”Främlingsfientlig retorik i politik och media”

Främlingsfientliga partier finns i alla Nordens länder och de sitter med i respektive lands riksdag och har flera mandat i ländernas kommuner. I Kulturhuset i Stockholm arrangerade Nordiska ministerrådets informationskontor och Institutet för framtidsstudier den 30 mars ett seminarium om främlingsfientlighet i Norden. Representanter för Danmark, Norge, Finland och Sverige deltog.

Danmark

Vid det senaste valet till Folketinget, Danmarks riksdag, år 2007 fick det främlingsfientliga partiet Dansk Folkeparti 13,9 procent av rösterna, tog 25 mandat och blev landets tredje största parti. I deras principprogram från år 2002 skriver de att folkkyrkan är det danska folkets kyrka, att Danmark inte är ett invandrarland och att de inte accepterar en ”multi-etnisk förvandling av Danmark” och att de önskar en bred insatts för att stärka danskheten. Partiet grundades år 1995 av bland andra nuvarande partiledaren Pia Kjaersgaard. Sedan bildandet har partiet stadigt gått framåt i folketingsvalen.

Danska landslaget vid OS-invigningen i Vancouver 2010. Mer danskt kan det knappast bli. Personerna på fotot har inget med texten att göra. Foto: Jude Freeman Wikimedia Commons.

Danskan Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, jämförde hur Danmark och Sverige förhåller sig till invandring.

• Sverige får inte göra samma misstag som Danmark, det vill säga kliva in på en främlingsfientlig politik och retorik, sade Drude Dahlerup, som sedan berättade om hur svårt det är att diskutera främlingsfientlighet i dag, särskilt som dansk.

• I dag försvarar danskarna sitt land även om de är motståndare till Dansk Folkeparti och regeringens invandrarpolitik. Regeringen i Danmark tar inte avstånd ifrån Dansk Folkepartis retorik. Det gjorde däremot de stora partierna i Sverige när Ny Demokrati kom in i riksdagen år 1991, de ville bevara en humanistisk ton med humanistiska värden. Nu sker det dock en åtstramning, ansåg Drude Dahlerup.

Drude Dahlerup, till vänster, jämförde främlingsfientligheten i Danmark och Sverige.
Camilla Haavisto, till höger, pratade bland annat om ökad nätrasism i Finland.

Drude Dahlerup beskrev också hur främlingsfientliga partier väver in invandrarfientlig retorik i andra politiska ämnen som exempelvis jämställdhet. Jämställdhet har ”helt plötsligt” blivit ett danskt värde och är något som danskarna besitter men inte de som kommer till Danmark. Flyktingarna och invandrarna blir då ett hot mot danska värden och ett ”vi mot dom” skapas. Drude Dahlerup ansåg även att det är viktigt att de politiska partierna i Sverige tar ansvar och inte går över en ”anständighetsgräns”. Det anser hon skedde i Danmark när författaren och journalisten Lars Hedegaard yttrade sig rasistiskt om muslimer. I en videointervju sade han bland annat att: "Muslimer våldtar sina egna barn, det hör man om hela tiden. Flickor i muslimska länder våldtas av sina morbröder och farbröder, kusiner och pappor.” Detta uttalande har inte Dansk Folkeparti tillbakavisat trovärdigt, enligt Drude Dahlerup.

Norge

Cora Alexa Döving från HL-Senteret i Oslo (Senter for studier av Holocaust og livssynsminoriteter) fortsatte att berätta om främlingsfientlighet i Norge.

• Är Norge besatta av muslimer? inledde hon med att fråga efter att ha berättat att ordet muslim förra året omnämndes lika ofta i medier som statsminister Jens Stoltenberg och svininfluensan, trots att den muslimska befolkningen i Norge uppgår till tre procent.

I det senaste valet år 2009 till Norges riksdag, Stortinget, fick det främlingsfientliga partiet Fremskrittspartiet 22,9 procent av rösterna och tog därmed hem 41 av Stortingets 169 ledamotplatser. Varken Fremskrittspartiet eller Dansk Folkeparti sitter med i ländernas respektive regeringar trots deras stora väljarstöd. Per-Willy Amundsen, talesman för Fremskrittpartiets invandrarpolitik, sade för ett par dagar sedan att partiet önskar att politiker ska få större möjlighet att styra landets invandringspolitik och att det är bra att sakkunniga jurister inte längre ska ha till uppgift att tolka landets invandringspolitik.

