Allt som glimmar är inte guld - allt som är lagligt är inte etiskt

Stämningen blev stundtals hätsk när en engagerad publik fick möjligheten att diskutera den svenska pensionsfondens investeringar i brasiliansk jordbruksmark tillsammans med en representant från Andra AP-fonden. En kunnig panel hade bjudits in för att diskutera hållbarhetsfrågor gällande miljö och mänskliga rättigheter med fokus på Andra AP-fondens investeringar i området. Seminariet präglades av svåra frågeställningar och motstridiga perspektiv.

Kenneth Hermele, Forum Syd (till höger), var rakt på sak under paneldiskussionen och uttryckte att han tycker att det finns en skillnad mellan det Andra AP-fonden säger och det den gör. Foto: Katarina Zasepa

Seminariet inleddes med att varje paneldeltagare fick göra en kort presentation av situationen ur sitt perspektiv. Först ut var Kenneth Hermele, utvecklingsekonom och policyrådgivare på Forum Syd, som gav en föreläsning om de negativa konsekvenser storskaligt industrijordbruk har på den biologiska mångfalden på den brasilianska savannen.

Malena Wåhlin är researcher på Swedwatch och har på uppdrag av Latinamerikagrupperna skrivit en rapport om Andra AP-fondens markinvesteringar i Brasilien. Trots att Andra AP-fonden är en statlig myndighet, och därmed lyder under offentlighetsprincipen, kunde inte Swedwatch få några uppgifter om var i Brasilien fondernas mark ligger.
– Huvudbudskapet i den här rapporten är just att transparensen och insynen behöver öka för att idag är det helt omöjligt att granska hur Andra AP-fonden lever upp till sina sina åtaganden när det gäller etik och miljö inom den här investeringen. Det är väldigt svårt att följa upp och utvärdera det här hållbarhetsarbetet när man inte kan genomföra några studier på plats, säger Malena Wåhlin.

Andra AP-fonden menar att man i det här fallet av affärsmässiga skäl inte kan lämna ut några uppgifter om var i Brasilien den här marken ligger eftersom man vill kunna köpa upp mer mark i samma område medan den fortfarande är billig. Talar man om var den ligger riskerar man att konkurrensen ökar och därför har Andra AP-fonden valt att endast berätta i vilka delstater man har köpt markfastigheter.
– Swedwatch har i flera tidigare rapporter granskat det brasilianska jordbruket och vi vet att det finns stora hållbarhetsproblem i de här sektorerna både när det gäller människor och miljö. I Brasilien existerar det idag fortfarande en form av modernt slaveri där myndigheterna befriar tusentals människor varje år som lever under slavliknande förhållanden, många just inom jordbruket. I flera av de delstater där Andra AP-fonden investerar så förekommer det också konflikter mellan ursprungsfolk och industrijordbruken om själva marken, förklarar Malena Wåhlin.

Viktigt att påpeka är att andra AP-fonden under slutet av arbetet med rapporten erbjöd Swedwatch att i framtiden besöka några av de jordbruk de investerar i.

Ednalva Moreira (till vänster), från de jordlösas rörelse i Brasilien, anser att storskalig produktion inte respekterar naturens gränser och att det skapar färre jobb än små jordbruk. Foto: Katarina Zasepa

Ednalva Moreira representerar de jordlösas rörelse i Brasilien, MST, som kämpar för rätten till mark och jordreform. MST är en del utav det internationella bondenätverket Via Campesina och de arbetar för en produktion av hälsosamma livsmedel och mot den markkoncentration som de också ser ökar i samband med de här markinvesteringarna och typen av storskaligt industrijordbruk.
– Vinsterna som de här storföretagen gör i Brasilien exporteras såsom grödorna – det är ingenting som stannar kvar i Brasilien. Det är ingenting som det brasilianska folket får, istället får vi de negativa konsekvenserna av den här produktionen såsom omfattande miljöförstörelse och människor som arbetar under slavliknande förhållanden, förklarar Ednalva Moreira.

Ednalva Moreira vittnade om sockerrörsarbetare som får lön efter kvantitet, om människor som får i sig mängder av gifter till följd av sitt arbete och som konsekvens lever väldigt korta liv. Tidigare levde majoriteten av brasilianarna på landsbygden som bönder och då var inte arbetslösheten lika utbredd, man såg inte lika mycket våldsamheter och folk hungrade inte som de gör idag.
– Vi måste tänka över vad som är viktigt för oss. Vi har en tendens att hela tiden sätta vinst före andra värden. Vi måste tänka på en utveckling som är kompatibel med att människor mår bra, med en bevaring av den biologiska mångfalden och inte hela tiden prioritera vinsterna före detta. Det är viktigt att känna till bättre vad det ger för konsekvenser när man gör investeringar. Kanske att ni i Sverige måste öka er medvetenhet om det här. Det finns en historia som inte är speciellt vacker kring ursprungsfolk som har blivit tvångsförflyttade och det har skett mord i samband med de här frågorna, berättar Ednalva Moreira.

Andra AP-fonden beslutade 2011 att tillsammans med den amerikanska pensionsfonden TIAA-CREF starta ett gemensamt bolag, TIAA-CREF Global Agriculture, för att tillsammans investera i jordbruksfastigheter i USA, Australien och Brasilien.
– Det uppdrag som AP-fonderna har fått av Sveriges riksdag är att långsiktigt maximera avkastningen på förvaltat kapital i syfte att ge en god pensionsutveckling och därigenom bidra till balansen i pensionssystemet även i tider av ekonomiska och demografiska svängningar. Och en anledning till varför Andra AP-fonden investerar i skog -och jordbruksfastigheter är att dessa inte påverkas lika mycket som aktier i tider av exempelvis nedgång på de finansiella marknaderna, informerar Christina Olivecrona.

