lovade att respektera pressens frihet men Jennifer Clement är besviken över hur han har agerat. Foto: Martin Brusewitz

Redan som ung började Jennifer Clement skriva poesi. Och när hon under 1980-talet studerade i New York blev hon en del av södra Manhattans bohemiska konstnärsliv. Men det är först de senaste tio åren som hennes författarskap har nått världsrykte, framför allt med böckerna ”En bön för de stulna”, ”Basquiats änka” och nu senast romanen ”Gun love”, som Bonniers gav ut på svenska i maj.

Politik och mänskliga rättigheter har alltid varit en viktig del i de kretsar som Jennifer Clement har vistats i och år 2009 valdes hon till ordförande för Mexikos PEN-klubb.

Det var då hon bestämde sig för att viga hela sitt ordförandeskap åt att stärka skyddet för landets utsatta journalister.

Felipe Calderón från högerpartiet PAN vann en omdiskuterad valseger 2006 och var president till 2012. Han förklarade krig mot drogerna. Foto: World Economic Forum / Photo by Remy Steinegger

Tre år tidigare hade den då nyvalde presidenten, Felipe Calderón, förklarat krig mot drogerna i landet. Det var en kampanj som istället för att punktera drogkartellernas inflytande snarare rubbade den känsliga maktbalansen mellan de olika gängen. Efter det har våldet i landet eskalerat.

– Att förklara krig mot drogerna var ett misstag på många sätt. Först och främst borde det inte ha kallats ett krig. Bara i termer av semantik var det ett misstag. Och de åtgärder som vidtogs var inte gynnsamma. De bröt en form av fred. Det är så många människor som saknas sedan dess, så många som har dött. Det har varit en katastrof, säger Jennifer Clement.

Mexiko har länge präglats av hur drogkartellerna delat upp landet mellan sig. Men i och med Calderóns kampanj kunde nya, mindre grupper växa sig starkare och skapa nya konflikter.

– Ledarskapet inom de större grupperna försvagades. Inom vissa samhällen uppstod ett fullkomligt maktvakuum. Det är viktigt att understryka att detta är en väldigt komplex form av maffia. De hanterar trafficking av migranter, trafficking av människor, av flickor, utpressning och pengatvätt. Det handlar inte bara om att smuggla heroin till USA, säger Jennifer Clement.

Att mörda en journalist betraktades tidigare som ett delstatligt brott i Mexiko. Något som gjorde att polis och åklagare ofta blev sittande med utredningar, som i ett land härjat av korruption, direkt eller indirekt kunde gälla dem själva. Detta ledde till att ytterst få journalistmord klarades upp.

Efter påtryckningar från bland annat PEN ändrades dock lagen och sedan år 2012 betraktas det som ett federalt brott att mörda en journalist.

– Det var en stor seger. Men hittills har förändringen bara varit symbolisk. Fortfarande är det ingen som blir straffad. Jag brukar säga att här i Mexiko sitter journalisterna inte i fängelse, de ligger i graven, konstaterar Jennifer Clement.

– Journalisterna i Mexiko sitter inte i fängelse, de ligger i graven, konstaterar Jennifer Clement. Foto: Martin Brusewitz

Situationen har inte förändrats med Mexikos nye president, Andrés Manuel López Obrador, som tillträdde i december förra året. Under valrörelsen lovade han att respektera den fria pressen i landet, samt få ett slut på morden. Men hans vallöften har kommit på skam och Jennifer Clement är besviken på hur presidenten bland annat har försökt tvinga tidningar att avslöja sina källor.

– Vi behöver en regering som bryr sig och som agerar med bestämdhet. Det har varit nedslående att se hur Mexikos nye president har attackerat pressen – precis som vi har sett presidenter göra i andra länder. Det är ingen tvekan om att situationen är kritisk. Telésforo Santiago Enríquez, som dödades i maj, var grundare och chef för El Cafetal, en communityradiostation i Oaxaca. Det är tydligt att ingen kommer att utredas och dömas för det brottet, säger Jennifer Clement.

Journalisten Javier Valdez Cárdenas mördades 15 maj 2017. Han hade fått flera internationella priser för sin bevakning av narkotikahandeln i Mexiko och mordet fördömdes av FN och EU. Här en demonstration i Mexico City den 16 maj 2017, dagen efter mordet. Foto: ProtoplasmaKid/Wikimedia

Jennifer Clement bor numera i staden San Miguel. Men under 20 år delade hon bostad med sin mor. Det är här Jennifer Clement har skrivit sina böcker. Sedan hon blivit vald till ordförande för PEN International blir det dock mindre tid över åt det egna författarskapet.

Hittills har hon bland annat sett till att ändra organisationens stadga och införa en punkt som säger att våld mot kvinnor är ett hot mot yttrandefriheten.

– Våra stadgar säger att litteraturen inte känner några gränser, förklarar hon. Det här var en idé som formulerades av män. För dem handlade det om nationers gränser. Inte om gränserna kring ditt hus, något som annars har varit verkligheten för de flesta kvinnor.

Under våren har Jennifer Clement arbetat med att upprätta en lokal PEN-klubb för författare som skriver på mayaspråket. I maj hölls ett möte i Chiapas i södra Mexiko för att lyfta problematiken för de som skriver på urfolkens språk världen över.

– Författare som skriver på sina ursprungsspråk kom från hela världen för att delta på mötet, som också organiserades av UNESCO. 2019 är utnämnt till det internationella året för världens ursprungsspråk, tillägnat historiskt marginaliserade språk hos folk från polarcirkeln till Arabiska halvön, från Australien till Östasien och Centralamerika, säger Jennifer Clement.

Text: Arvid Jurjaks
[email protected]

Foto: Martin Brusewitz
[email protected]

Fakta/Jennifer Clement

Född: 1960
Bor: San Miguel, Mexiko.
Bakgrund: Föddes i Connecticut, USA. Familjen flyttade till Mexiko City 1961 på grund av pappans jobb som kemitekniker. Jennifer Clement studerade engelsk litteratur och antropologi i New York på 1980-talet.
Karriär i korthet: Debuterade 1993 med diktsamlingen ”The Next Stranger” och har sedan dess givit ut romanerna ”A True Story Based on Lies”, ”The Poison That Fascinates”, ”En bön för de stulna” och ”Gun love”, samt New York-memoaren ”Basquiats änka” och diktsamlingarna ”Newton's Sailor”, ”Lady of the Broom” och ”New and Selected Poems”.
”En bön för de stulna” ska filmatiseras av regissören Tatiana Huezo och producenterna bakom filmen ”Roma”.
Tillsammans med sin syster, Barbara Sibley, arrangerar Jennifer Clement San Miguel Poetry Week.

Det här är PEN

PEN bildades i London år 1921 och förkortningen står för Poets, Essayists, Novelists (poeter, essäister, romanförfattare), men numera inkluderas alla typer av skribenter, även till exempel journalister.
Svenska PEN bildades år 1922 och delar sedan 1985 ut Tucholskypriset till minne av den tyske författaren Kurt Tucholsky som dog i Sverige 1935. Organisationen finns nu i ett 100-tal länder.

Läs mer om Mexiko från Amnesty Press

Pressfrihetspriset 2019: Ismael Bojórquez Perea från Mexiko vägrar ge upp trots hoten (20 maj 2019)

Lydia Cacho vägrar sluta skriva trots alla hot (1 september 2014)

Kriget mot Mexikos journalister (5 mars 2012 – även i nummer 1/2012)