• Det som är bra och viktigt är att vi återigen kan få möjligheten till att politiskt styra UDI (Utlänningsnämnden), sade Per-Willy Amundsen på partiets hemsida.

Fremskrittspartiet menar att dagens invandringspolitik som regeringen för är ”naiv och snäll”. Partiet har bland annat som mål att asylmottagningar ska hållas stängda för att ingen ska kunna gå under jorden. De vill begränsa familjeinvandringen från länder utanför EU och strama upp invandringen kraftigt.

Cora Alexa Döving berättade bland annat om fördomar mot muslimer i Norge.

Cora Alexa Döving berättade att det främst är islamofobi (ett begrepp för rasism och fördomar mot muslimer) som utgör främlingsfientlighet i Norge. I huvudsak finns det tre stycken fördomar i den debatt som förs i Norge om muslimer och islam. För det första framställs muslimer och islam som en homogen grupp och i en gemensam kategori, för det andra som en oföränderlig religion och för det tredje en frälsningsreligion.

• Den starkaste myten om muslimer är den om övertagande. Det finns en föreställning om att den en gång starke marockanen i Marocko har kommit till Norge och blivit en stark invandrare som ska ta över landet. Myter om sexualiserade muslimska män, frånvaro av humanism i islam och att islam är en auktoritär religion, är föreställningar som kommer fram på internet, avslutade Cora Alexa Döving.

Finland

En rapport från FN:s flyktingorgan UNHCR visar att Finland, efter Danmark, tog emot minst antal asylsökningar av de nordiska länderna mellan åren 2005-2009, Finland 17 260 stycken och Danmark 12 140. Förra året beviljades 15 208 positiva uppehållstillstånd, vilket var en minskning på 2 000 under de senaste två åren. Enligt det finländska Migrationsverket fanns det 155 660 ”varaktigt bosatta utlänningar i Finland” i slutet av förra året och sett till Finlands totala befolkning utgör denna grupp endast 2,1 procent av Finlands invånare.

Camilla Haavisto, forskare vid Helsingfors universitet, berättade under seminariet om att en egentlig invandring till Finland inte fanns förrän på 1990-talet. Då kom det många människor från Bosnien, Somalia och före detta Sovjetunionen. Denna avsaknad av invandring gör att Finland ligger många år bakom de andra nordiska länderna när det gäller att diskutera och samtala om frågor kring invandring och kultur. Camilla Haavisto märker dock att debatten kring invandring fått en fränare ton och att den förs med ekonomiska argument sedan finanskrisen år 2008.

• Nätrasismen har ökat explosionsartat under de två senaste åren och den riktar sig både mot invandrare och människor som stödjer invandrarpolitiken i Finland. Astrid Thors, Finlands migrationsmnister, har exempelvis mordhotats på internetsajten Facebook och en av Finlands populäraste bloggare har dömts för brott mot trosfriden för yttranden om att islam är en religion som godkänner pedofili, berättade Camilla Haavisto.

Finlands främlingsfientliga parti, Sannfinländarna, bildades år 1995. I det senaste presidentvalet år 2006 fick de 3,4 procent. En undersökning från slutet av februari i år visar att om det var riksdagsval i dag skulle partiet få dubbla antalet röster gentemot det senaste riksdagsvalet 2007 då sannfinländarna tog hem 4,1 procent och tilldelades fem av de 200 mandaten i Finlands riksdag.

Camilla Haavisto tog som tidigare talare upp att större partier och medier i Finland har plockat upp sannfinländarnas främlingsfientliga retorik om invandring och invandrare. Hon anser att det inte finns någon politisk korrekthet längre och att politiker kan komma undan med att uttala sig rasistiskt. Camilla Haavisto kritiserade också medier för att de skapar en känsla av ”vi och dom”, att artiklar ofta är personcentrerade, försöker skapa en direkt affekt och inte skrivs på en teoretisk nivå.

Sverige

Uppsala universitet släpper varje år en rapport om mångfald, Mångfaldsbarometern. Orlando Mella, professor i sociologi vid Uppsala universitet, är en av personerna bakom den.

Orlando Mella gav en positiv syn om svenskars inställning till mångfald.

• Mina bilder om främlingsfientlighet förmedlar inte, som media gör, att främlingsfientligheten är på frammarch i Sverige, snarare det omvända, att svenskar är positiva till mångfald. Det stämmer överens med en undersökning gjord av European Social Survey(ESS) som visar att svenskar är mest positiva till mångfald i Europa, sade Orlando Mella.