Christina Olivecrona, hållbarhetsanalytiker på Andra AP-fonden, berättar att fonden har tagit till sig av kritiken när det gäller transparens och kommer att ordna en resa för NGO:s till Brasilien. Foto: Katarina Zasepa

Christina Olivecrona var ansvarig för den hållbarhetsanalys som gjordes av Andra AP-fonden om samarbetet med TIAA-CREF vad gäller jordbruksinvesteringarna i Brasilien. Hon försäkrade att Andra AP-fonden är en långsiktig och ansvarsfull investerare, och att hållbarhetsfrågorna är viktiga för dem. En rad initiativ har tagits för att ta itu med både miljöfrågan och de utmaningar kring markrättigheter, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter som finns inom jordbruksindustrin, bland annat ett samarbete med biståndsorganisationen Oxfam. Christina Olivecrona berättade att fonden regelbundet besöker de jordbruk som de investerat i och har möjlighet att påverka frågor som är kopplade till miljö och etik.

– Andra AP-fondens strategi är att investera i storskaligt jordbruk i länder med tydliga legala system, och detta innebär att många geografiska regioner inte är aktuella att göra investeringar i. Vi investerar enbart i storskaliga jordbruksfastigheter, vi köper alltså inte upp många små familjejordbruk för att slå ihop dem till en stor. Andra AP-fonden anser att både stor- och småskaligt jordbruk behövs. Och Brasilien är ett exempel på ett land som lyckats kombinera det storskaliga exportorienterade jordbruket med familjejordbruk som främst är riktad mot den inhemska marknaden, säger Christina Olivecrona.

Under frågestunden diskuterades det bland annat om det överhuvudtaget går att göra hållbara markinvesteringar i stor skala och publiken ifrågasatte kraftigt varför Andra AP-fonden valt att göra investeringar i ett land med så skev markfördelning. Flera uttryckte att de anser att det var fel på riksdagens uppdrag till AP-fonderna från första början och gärna skulle se det gamla systemet gällande pensioner istället.

Kenneth Hermele påpekade att presentationerna lät som två helt skilda världar, å ena sidan Andra AP-fonden som värnar om hållbarhet och mänskliga rättigheter, å andra sidan MST som informerar om att 49 människor mördats i strider om mark.
När han frågade publiken om den var övertygad om att bristen på transparens enbart har med konkurrens att göra fick han ett rungande nej från en redan uppeldad publik. Häftiga diskussioner utbröt då mellan paneldeltagarna och när Cosan, Brasiliens största sockerrörsproducent och ett av Andra AP-fondens samarbetsbolag, kom på tal eskalerade diskussionerna ytterligare.

Cosan hamnade på ”den svarta listan” i Brasilien i och med att de har använt slavarbetare på ett sockerrörsplantage. Christina Olivecrona poängterade att det var en underleverantörs underleverantör som hade haft slavliknande förhållanden att detta upptäcktes 2007, men att Cosan inte sattes på listan förrän 2010 och därför tog fallet till domstol för att företaget skulle rentvås.
– Och Cosan har då blivit friad i domstol, det är borta. Vi kan ju prata om liksom vilket stort företag som helst, visst förekommer det kränkningar av mänskliga rättigheter i väldigt stor omfattning, säger Christina Olivecrona.

Annelie Andersson från Latinamerikagrupperna agerade moderator och var stundtals tvungen att lugna ner publiken. Foto: Katarina Zasepa

Under sin inledande presentation förklarade Christina Olivecrona att det Andra AP-fonden gör i Brasilien idag inte är annorlunda än det som Sverige gjorde på Malmfälten i Norrland. Kenneth Hermele återkopplade till detta och poängterade att man då faktiskt exploaterade den svenska ursprungsbefolkningen
– Väldigt mycket av kränkningen av samernas rättigheter är laglig, det fastslås ju av svenska domstolen om det är lagligt eller inte. Och väldigt mycket av det som Andra AP-fonden bidrar till i Brasilien är också lagligt. Därför att det fastställs utav de lokala domstolarna, det lokala rättsväsendet, de lokala lagstiftningarna. Men det kan ändå vara kränkningar av människors rättigheter. Precis som de lagliga kränkningarna av samernas rättigheter, förklarar Kenneth Hermele.

När publiken uttryckte frustration över att Andra AP-fonden endast fokuserar på enskilda investeringar, riktlinjer och certifieringar istället för att se till den större bilden, och den process de deltar i genom att göra den här typen av investeringar i ett land som Brasilien ställde Christina Olivecrona motfrågan; Hur långt ska vi, AP-fonderna, eller vi som konsumenter ta ansvar för indirekta negativa konsekvenser?
Text och bild: Katarina Zasepa

Fotnot: Seminariet arrangerades av Latinamerikagrupperna tillsammans med Forum Syd och FIAN-Sverige den 16 april 2013 i Stockholm.

Läs mer
Swedwatch rapport "Investering utan insyn"

Andra AP-fondens kommentar till Swedwatch rapport "Investering utan insyn"

Andra AP-fondens ägarrapport

PRIs fallstudierapport

AP-fonderna investerar i världens mest kontroversiella gruvföretag (Amnesty Press 4 mars)