Mångfaldsbarometern redogör också för upplevelser av kulturellt avstånd mellan etniska grupper. Närmast svenskar står människor från de nordiska länderna, längst bort människor som kommer från Somalia och romer. Varken känslan av avstånd eller attityder om mångfald har förändrats under de senaste åren.
- Utbildning förklarar attityderna mest. Ungdomar som inte gått ut gymnasiet eller avslutat högstadiet är det största hotet till att nya negativa attityder kring mångfald kan uppstå, ansåg Orlando Mella.

Professor Björn Fryklund, Malmö högskola, började med att sammanfatta tidigare talare: den extrema främlingsfientligheten i Norden ligger lågt men går framåt. Som exempel gav Björn Fryklund kommunalvalet år 2006 när det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna fick mandat i hälften av Sveriges kommuner (det vill säga 145 stycken) och att de i dagsaktuella prognoser hamnar kring fyra procentspärren i höstens val till riksdagen.

• Främlingsfientliga partiers uppkomst innebär ett demokratiskt dilemma: ska de betraktas demokratiskt eftersom de fått förtroende av väljare vid demokratiska val? Samtidigt har de uppfattningar som vill stänga ute människor som kommer från andra länder och står inte heller för demokratiska värderingar, sade Björn Fryklund.

I en artikel i Aftonbladet i början av april skrev Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att hans parti är ett parti för hbt-personer. Orsaken skulle vara att det finns en stark oro som många homosexuella känner inför ”massinvandringen och det homohat som den tilltagande islamiseringen medför.” Debattartikeln är ett tydligt exempel på hur främlingsfientliga partier väver in andra politiska områden i sin negativa syn på invandrare och invandring.

En familj som flydde våldet i Bagdad för att söka skydd i Kurdistan lever nu i Daratoo, ett distrikt i utkanten av staden Erbil. Familjen från Bagdad (till höger) går genom området de bor i. En kurdisk familj går förbi på vänster sida. Om de flydde vidare till Norge skulle inte Fremskrittspartiet ta emot dem. Foto: Kate Brooks/UNHCR/Amnesty.

Även Björn Fryklund tog upp att populistiska partier drar in främlingsfientlighet i varje politiskt ämne. Han betonade att de stora och etablerade partierna i Norden därför måste visa att det är på grund av främlingsfientlighet som dessa partier tar ställning i frågor. Sverige har lyckats stå emot populistiska partier och skiljer sig därför mot de nordiska länderna, ansåg Björn Fryklund.

• Jag är dock inte lika förhoppningsfull som Drude Dahlrup om att Sverige kommer stå emot populistiska partier. Det är inga småpartier vi har att göra med längre, de är stora och etablerade i Norden. Sverigedemokraterna saknar förvisso nationell representation men de är på väg framåt och de är en utmaning mot demokratin, avslutade Björn Fryklund.

Avslutande diskussion

Marte Michelet, från den norska dagstidningen Dagbladet, lyfte fram att det politiska ansvaret i Norden är i upplösning eftersom det inte finns en enighet om att hålla populistiska partier utanför samarbete. Martin Ådahl, från tankesmedjan Fores (Forum för reformer och entreprenörskap) påpekade att debatten förs på de främlingsfientliga partiernas villkor och att de har lagt sig nära mitten på den politiska skalan.

Från vänster moderator Erik Sandberg, Magnus Blomgren, Marte Michelet och Martin Ådahl. De diskuterade bland annat hur främlingsfientliga partier borde bemötas.

• Sverigedemokraterna är inte helt högerpopulistiska, i jämförelse med Ny Demokrati har de gått till vänster. De lyckas därför fånga väljare överallt. Det hade varit enklare om de var tydliga högerextremister, berättade Martin Ådahl och uppmanade till att bemöta representanter för främlingsfientliga partier direkt och ta debatter i alla lägen.
  -Vi måste sprida kampanj! var hans budskap.

Flera av dagens talare tog upp att det finns ett behov av debatt med de främlingsfientliga partierna.

-Vi har debatterat om debatten istället för att ta debatten, avslutade Magnus Blomgren, Umeå universitet, och gav en uppmaning till Nordens befolkning att börja debattera med främlingsfientliga partier.

Text: Stina Thomsson
Foto: Malin Eriksson